Skivaryds Samlarklubb http://gamla.skillingaryd.nu/skivaryd/

 

• Vi har nu gått över till vår nya sida: https://skivaryd.nu/

 

Här finns en film om gåvor från Lasse Ryman (inlagt 240212)

Här finns en film om motocross - intervju Lasse Ryman (inlagt 240305)

 

Skivaryds Samlarklubb, Östra Allégatan 27, 568 32 Skillingaryd (besöksadress gaveln med ingång från Östra Fåglabäcksvägen). Bankgiro 5381-9611. Swish 12 32 03 03 28 Org.nr 802455-9158 • Våra stadgar (pdf)
Skivaryd samlar intresserade av filateli, post, järnväg, idrott, militärhistoria, journalistik med mera. Medlemskap: 100 kronor/år.

Vår sida på Facebook uppdateras nästan dagligen: https://www.facebook.com/groups/skivaryd

Styrelse: Per Bunnstad, ordförande, Tomas Johansson, vice ordförande, Vivi Johansson, sekreterare, Kenneth Åberg, kassör samt Bengt Pettersson. Lena Rylander och Kåre Boberg är suppleanter samt Jeanette Aronsson revisor. Idrottsgruppen: Per Bunnstad, Kåre Boberg och Jan Aronsson.

Under 2022 genomför vi en stor förändring av våra lokaler om 550 kvadratmeter med premlminär invigning i vinter.


Aktiviteter under 2023 – hos Skivaryd i fet stil – övrigt i mager
Önskemål om hyra av lokal: 070–213 14 66 eller skivaryd@skillingaryd.nu
Det går att ha två vanliga föreningsmöten samtidigt om det ena understiger 12 personer
13/01 13.01 Invigning av vår lokal för medlemmar och inbjudna
14/01 10.00–14.00 Öppet hus Skivaryd
19/1 18.00–20.00 Militärhistorikerna årsmöte och lägerkväll
19/01 18.30 Intresseföreningen styrelsemöte
28/01 10.00–20.00 Tomas Johansson
11/02 10.00–12.00 Öppet hus Skivaryd
18/02 10.00 Lokalen uthyrd hela dagen
25/02 10.00 Öppet hus hos Östbo Historiska Sällskap
07/03 18.30 Intresseföreningen medlemsmöte. Preliminärt datum
08/03   Årsmöte hos Östbo Historiska Sällskap
11/03 10.00–12.00 Öppet hus Skivaryd
29.04 10.00–15.00 Småland-Blekinge-Träffen (frimärks- vykortsmässa) Preliminärt datum
14/04 18.30 Intresseföreningen medlemsmöte. Preliminärt datum
02/05 18.30 Intresseföreningen medlemsmöte. Preliminärt datum
30/05 18.30 Intresseföreningen medlemsmöte. Preliminärt datum
     
     

Andra mässor/evenemang

4/3 Samlarmässa i Falköping
15/4 Samlarmässa Frimynt i Helsingborg
25–28/5 Utställning i Essen
2–4/6 Nordia Island
26–29/6 Harstad Norge

Wog har i dag den 14 november 2022 blivit ny företagsmedlem. Tack Kristoffer Davidsson och övriga på företaget.
JSS Verktyg har i dag den 12 november 2022 blivit ny företagsmedlem. Tack Jonny Svensson och övriga på företaget.
Comptech har i dag den 17 oktober 2022 blivit ny företagsmedlem. Tack Per Jansson och övriga på företaget.



Närmaste aktiviteter:

– 16 november 16.00 Arbetsmöte
– 23 november 16.00 Arbetsmöte
– 24 november 19.00 Styrelsemöte med intresseföreningen
– 26 november 16.00 Medlemskväll med Veine Oskarsson om VM i fotboll och 17.00 matchen Frankrike - Danmark

– 6 december 18.30 Intresseföreningen medlemsmöte
– 12 december 09.00 Arbetsmöte
– 15 december 16.00 Arbtesmöte
– 13–14 januari 2023 Invigning av lokalerna
– 19 januari 2023 18.30 Intresseföreningen styrelsemöte

 

Bengt Fält – nummer 12 i Skivaryds Hall of fame

Inlagt 4 november 2022

1960 flyttade en 11-årig kille, tillsammans med sin familj, från Vällersten utanför Värnamo till Klevshult. Bengt Fält var namnet och han skulle framöver göra Klevshult känt inom idrotten.

– Min farsa köpte Karlsborg, som ligger intill fotbollsplanen här. Han övertog gården efter sina morbröder, börjar Bengt berätta när vi sitter i klubbstugan i Klevshult.

Spontanidrotten, med lite av varje, fotboll, spola isbanan, började den då unge Bengt med och när idrottsföreningen i Klevshult bildades 1966 och när det sju år senare anlades en fotbollsplan på ”farsans marker”, tog det fart.

• I styrelsen från 1967

– 1967 kom jag med i styrelsen, jag var 18 år och upplevde mig själv som en eldsjäl redan då. 1972 drog jag igång fotbollen. Idrottsplatsen här utanför kom till 1973 på farsans marker, så här har jag figurerat under alla dessa år. Jag var ordförande i föreningen under 38 år, det är helt otroligt vad tiden går och när jag räknar efter. Jag satt i styrelsen i 46 år och fotbollen var jag ledare för från 1972 och fram till för tio år sedan ungefär.

Vad är det bästa med fotbollen, tycker du?

– Samhörigheten. Man får kontakt med så mycket människor, både ledare och spelare. Sen bor jag alldeles intill idrottsplatsen så det har blivit så att mitt liv har varit här. Jag har fått förmånen att vara med länge. Faktiskt som aktiv också, då som målvakt i B-laget, men det var bara under en kort period då det saknades folk. Vi hade lite svårt att få fatt på målvakter på 80-talet, så då hoppade jag in några säsonger.

Hur ser det ut i föreningen idag?

– Vi har ett A-lag och sedan har två egna pojklag och arrangerar fotbollsskola. Här är rätt mycket aktivitet faktiskt hos oss. Det bor ungefär 300 personer i Klevshult, men alla landsbygdsbarn har varit här och spelat fotboll. Ingen landsbygd ingen fotboll i Klevshult, så ser det ut både förr i tiden och idag.

– Jag kommer ihåg förr att jag åkte runt och hämtade spelare runtom på landsbygden. I mitt fall är det så att vara en ledare och eldsjäl är att man har egna barn i verksamheten och vår son spelade fotboll här under 8–9 år. Ibland händer det att barnen försvinner och då gör föräldrarna det också, men jag har hållit mig kvar, säger Bengt med ett leende och hänger upp matchtröjorna på tork inne klubbstugan.

– På senare tid har jag dragit mig tillbaka lite, krafterna orkade inte med riktigt ”som förr”, men jag är här varje träning och jag tycker det är fortfarande väldigt roligt. Tycker det är viktigt att ungdomarna trivts här och känt sig välkomna. Det är det lilla som gör det att man blir välkomnad hit när man kommer till en träning eller match. Det behövs inte så mycket och ger så mycket tillbaka. Sedan 1977 har vi haft ett A-lag och det är fantastiskt tycker jag. Men det handlar om landsbygdens unga. De har trivts här. Det känns bra.

– Sedan några år gick jag undan styrelsearbetet men jag kommer aldrig lämna föreningen. Jag har många minnen att luta mig mot och jag har fått träffa så otroligt mycket människor inom idrotten och jag har fått utmärkelse av olika slag. Det roligaste var när jag blev ”Årets ledare” 1987. Det värmde den utmärkelsen. Jag minns att prisutdelningen var i Vaggeryd. Därefter har jag fått fotbollsförbundets utmärkelse och Riksidrottsförbundets högsta utmärkelse i guld för några år sedan.

– Vi har haft några höjdare här på besök i Klevshult. Ralf Edström, Roland Sandberg, Tommy Engstrand var speaker och Bosse i Nygammalt spelade i en jippomatch här.

– Just nu är det inte som ett vanligt år. Men pojklagen har tränat och spelat här under hela våren och förhoppningsvis kommer vi igång med A-laget i höst, avrundar Bengt och ser ut över den fina gräsplanen…

Sara Mejving för Skillingaryd.nu 12 juli 2020

Fotnot 1: I år 2022 vann Klevshult för första gången division sex och spelar nästa år i femman. Där har man spelat tidigare men då tog man sig upp som tvåa i sexan följt av kvalspel.

Fotnot 2: Utmärkelser för Bengt.
– Hallpressens pris till årets ledare i Jönköpings län 1987
– Svenska Fotbollförbundets guldmedalj (högsta utmärkelsen) 2013
– Riksidrottsförbundets förtjänsttecken i guld 2015

 

Eivi Zakrisson – nummer 11 i Skivaryds Hall of fame

Inlagt 2 november 2022

Fram på höstkanten varje år samlades årligen sju edsvurna män på lämpligt näringsställe i Värnamo för att utse vinnarna av tidningen Värnamo Nyheters guldmedaljör i idrott.
Men hösten 1960 skedde ett trendbrott: för första gången ingick en kvinna i juryn.
Vanligtvis försvarade Vaggeryds SOK:s blivande ordförande Sven Lövdahl färgerna för de norra delarna av tidningens spridningsområde. Men den här gången anmälde han förhinder och skickade istället sin hustru May. Hon var pionjär som idrottskvinna i Vaggeryd och väl meriterad ledare..
Och tro det eller ej. När vinnaren av guldmedaljen 1960 presenterades hade den för första gången sedan utmärkelsen instiftades 1945 tilldelats en idrottspersonlighet som var bosatt utanför Värnamo stad och som dessutom var kvinna, Eivi Zakrisson.

Eivi skolades tillsammans med fyra bröder hemma i Bodafors OK, fortsatte karriären i Bredaryds SOK men tävlade på hösten 1960 för Reftele OK och hade samma år tagit sitt fjärde senior DM-guld i orientering. Det skulle bli ytterligare en drös DM-tecken men då i annan klubbfärg.

• 1961 till VSOK

Detta med Eivi Zakrissons framgångar var förstås en nagel i ögat för Vaggeryds SOK:s damer som Greta Fredriksson, May Lövdahl och Eva Thorell-Eliasson i spetsen dominerade småländsk damorientering sedan ett årtionde tillbaka. Men något fattades för att uppnå absolut svensk elitklass.
Hur är det nu man säger, "If you can´t beat them, join them”. Från och med tävlingsåret 1961 representerade Eivi Zakrisson nämligen Vaggeryds Skid- och Orienteringsklubb, som därmed under lång tid blev fullständigt oslagbart i småländsk damorientering och som med nyförvärvet Eivi hade en damtrupp av absolut svensk toppklass. Den hegemonin överlevde långt in på 1970-talet med Eivi Zakrisson som ankare.

Eivis brorson Rolf Fredriksson antyder att hans far Lars kan ha haft ett ord med i laget när Eivis familj, som från och med 1955 även omfattade sonen Tomas, år 1961 flyttade till Vaggeryd. Lars var ju politiker i Vaggeryd och kan som sådan ha haft ett ord med i laget när Eivis make Melker fick arbete som lärare på realskolan i Vaggeryd. Därmed föll en rad pusselbitar på plats för Vaggeryds SOK.

• En brytningstid

Eivi Zakrisson kom till Vaggeryd när orienteringen upplevde en brytningstid. De gamla generalstabskartorna i skala 1:100 000 var på väg att fasas ut och ersattes av specialkartor för orientering. Därmed eliminerades slumpen som avgörande faktor när resultatlistorna skulle spikas.
Det ledde till i sin tur till att konkurrensen skärptes och det lönade sig därmed också att träna hårdare. Eivi, som enligt tidens sed var hemmafru, utnyttjade detta faktum. Hon beskrev i Värnamo Nyheter i september 1969 under rubriken "Eivi Zakrisson blygsam /hemmafru som orienterar" hur det var:
"Eva Zakrisson berättade också att detta med träning är något ganska nytt”, skrev VN. "Förr tränade man nästan aldrig. Det var bara att ställa upp i en tävling och springa”. Fyra gånger i veckan tränar Eivi Zakrisson. Tack vare att hon bor i utkanten av Vaggeryd (på Götaforsvägen vid kvarnen, vår anmärkning) behöver hon bara byta om till träningsoverall och springa ut. Träningstiden varierar . Ibland springer hon en runda i skogen på cirka 30 minuter, nästa gång kanske hon håller på en timme…Dessutom springer hon varje vecka en träningstävling.

Träningsmöjligheterna förbättrades ytterligare när Vaggeryds SOK 1961 öppnade ortens första elljusbana. Den var en kilometer lång, sträckte sig runt Höga Bränna och var som gjord för stenhård intervallträning.

• Landslagslöpare

Eivi Zakrisson etablerade sig under den första halvan av 1960-talet som en i en grupp landslagslöpare där Ulla Lindqvist var det stora affischnamnet som landets första verkliga orienteringsstjärna bland damerna.
I VSOK.s färger sprang Eivi 1961 först till sig en fjärdeplats på SM, dryga minuten från bronsmedaljen, för att några veckor senare slåss om segern vid damernas SM-stafett. På slutsträcken rådde Eivi dock inte på Friskus-Var bergs avslutare Evy Garsell, men ett SM-silver blev det tillsammans med Yvonne Ljung och Eva Thorell.
I det segrande Friskus-laget ingick för övrigt tre systrar, bland dem Bernice Antonsson som senare slog sig ned i Ålaryd och tävlade för ortsklubbarna SFK och VSOK

Eivi Zakrisson.

Året efter, 1962, var VSOK-damerna så överlägsna i DM att de till och med var snabbast på samtliga tre sträckor.
Som stafettlöpare kunde Eivi räkna in åtta DM-tecken för VSOK mellan 1961 och 1972. Då är att märka att hon vid 1963-års DM-tävlingar var upptagen av landslagsuppdrag när Nordiska Mästerskapen avgjordes i Bergvik, väster om Karlstad. Där blev Eivi elfte dam men Eva Eliasson, May Lövdahl och Yvonne Karlsson räddade i stjärnans frånvaro ändå DM-guldet..
När hon så småningom summerade karriären som orienterare kunde hon räkna in sammanlagt 19 DM-guld i VSOK:s färger. Till den siffran kunde hon dessutom lägga ytterligare fyra vunna för Reftele OK.
Som senior vann hon titel nummer fem år 1962 och följde upp den triumfen med att vinna natt-DM år 1965.

Året efter tog Eivi klivet upp i D-35 där hon tre år i rad, 1971, 1972 och 1973, tog The double, hon vann såväl dag-DM som natt-DM.

Alla dessa segrar väger dock förhållandevis lätt i jämförelse med hennes triumf i den nordiska fyrlandskampen år 1964, den största och mest meriterande segern i i år 80-årsjubilerande Vaggeryds SOK.s historia.
Tävlingarna avgjordes i Vimmerby sista helgen i september med fem deltagare per nation. Eivi Zakrisson vann knappt men klart, 1,43 före landslagskollegan Åsa Nilsson och finskan Salmi Arminen.
Vi ska tillägga att Eivi Zakrisson i hög grad bidrog till att Vaggeryds SOK fick arrangera avslutningsetappen vid O-Ringen 1966. Den avgjordes 29 juli vid Hooks herrgård.

Eivi fortsatte efter den elitaktiva karriären som ledare i olika sammanhang där hon särskilt vurmade för jämlika förutsättningar mellan flickor och pojkar.
Hon ställde upp som ledare, bland annat vid O-Ringentävlingarna i kommunen 1983, 2005 och 2009-års O-Ringen i Eksjö som blev hennes sista större uppdrag. Så länge krafterna stod henne bi bidrog Eivi till att hålla den branta stigen uppför Höga Bränna, där hon ett halvsekel tidigare tränade så hårt, öppna. Den kallas inte för inte för Eivi-spåret.

Eivi Zakrisson avled vid 91 års ålder hösten 2021.

Kåre Boberg

 

Oliver Flodin – nummer 10 i Skivaryds Hall of fame

Boxningen var stor i Vaggeryd i slutet på 1930-talet och tio år framåt. Men i slutet på 40-talet tog allt slut och boxningen betraktades som stendöd i Vaggeryd under ett halvt sekel. Men det var innan Oliver Flodin trädde in i ringen. 

Oliver är 26 år och har efter 200 boxningsmatcher belönas med svenska och nordiska mästerskapstitlar för både juniorer och seniorer, en rad landskampsuppdrag och en början på karriär som yrkesboxare. Hans hedersplats i Hall of fame är självklar eftersom han vid 26-års ålder uppnått framgångar som Erik Bengtsson, Thore Steen och de andra boxningshjältarna från förr inte ens kunde mer än drömma om.

Den minnesgode känner förstås till hans väg fram till elitnivån. Oliver var en brådmogen yngling. Redan som fyraåring började han med taekwondo och vid åtta års ålder hade han som den yngste i landet tagit svart bälte i denna disciplin..
Men det var ont om träningskompisar i Olivers ålder. Efter att dessutom ha prövat en rad andra idrotter som fotboll, bandy valde han att testa boxning.

Karriären startade i Jönköping hos BK Ringen som nioåring och med dispens för att få tävla.. Men efter en tids pendlande dit tog hans pappa och tränare Sören Andersson initiativet till att starta klubben Muay Thai i Vaggeryd.

Sören har också varit en målmedveten tränare genom åren. Hans uppfattning om träning, och på den linjen har han uppenbarligen fått de båda sönerna med sig, är att boxare från anda länder må ha bättre förutsättningar på nästan alla plan, men förberedelserna ska det å andra sidan inte handla om. Det var en återkommande syn i Vaggeryd att se Sörens båda söner, lillebror Felix hade nu även han startat en boxningskarriär, på tidig löptur före skolan.

På skrivare av dessa rader gjorde det eviga nötandet uppför de tvärbranta backarna vid Friluftsgården stort intryck och skapade respekt.
Den imponerade och hårda träningsdisciplinen gav resultat.

2011 blev Oliver svensk ungdomsmästare och kvalade in till ungdoms-EM. Där inledde han med att i 60 kilosklassen eliminera polacken Patrik Runowski med 9–6 innan han fick respass av ryssen Anton Bernat med 6–8.

Belöningen? En ungdomslandskamp mot Danmark förlades till Vaggeryd där Oliver vann den avgörande matchen i 70-kilosklassen mot Mohammed Al-Jawabreh och ordnade en svensk 8–6-triumf. Som sig bör fick han speakern Olof Johanssons hedespris.

2013 hade Oliver vid 17 års ålder ökast träningsdosen till mellan 10 och 13 pass i veckan, eller 576 träningar på ett år. För en 17-åring var det förstås oerhört mycket.
Men det gav resultat. Han fick starta vid junior-EM och den 25 mars 2013 blev han i Århus i Danmark nordisk ungdomsmästare genom att vinna finalen i 69 kg över norrmannen Martin Larsen med siffrorna 15–9.

En månad senare kunde han 17-åring titulera sig svensk mästare för seniorer. Det hade dessförinnan inte hänt på 30 år att en junior blivit svensk seniormästare. SM gick i Karlstad där han manövrerade ut rutinerade Simon Henriksson från Ystad med 21–12 och korades på kuppen till turneringens bäste boxare.

I maj visade han upp sig för publiken hemma i Vaggeryd. Det var i landskampen för seniorer mot England i Fenix 2 multihall. Oliver vann över den engelske ungdomsmästaren Bobby Begg och Sverige vann landskampen med 6–5 inför 400 åskådare.

Ett år senare, i maj 2014, var det meningen att han återigen skulle ha landskampboxats hemma i Vaggeryd när Italien kom på besök. Men till publikens stora besvikelse blev affischnamnet sjuk i sista stund. Kanske var det därför som Italien till slut vann med 5–4?

• 260 resdagar

2015–16 blev ett annat hektiskt år med 260 resdagar, inte så förvånande att frånvaron från studierna på Fenix-gymnasiet blev 80 procent…
I januari 2015 landskampboxade bröderna Flodin tillsammans (Felix i en ungdomslandskamp) mot Italien i Jönköping. Revanschen skrevs med siffrorna 6–3 och bröderna vann båda sina matcher.
I SM valde Oliver att tävla i mellanvikt 75 kilo och hamnade därmed i tävlingarnas getingbo och slutligen en final där Leon Chartoi från Hammarby dock blev för svår.

Nu skruvades satsningen upp inför OS i Rio de Janeiro. Det blev boxning på heltid tack vare ett stöd från SOK (Svenska olympiska kommittén) . Satsningen omfattade bland att ett OS-läger i Argentina innan året avslutades i november och december i vinnande god stil
Först vann Oliver i november Golden Glove-turneringen i Serbien. I finalen mötte han Mohamed Valid Said från Egypten. I kvartsfinalen hade han besegrat Mitja Disic, Slovenien och i semi slog han Jashid Nazari, Norge.
Dagarna före jul boxades han i landskampen mot Finland i Helsingfors (5–5) där Oliver vann över rutinerade hemmaboxaren Anti Hietala med 3–0.

• Stora förväntningar

Förväntningarna var stora inför 2016. Våren 2016 erövrade han nästa mästarbälte. Vid tävlingarna som officiellt avgjordes i Göteborg med i realiteten i Ale blev Oliver, inför ögonen på den gamle OS-hjälten, gammal idol, den tidigare olympiske boxaren Shadrach Odhiambo. nordisk mästare i weltervikt 69 kilo. Men inte nog med det.Oliver utsågs också till turneringens bäste men också mars månads bäste herrboxare i landet.

Oliver Flodin med sin prissamling

Direkt efter finalen bar det av till ett tufft träningsläger i Italien, en mil utanför huvudstaden Rom. Men i OS-kvalet i i Samsün Turkiet räckte han inte till mot stenhårde Alban Beqiri från Albanien som vann med 3–0. Kanske handlade det om en reaktion efter en hårt skruvad uppladdningen? Han kunde inte göra sig riktigt rättvisa och led av kramper i magen. Dessutom måste ena handen röntgas.
Men det fanns ytterligare en möjlighet att ordna OS-biljetten. Den chansen hade han i det sista och avgörande världskvalet i Baku i Azerbadjan i juni 2016. Där fanns fem OS-biljetter i 69 kilo att slåss om. Det började bra i Baku. Oliver vann sin inledande match i OS-kvalet mot Abel Justiniano Mina, Ecuador.
Han tog hem första ronden men Mina kom tillbaka starkt i andra då Oliver åkte på en räkning. Olivers bättre kondition tog ut sin rätt då han fick Mina mot repen större delen av sista ronden. Segern skrevs med domarrösterna 2–1. Men olägligt nog började en axelskada nu göra sig påmind i mötet med ungraren Balasz Bacskai och han föll med siffrorna 0–3. Ungraren tog sig sedermera till Rio men för Oliver släcktes OS-drömmarna.
Uppenbarligen hade det tuffa programmet med magproblem och andra skador i ett späckat program blev för mycket. Frågan var hur han nu skulle gå vidare.

• Blev proffs

Efter avslutande 3–0-seger mot malmöboxaren Alla Mallan i Jönköping i 100.e matchen skrev han med kontrakt med tyska stallet Sauerland som är Europas största proffsstall inom boxning. Kontraktet omfattade fem matcher om året.

• Debut som proffsboxare

Proffsdebuten för den nu 21-årige Oliver Flodin skedde i en fullsatt Solnahall i Stockholm våren 2017 mot ungraren Richard Hegyi. Segern där följdes av ännu en poängvinst, nu över Pavel Hryshkavets i Sport- och kongresscentret i Schwerin i Tyskland.
Den 21 april 2018 tog han sig an vitryssen Aliaksandr Dzemka i en gala i Sundsvall. Det blev seger för Oliver som vann alla fyra ronderna.
I juni 2018 åkte Oliver åter till Tyskland och tog fjärde raka poängsegern. För motståndet stod georgiern Nikoloz Gvajava. Georgierns resultatlista innehöll tio vinster (varav sju på knockout), elva förluster och två oavgjorda. Oliver tog kommandot från början men valde att spara på krutet i sin första match över sex ronder. Det finns tre viktiga ingredienser för en boxare och det handlar och räckvidd, uthållighet och smartness och Oliver visade prov på alla tre och tog sin fjärde raka seger som proffs. Domarsiffrorna skrevs till 3–0, två av domarna hade samtliga sex ronder till Oliver och den tredje hade Oliver som segrare med 4–2 i ronder.
Men nästa match, hans femte dröjde till 19 januari 2019, Efter många månaders väntan och flera inställda matcher gick han i mellanvikt. 75 kilo på en gala i Struer i Danmark gå upp mot dansken Abdul Khattab med 13 segrar på 15 matcher på meritlistan. Oliver förlorade den jämna matchen på poäng.
Den 20 april 2019 gick han sin senaste match i tävlingen Bulldog Fight Night i Göteborg. Oliver besegrade Nodar Tskhovrebadze från Georgien. Det var ett enhälligt domslut.
– Matchen gick i nya postholellet med stöd av hela Blåvitklacken. Det var riktigt kul och jag vann ju trots att jag hade ont i höften, berättar han.
Men där började eländet. Och då talar vi inte om pandemin,
– Första höftoperationen skedde ett halvår senare men jag hann inte bli frisk innan den andra höften började strula. Nu har jag opererats i höften tre gånger men har kunnat börja träna igen.
Men det är inte fråga om klassisk löpträning på vägar och i backar längre. Två pass om dagen för överkroppen är ransonen för tillfället.

• Boxning igen...

Kontraktet med det tyska profitabelt Sauerland är brutet eftersom tyskarna ansåg att proffsboxningen, åtminstone för tillfället inte har någon framtid i Sverige.
Oliver har använt pausen under skadeuppehållet till att utbilda sig till PT, personlig tränare.
Men det hindrar honom inte från att fortsätta att boxas när han är fulltränad igen,
– Framtiden? Ingen idé att stressa och få bakslag, fram på senvintern kan det möjligen bli tal om att boxas igen.

Kåre Boberg

 

Glenn Sahlstedt – nummer 9 i Skivaryds Hall of fame
Inlagt onsdag 19 oktober 2022

Mr Bordtennis i Vaggeryd, Glenn Sahlstedt, var i cirka 50 år ledare inom Vaggeryds BTK. Han var aldrig ordförande men som styrelseledamot var han på många sätt drivande i klubben.

Glenn tog initiativet till att Vaggeryds Bordtennisklubb bildades 1971. Man kom genast i gång med korp- och seriespel och redan 1980, nio år efter klubbens bildande, ordnade VBTK en landskamp mellan Sverige och Japan. Den kom att följas av många fler landskamper, bland annat mot världens bästa lag, Kina.

Förutom landskamper anordnades i en lång följd av år många andra tävlingar, bland annat Vaggerydsträffen och Veteranträffen. De sista 20 Vaggerydsträffarna var elittävlingar med Grand Prix-status. Kända svenska spelare som J-O Waldner, Jörgen Persson, Erik Lindh och Ulf ”Tickan” Carlsson deltog ofta och svenska herrlandslaget förlade någon gång ett landslagsläger i Vaggeryd.

Veteranträffarna var också mycket uppskattade. Sveriges bästa veteraner deltog alltid och den sista veteranträffen var för endast några år sedan.

Genom kontakter lyckades Glenn Sahlstedt värva duktiga spelare till VBTK:s A-lag, vilket gjorde att man på 1990-talet kvalade till näst högsta serien.

Det som skrivits ovan är några exempel på vad Vaggeryds BTK åstadkommit genom åren. Naturligtvis har Glenn Sahlstedt haft andra goda ledare omkring sig men han är den ende som varit med hela tiden. Det är därför ingen överdrift att påstå att Glenn Sahlstedt är den person som ligger bakom den fantastiska utveckling som Vaggeryds BTK haft och att han har satt Vaggeryd på Sveriges bordtenniskarta.

Lars-Evert Eskilsson


Göran Lindblad – nummer 8 i Skivaryds Hall of fame
Inlagt onsdag 12 oktober 2022
Göran och Eivor Lindblad.

Den 11 mars 2022 fyllde Göran Lindblad, Vrigstad, välkänd landslagsman i fotboll mot Danmark 1956 90 år. Detta är en hyllning till denne hedersman och hans kometkarriär som i Waggeryds IK:s vita töja på 80 otroliga dagar bar honom från från de pittoreska små arenorna i Smålandsserien division II till svenska A-landslaget och nationalarenan Råsunda.

Vi skrev den 4 augusti 1956. Industrisemestern var över och nu stundade arbetsamma dagar efter den loja semesterledigheten. Genom det pastorala västgötska landskapet rullade en gul turistbuss från Vaggeryd, med skylten Abonnerad över vindrutan, västerut med destination Trollhättan väg till seriepremiären i division II Västra Götaland.
I bussen satt Göran Lindblad.

Anade Göran och hans lagkamrater vad som var på gång? Kanske eftersom det fanns många goda tecken att skåda i skyn. Återkomsten till tvåan år 1955 efter 12 år hade resulterat i nytt kontrakt på våren 1956 för Waggeryds IK, trots att laget stora stjärna Sven ”Gliet” Eliasson hade missat större den av vårsäsongen 1956 med en knäskada. Men nu var ”Gliet” tillbaka, spelsugen och stark.

Ända sedan Lennart Doolk hade flyttat till Helsingborg 1953 hade anfallsspelet för WIK dock inte tänt på samtliga cylindrar. Men nu var det problemet åtgärdat med ett lovande nyförvärv. Den 24-årige Göran Lindblad hade knutits till WIK när hans moderklubb Vrigstads IF hade bestämt sig för att pausa fotbollen.

När buss efter matchen vände hem mot Vaggeryd var Göran efter två fullträffar redan något av en kändis i fotboll-Sverige. Det var så hans 80 dagar långa resa från obemärkthet till kändisskap startade.

I tävlingsdebuten för WIK, en DM-match mot division III-laget IFK Värnamo några dagar tidigare sköt Göran tre mål på Finnvedsvallen när gästerna, utan ”Gliet” vann med 7–0.

I kvartsfinalen väntade Östers IF. Stig Svensson och hans mannar höll till i trean och hade bevisligen en del att lära: 10–0 slutade matchen och Göran Lindblad sköt ytterligare tre mål.
Men det handlade ju om ”småhandlare” som Öster och IFK Värnamo. Högre krav ställdes: Med Gunnar Gren tillbaka i svensk fotboll lovande västra Götalandstvåan just den här säongen 1956–57 att bli något alldeles extra, en verklig ”Supertvåa”. Publiksiffrorna från den följande säsongen skulle mycket riktigt göra en majoritet av vår tids allsvenska lag gröna av avund!

Förväntan triggade intresset. Publiken verkade inte kunna få nog, trots att seriespelet ännu inte hade inletts. När WIK åkte till Jönköping för semifinal i DM kom över 2 000 till Stadsparksvallen – returen i Vaggeryd som Göran Lindblad avgjorde med två mål drog över 3 000 personer!

På Edsborg Trollhättan såg 3 044 åskådare WIK vinna seriepremiären med 4-0 och Göran Lindblad blev tvåmålskytt och publikfavorit. JP:s sportchef Bertil Möllerström fanns på plats och blev helt begeistrad.
”Waggeryds IK har sannerligen gjort ett fynd när Göran Lindblad värvades. Grabben går fram med stormsteg och sköt två mycket vackra mål, det andra och Waggeryds sista efter en jättesnygg raid”.

Men Trollhättan var en sak; dög han mot de allra bästa? Svaret kom när Elsborg, som siktade mot allsvenskan, kom till Vaggeryd den 9 augusti 1956. 3 500 personer, bland dem UK-basen Putte Kock, såg Göran utjämna Elfsborgs ledningsmål och spika slutsiffrorna 1-1.

Sedan rullade det bara på:
12/8 WIK - Kinna 5–2. Ett mål av Göran. Publik: 1 462.
15/8 Husqvarna - WIK 0–2. Ett mål av Göran. Publik: 4 000.
19/8 WIK - Skara 5–0. Två mål av Göran. Publik: 4 095.
26/8 Oddevold - WIK 1–3 . Ett mål av Göran. Publik:7 021.
2/9 WIK - Fässberg 5–2. Publik: 2 400.
9/9 Norrby - WIK 2–3. Publik:7 108.
23/9 WIK - J-Södra 3–2. Ett mål av Göran. Publik:6 890 ( i verkligheten 7.300)
29/9 Örgryte - WIK 0-4. Två mål av Göran. Publik: 25 146.
7/!0 WIK - Örgryte 1–6. Publik:9 460 officiellt, i realiteten 12 000.
14/10 J-Södra - WIK 2–1. Ett mål av Göran. Publik: 7 515.
21/10 Sverige - Danmark 1–1 . Mål för Sverige: Henry Thillberg, Danmark: J-P Hansen. Publik: 37 000.
3/11 WIK - Halmia 3–1. Publik: 1 200.

De tolv målen på de tolv första seriematcherna väckte enorm uppmärksamhet. Det är en sak att de lokala journalisterna som Möllerström på JP, Lennart Halldorf på Smålands Allehanda och Gustav Kapellner på Smålands Folkblad var lindrigt talat entusiastiska. Men alla instämde. Såväl Putte Kock , som var lagledare för landslaget, som Gunnar Gren jämförde till exempel Lindblad med självaste Nisse Liedholm.

Putte Kock hade stora problem. Efter att blågult havererade mot Norge på Ullevaal i Oslo i september blev det stor förändringar i laget när Danmark väntade på Råsunda den 21 oktober. UK gav inte bara ”Gliet”Eliasson utan även Göran Lindblad och Lennart Nilsson chansen, en händelse som är inskriven i den svenska fotbollshistorien.

Historien om den förödmjukelse som Göran Lindblad sedan utsattes för när han av landslagstränaren Joseph ”Pepi” Stroh beordrades fejka en skada (endast skadade spelare fick bytas) har blivit fotbollshistoria som ständigt berättas i olika media. I Jesper Högströms bok om det svenska landslagets 100 är det endast denna händelse som fått plats i historieskrivningen av tiden mellan VM-kvalet 1954 och VM 1958.

Både ”Putte” Kock och ”Pepi ” Stroh fick sparken men Göran Lindblad fick trots det inte återupprättelse, trots att han enligt många ansåg att han var klar bäst av de tre WIK-spelarna och rimligen borde tagits ut till den senare inställda bortalandskampen mot Ungern. Men det var väl så att han låg närmast till hands att offras eftersom övriga spelare i kedjan hade försänkningar i landslagets uttagningskommitté. När Göran dessutom i omklädningsrummet efter matchen berättade sanningen om ”skadan” för den församlade journalistkåren, samtidigt som Putte Kock i ett annat hörn gav sin version var det inte att undra på att det kom att skrivas spaltmil om vad som hänt.

För Göran Lindblad gick fotbollslivet vidare. Bevakningen och tacklingarna blev allt hårdare i takt med att motståndarnas lärde sig hur WIK spelade.

Med Sven Eliasson och Göran Lindblad på plan var WIK dock en ett helt annat lag än utan de två nyckelspelarna. Den knäskada Göran ådrog sig på Lövåsvallen i Billingsfors i maj 1960 blev förödande för Göran Lindblad och för WIK. Utan Göran ramlade WIK ur andradivisionen och han spelade heller inte mer i WIK-tröjan. Det comebackförsök han gjorde i J-Södras 1961 var fruktlöst. Knät höll inte för påfrestningarna.

Det blev av en ren slump så att vi träffades på dagen 65 år efter landskampen mot Danmark i Görans och makan Eivors vackra villa i Vrigstad. I tre timmar samtalade vi runt kaffebordet, men inte så mycket om fotboll som man hade kunnat tro. Fotboll är viktigt, men trots allt inte hela världen.

Görans är tveklöst starkt präglad av sin uppväxtmiljö. Föräldrarna var lantbrukare och pingstvänner men lät inte religionen hindra sonens idrottsutövning. Än i dag känner Göran stor tacksamhet mot föräldrarna som gav honom möjlighet att utveckla sina intressen, vilket inte var en självklarhet för 70 år sedan. Ödmjukheten från hemmet har han burit med sig genom hela livet.

Uppväxtmljön gjorde det dessutom lätt för honom att acklimatisera sig i WIK där flera spelare hade liknande bakgrund. ”Gliet” Eliassons föräldrar och syskon var medlemmar i Svenska Missionsförbundet och mittfältaren Lennart Nilssons pappa Reinhold var kyrkvaktmästare med hela familjen engagerad i det kyrkliga arbetet.

Göran drog som fotbollspelare fördel av sin gedigna idrottsbakgrund som gav honom spänst, tajming och löpstyrka. Friidrotten var vid sidan av fotbollen ett stort intresse. Seriematcherna i fri idrott på idylliska idrottsplatser runt om på det småländska höglandet minns han med stor värme, liksom mästerskap, som Landsbygdsmästerskapen. Bland annat tävlade han i friidrott på sin blivande hemmaarena Vaggeryds Idrottsplats.

På 100 meter klockades Göran för 11,5, han hoppade 185 (i kalifornisk rullstil) i höjd och hoppade 6,11 i längd. Allt som resultat av ren och oförfalskad idrottslig glädje. Märk väl på primitiva banor och utan stöd av kompetenta tränare.

90 årsdagen firade Göran på främmande ort tillsammans med makan Eivor, barn och barnbarn.

Kåre Boberg

 

Michael Svensson – nummer 7 i Skivaryds Hall of fame
Inlagt onsdag 5 oktober 2022

Skillingaryds IS har så här långt haft ett enda fotbollsproffs och det är Michael ”Micke” Svensson, på hemmaplan ofta kallad Pillo. När SIS firade 100 år med en familjedag fanns han naturligtvis på plats på Movalla för att skänka en tröja från sin tid som proffs engelska Southampton.

För ett år sedan intervjuade vi Micke till en artikel i SIS almanacka 2022. Då hade precis fotbollstvåan avslutats och Mickes nuvarande klubb Vinberg hamnade på nedflyttningsplats.
– Segt men det finns en ljus framtid ändå, sa Micke.
I år blev Vinberg ett topplag i trean, till slut trea och var alltså nära en kvalplats uppåt. Laholm vann denna serie med Halmia som tvåa.

Micke är heltidsanställd i klubben som finns utanför Halmstad. Han tränar A-laget och har även en rad andra arbetsuppgifter. Klubben har många lovande spelare och Micke tror att man ska lyckas bra framöver.

Micke är född 1975 och höll på med en rad idrotter som badminton, skidåkning och fotboll. Han minns ledare som exempelvis Bernt Hansson, Erland Claesson, Christer Ullemark och Roger Wilsson. Ishockey blev det inte:
– Morfar ville att jag skulle börja träna men jag sprang ut med skridskorna så det blev inget för mig, säger Micke.

Debuten i A-laget i fotboll kom som 15-åring med Ralf ”Ralle” Brännström från Vaggeryd som tränare.

Så småningom fick IFK Värnamo upp ögonen för Micke som faktiskt inte var någon jättestor lysande stjärna. Från IFK såg man ändå hans stora kvaliteter. Det blev några fina år i Värnamo och sedan spel i allsvenska Halmstad med bland annat SM-guld. 2001 fick han vid fotbollsgalan fick ta emot priset Sveriges bäste fotbollsback.

Det hann bli 25 landskamper men skador stoppade så småningom karriären.
Micke hann ändå med några fina år som proffs i franska ligan och i engelska ligaklubben Southampton.
Southamptons manager Gordon Strachan gav sina scouter i uppdrag att söka en ny mittback och det var Skillingarydssonen blickarna föll på.
.
– Man är ju uppväxt med Premier League så det kändes mycket bra när jag fick höra på att de var intresserade av mig. Jag reste över, träffade dem och allt kändes rätt, noterar Micke.
Mest minnesvärt var nog FA-cupfinalen mot Arsenal det första året i Southampton.

Efter skadefylld år återvände familjen julen 2009 till Sverige och närmare bestämt till Halmstad. Här blev han assisterande tränare och lyckades faktiskt komma tillbaka som spelare. Sedan blev han tränare för Halmstad BK 19-årslag och har nu i flera år varit anställd av Vinbergs IF. Där är han nu klubbchef och tränare,

Skillingarydsbygden ligger honom fortfarande varmt om hjärtat då föräldrarna bor här plus att han har en del vänner från ungdomsåren som han fortfarande träffar då och då.

Han har lovat att komma till utdelningen av Skivaryds Hall of fame och han har förberett dagen med att ta med sig fotbollsskor, tröjor och lite annat som han donerar till idrottsmuseet.

Per Bunnstad

Micke tillsammans med ungdomar i SIS år 2001. Foto: Per Bunnstad

 

 


Björn Ericsson - nummer 6 i Skivaryds Hall of fame
Inlagt onsdag 28 september 2022
Nummer sex i raden av Skivaryds Hall of fame är en person som undervisat mängder av kommuninvånare och andra i framför allt idrott. 
 
Björn Ericsson från bandymetropolen Västanfors i Västmanland kom 1968 som 25-åring till Vaggeryd. Då var han nyutexaminerad gymnastikdirektör och han har varit bygden trogen.
– Det stod lite lappar på skolan om lediga jobbo och ett var i Vaggeryd. Så jag åkte dit och såg mig omkring. Efter midsommar hade jag redan flyttat. 
Med sig i bagaget till GHI i Stockholm hade han haft universitetsstuder i matematik, sociologi och pedagogik, vilka han haft nytta av i jobbet. 
 
I ungdomsåren spelade han fotboll, bandy, handboll och orienterar bland annat. Idrottsintresset kom tidigt och när det startades handboll i Västanfors blev intresset ännu större.
 
Väl i Vaggeryd blev han gympalärare  på realskolan men även i några klasser vid Hjortsjöskolan. Björn hade hand om killarna och Majken Grenthe om tjejerna. 
 
För Björn blev det en utmaning att införa ”riktig idrott” i undervisningen. Lilla gymnastisksalen var för liten för många övningar men dessbättre hade det satts upp en barracudahall i väntan på sporthallen som stod klar 1972.  Björn blev tidigare tränare Waggeryds IK men drog ganska direkt tillsammans med kollegan Stig-Agne Nöjd i Skillingaryd också igång skolidrottsföreningar i Skillingaryd och Vaggeryd. En del i satsningen var handboll och det blev en serie med 13 olika lag allt från Landsbro i öster till Burseryd i väster.
– Jag tror att det var från hösten 1969, säger Björn.
 
När väl sporthallen var redo att tas i bruk bildade Björn tillsammans med bland andra Kenneth Adolfsson, Stig-Agne Nöjd och Torbjörn Josephsson SVHK, Skillingaryd-Vaggeryds Handbollsklubb. Den bytte senare namn till HKV, Handbollsklubben Vaggeryd.
 
Björn hade med sig det stora handbollsintresset från Västanfors och han var aktiv spelare. Han blev även domare i såväl handboll som fotboll. I handboll var det på elitnivå och fotboll upp till division tre.
 
• Ledaruppdrag

Björns ledaregenskaper uppmärksammades snart på förbundsnivå och bland de uppdrag han haft och har märks följande:
 
1976–1986 Ordförande ungdomskommitten i Svenska HF
1986–1996 Ordförande i tävlingskommittén i Svenska HF
1992–2012 Svensk delegat för europeiska handbollförbundet
1998 -2019 Ordförande i Smålandshandbollen
2011–2014 Ordförande i domarkommittén för Svenska HF
2020–2022 Åter ordförande i domarkommittén
Björn Ericsson på besök hos Skivaryd.
Björn har även varit med som en av de ansvariga för internationella mästerskap i Sverige: VM 93, EM 1992, VM 2011 och nu är han en av de tävlingsansvarig för VM 2023 och dess matcher i Jönköping.
 
Björn är van att organisera och det ger honom mycket:
– Jag fortsätter så länge jag orkar, inflikar han.
 
Så småningom bytte Björn bana i det civila. Han fortsatte i kommunen men blev skolchef i 15 år, 1992–2007.  Sedan blev han pensionär men idrottsledare på golvet på nytt.
 
I handbollsklubben har han haft en rad olika ledaruppdrag. Just nu är han kassör och sekreterare. Drivet har hela tiden varit att få ungdomar att inse värdet av att hålla på med idrott.
 
Närmast är fokus inriktat på handbolls-VM i Jönköping där en av grupperna avgörs. Det är  Kroatien, Egypten, Marocko och USA som spelar. Tiden är 13–17 januari 2023.
 
Sedan hoppas Björn att man ska kunna fira HK Vaggeryds 50 år, kanske hos Skivaryd till våren 2023.
 
Hos Skivaryd har han redan varit på studiebesök och återkommer den 12 november när det blir stor fest med utdelning av Skivaryds Hall of fame. Totalt elva personer uppmärksammas då.

Per Bunnstad

 

Michaela Arvidsson - nummer 5 i Skivaryds Hall of fame
Inlagt onsdag 21 september 2022

Michaela Arvidsson, 28, med rötterna i Bratteborg en mil norr om Vaggeryd blir den femte i presentationen av Skivaryds Hall of fame 2022.
Michaela är alltså skytt och började träna och tävla för Skillingaryds Skyttegille, som nog är kommunens äldsta idrottsförening.

Michaela berättar att hon som ung höll på med de mest skiftande idrotter, men det var ingen som hon riktigt fastnade för.
– Det var på en idrottsdag i Hjortsjöskolan i Vaggeryd som det var många föreningar på plats och vi fick ”prova-på”. Skyttegillet var med och jag fick skjuta tre skott. Jag fick hjälp att ladda och alla skotten hamnade i tian. Jag fick en fråga, ska inte du börja skjuta. Det här väckte en glöd inom mig och jag var fast i denna sport, säger Michaela.

Det blev resa flera gånger i veckan till träningar i skyttegillets lokal i Skillingaryd.
– Jag fick till och med en egen nyckel så att jag kunde träna ännu mer .

Framgångarna kom slag i slag för Michaela. Hon vann flera svenska mästerskap med mera. Något av en höjdpunkt var 2016. Då var hon 22 år och lyckades kvala in till OS i Rio i Brasilien. Förbundet valde dock att skicka en mer rutinerad skytt, som dock inte lyckades så bra.
– Vanligast är att länderna skickar den deltagare som kvalat in men i Sverige kan man i stället välja en annan deltagare.

Michaela blev mycket besviken

– Det var en omtumlande händelse. Jag hade ju haft ett par mycket bra år och jag blev mycket besviken.
Michaela försökte att hålla igång ett par år efter 2016, men hon hade svårt med motivationen.
Pågående studier och jobb påverkade givetvis också hennes idrottande.

Sambon har spelat bowling och cykling men för Michaela ligger idrottandet nere just nu. Annars har det blivit en del löpning.

Michaela har bott i Eskilstuna och Västerås för studier och arbete. Nu är hon sambo med sin kille i Uppsala och har slutat jobba för att i stället plugga design med visuell kommunikation vid en yrkeshögskola Stockholm. Hon har bara läst en månad av två års studier. Fast i framtiden kanske det blir hembygden igen. Hennes sambo som är från Uppsala kan nog tänka sig Småland.
– Visst har jag lite hemlängtan, säger Michaela glatt.
Fast det blir inte så ofta resa hem till Bratteborg.
– Men vi får se om det blir till utdelningen hos Skivaryd. Jag är mycket hedrad att ha blivit en av de utvalda, avrundar hon.

Fler i familjen

Både mamma Annika och pappa Thomas engagerade sig som ledare i skyttegillet och senare kom även systern Johanna med. Även yngsta systern, Oliwia har tränat och tävlat i skytte, hennes främsta framgång blev att hon vann Sverigefinalen i skyttiaden i klass 11 sittande år 2014. Annika och Thomas är ännu med och från att ha varit ledare har de blivit aktiva skyttar. Särskilt Annika har blivit mycket framgångsrik. Så alla i familjen har anammat detta med skytte.

Michaela Arvidsson. Arkivbild

Johanna har 8 SM medaljer, 4 guld, 2 silver och 2 brons. Det största måste var guld i falling target individuellt 2016. Även landskamperna mot Finland 2017 och 2018 där det blev totat 5 guld (ett individuellt och 4 i lag) är en höjdpunkt att minnas. Falling target är skjutning med luft- eller kolsyrepistol mot självmarkerande mål (fallmål) på tio meters avstånd

Annika har 12 SM-medaljer: 3 guld, 3 silver och 6 brons.
–Det häftigaste var när jag och Michaela tog lagguld i sittande skytte tillsammans. Bronset i ståskytte står också högt rankat.

Michaela noterade 5 svenska rekord i grundomgångar och 2 finalrekord.

– Måste också säga att ha en idrott tillsammans i familjen är oerhört berikande. Vi har tillsammans upplevt både medgång och motgång. Att åka land och rike runt har tagit mycket av vår tid men det har också gjort vår familj tajtare även om vi nu bor långt ifrån varandra så har vi vår närhet tillsammans och älskar att träffas och bara umgås. Och det är detta som är det underbara med skytte att man kan utöva och tävla både som ung och gammal. Jag är oerhört glad och tacksam att vi hittade luftgevärsskyttet, säger Annika.

Per Bunnstad

 

Start för målning utomhus med Börje Sandberg (220914)
Inlagt torsdag 15 september 2022
Vi svarar för målning invid vår lokal. Muren målas liksom fönsterkarmar, taket vid entrén och även muren. Det är Börje Sandberg som är i målartagen. Stort tack redan nu till Börje.

 

Bernt Hansson - nummer 4 i Skivaryds Hall of fame
Inlagt onsdag 14 september 2022

Bernt Hansson har utsetts som nummer fyra i raden av Skivaryds Hall of fame och priset går postumt.Bernt Hansson blev den förste som förärades en inteckning i priset Årets Skillingsarydsbo. Han fick priset 2004 för 40 års ideellt arbete bland ungdomar i Skillingaryd och för att han varit den store mannen bakom Skillingarydsmodellen.
Bernt kom till Skillingaryd 1953 och han jobbade som mellanstadielärare fram till pensioneringen. Men det är i än högre grad som idrottsledare på fritiden som Bernt blev en kändis och en person som betytt nästan allt för badmintonsporten i Skillingaryd. Fast själv har han alltid önskat vara en doldis.

När Skillingaryds sporthall stod klar 1963 hade det också bildats en badmintonklubb och det på initiativ av kvartetten Bernt Hansson, Lasse Pettersson, Herbert Storck och Åke Svensson.
Alla har betytt mycket för sportens utveckling i bygden men Bernt står ändå i en klass för sig. Måndag-fredag har han varje eftermiddag och ofta även kvällstid sett till att det varit badminton i sporthallen. På helgerna har han också kört till olika turneringar och han har alltid ställt upp helt ideellt.

Bernt var aldrig en person som önskade publicitet för sitt arbete och undertecknad har knappast fått en bild på Bernt. Han har hela tiden skjutit fram ungdomarna.
Även om Bernt var ungkarl och inte har några egna barn så kan man säga att han har mängder. Det är alla dem som under alla år till sporthalle kom.

Bernt avled den 29 juli 2018 i en ålder av 94 år och han var upp i hög ålder ledare i badminton.

Den 12 november uppmärksammas det tolv som föräras Skivaryd Hall of fame 2022. Övriga åtta presenteras kommande veckor.

Bernt Hansson när han fick priset Årets Skillingarydsbo 2003.
Bernt Hansson omgiven av ungdomar i klubben för många år sedan, 2004.

Kent Claesson - nummer 3 i Skivaryds Hall of fame
Inlagt onsdag 7 sepember 2022

Nummer  3 i raden av Skivaryds Hall of fame 2022 är Kent Claesson född 1971 i Skillingaryd. I åttaårsåldern började Kent träna i Skillingaryds FK men upp till 13–14-årsåldern spelade han också en hel del fotboll i Skillingaryds IS.
Han märkte tidigt att han inte var särskild snabb men desto mer uthållig. Han åkte gärna skidor och sprang också en del. Det var först när han började på gymnasiet som han började träna friidrott och framgångarna kom snabbt.

Karriären är kantad av segrar och inte minst hans insatser i finnkamperna. Kent har sju SM-guld: 5 000 meter 1997–99, Halvmarathon 1996, Marathon 2006–07 samt fyra kilometer terränglöpning i lag 2005. Han har även sju silver och två brons. Till detta kan läggas sju guld på Inomhus-SM 3 000 meter 1991, 1993, 1994, 1996, 1997, 2000 och 2001. Han satte svenskt rekord inomhus på 3 000 meter med tiden 7.48,44 1997. Det stod sig till 2020.

5 000 meter var hans stora distans med 13.31,54 som personligt rekord. Fast frågan är om han inte vara ännu bättre på 3 000 meter men det är en distans som löps sällan.

Kent gjorde elva landskamper varav åtta finnkamper. Samtliga på 5 000 meter plus att han 1996 dubblerade och även sprang 1 500 meter. Utöver detta har han sju inomhuslandskamper.

Bland hans bästa minne märks Finnkampen och inte minst den 1996 i Helsingfors.  Det var en kamp in på mållinjen Kent och Samuli Vasala emellan. Hans bästa minne.

– Det var i Helsingfors 1996. Jag och Samuli Vasala spurtade om segern och jag lyckades vinna med 15 hundradelar på 13.52. Det var härligt att kunna tysta den finska publiken!
Året efter på Stockholms Stadion möttes de igen och då var det ännu tuffare.
– Men då vann Vasala med två hundradels sekund.
1998 möttes de för tredje året i rad och Vasala vann då med sju sekunder med Kent som tvåa. 1999 och 2000 vann Kent igen men då var inte Vasala med. Svenska rekordet på 3000 meter inomhus tillhör också höjdpunkten i karriären

Kent fortsatte i många år och visade framtakterna på Marathon.

Efter avslutad tränarutbildning på Gymnastik- och Idrottshögskolan blev Kent anställd som tränare i Spårvägen. Först var det på halvtid men snart på heltid. Det är en syssla som han haft i kring 20 år. Spårvägen är en av Sveriges allra främsta friidrottsklubbar och Kent är numera huvudtränare med extra stort ansvar för medeldistans och långdistans.

Han har ett par gånger haft med sig sin klubb i Skillingaryd där man stannat till inför lag-SM. Moa Hjelmer och Daniel Ståhl är ett par av dem som gästat Grönelund.

Per Bunnstad

Kent Claesson sommaren 2018.

Eva Eliasson - nummer två i Skivaryds Hall of fame
Inlagt onsdag 31 augusti 2022

1958 chockade blott 20-åriga Eva Thorell från Vaggeryds SOK orienterings-Sverige genom att bli tvåa i damernas huvudklass vid SM-orientering. Det är snart 64 år senare en av de allra största idrottsliga bravaderna utförd av en Vaggerydsbo.

Eva förlängde den formidabla meritlistan de följande åren. 1960 vann hon den prestigefyllda Skogsflickmatchen och 1961 förde hon sitt VSOK till ledning i SM-budkavlen och kunde vi dagens slut räkna in ännu ett SM-silver.

Eva gifte sig 1962 med fotbollsstjärnan Sven Eliasson men raden av
framgångar fortsatte. Vid elitkarriärens slut kunde hon räkna in ett DM-guld individuellt i D 21, åtta DM-tecken i budkavleorientering, det sista 1969, och fem DM-guld i lag.

Eva använde inte vintern till vila. Det blev till sist fem individuella DM-guld på skidor i damernas huvudklass, varav fyra på tio kilometer, samt lika många DM-tecken i lag. Så hennes prisskåp är synnerligen välfyllt.

Som sig bör blev Eva Eliasson den första kvinna från Vaggeryd som deltog i Vasaloppet. Året var 1982. Tilläggas kan att hon fortfarande är i högsta grad aktiv som föreningsledare.

Eva Eliasson tilldelas som nummer 2 Skivaryds Hall of fame. Prisutdelning sker preliminärt hos Skivaryd den 12 november 2022

Kåre Boberg

Eva Eliasson

 

 

Skivaryds första Hall of fame utdelat
Inlagt lördag 27 augusti 2022
Per Bunnstad och Kåre Boberg flankerar Dan Forsberg.
Den första av tolv Skivaryds Hall of fame de närmaste veckorna delades i dag ut till Dan Forsberg, på sin tid en storstjärna i speedway. Per Bunnstad och Kåre Boberg från idrottsgruppen delade ut priset.
 
Första Skivaryds Hall of fame delas ut på Vaggerydsdagen
Inlagt fredag 19 augusti 2022

Sportgruppen hos Skivaryds Samlarklubb inreder inte bara ett idrottsmuseum utan börjar på Vaggerydsdagen den 27 augusti med utdelningen av Skivaryds Hall of fame.

Skivaryd har så sakta inlett verksamheten i sin nya lokal hos Skillingaryds Mekaniska vid Östra Allégatan - Östra Fåglabäcksvägen i Skillingaryd. Dit har man flyttat sitt post- och järnvägsmuseum och inlett med museum och en rad aktiviteter inom inte minst idrott men också kring lokal militärhistoria och foto.

Idrottsmuseet är en gammat tanke som Kåre Boberg och Per Bunnstad många gånger ventilerat i sitt jobb på Skillingaryd.nu. De två samt Jan Aronsson ingår nu i den sportgrupp inom Skivaryd som så smått börjat inreda ett museum för alla föreningar i kommunen. En del i detta är att även uppmärksamma idrottare och ledare som gjort särskilda insatser. Nu har man startat Skivaryds Hall of fame. Hittills har man ett tresiffrigt antal personer som är aktuella för att på sikt bli med på en vägg hos Skivaryd.

Syftet med utmärkelsen är bland annat att lyfta fram idrottens betydelse i samhället och de stora ideella insatser som gjorts och de stora idrottsliga framgångarna.

– Som regel kommer vi att presentera utvalda vid samlingar hos Skivaryd men har bestämt oss för att tjuvstarta då våra lokaler inte är klara ännu, säger Jan Aronsson, Kåre Boberg och Per Bunnstad som ingår i sportgruppen hos Skivaryd.

Man kommer att dela ut en liten plakett och presentera ledare och aktiva på en vägg hos Skivaryd.

– Efter utdelningen på Vaggerydsdagen kommer vi under elva veckor i september - november att presentera ytterligare elva pristagare. Det gör vi på vår hemsida och på vår sida på Facebook, berättar man från sportgruppen.

Utdelningen till de elva kommer att ske vid lämpligt tillfälle, troligen i samband med invigning av Skivaryds lokaler. Den är beräknad till början av nästa år. Möjligen blir utdelningen redan den 12 november i år beroende på om det är tillgängligt i de lokaler som ska byggas om under hösten.

De första tolv utvalda består av ledare och idrottare varav två priser delas ut postumt. De tolv är inte i någon rangordning utan man har valt dessa tolv av andra bevekelsegrunder.

Fotnot: Hall of fame är oftast ett museum för personer som har gjort speciella insatser inom ett särskilt område. Hall of fame finns inom områden som idrott, musik och teknik.

Vaggerydsdagen 2019. Foto: Frida Bunnstad

•••••••••••••••••••••••••••••

Tidigare nyheter nedan

– 4 oktober - arbetet startar på allvar med ombyggnation till minikök/toalett
– 5 oktober - arbetet i minikök/toalett fortsätter: Börje Sandberg målar
– 12 oktober 2022 klockan 16.00: Styrelsemöte
– 12 oktober – Skivaryds Hall of fame nummer   8 presenteras

– Kulturhelgen 14–16 oktober. Vi medverkar i Folkets Hus i Vaggeryd

– 18 oktober 2022 klockan 16.00: Styrelsemöte

– 19 oktober – Skivaryds Hall of fame nummer   9 presenteras
– 26 oktober – Skivaryds Hall of fame nummer 10 presenteras
– 26 oktober 2022 klockan 16.00: Styrelsemöte
– 2 november – Skivaryds Hall of fame nummer 11 presenteras
– 3 november 2022 klockan 17.00: Militärhistoriska styrelsemöte
– 4 november – Skivaryds Hall of fame nummer 12 presenteras
– 8 november 18.30 Skillingaryds Intresseförening möte
– 9 november 16.00 Arbetsmöte
– 12 november Frimärkets Dag 11–15 och utdelning av Skivaryds Hall of fame klockan 11.00
– 13 november Frimärkets Dag 14–17i Magnisa stuga i Vaggeryd

– 12 november Frimärkets Dag och utdelning av Skviaryds Hall of fame

– 12 oktober 2022 klockan 16.00: Styrelsemöte

– 30 september 2022 första arbetet i minikök/toalett. Fortsätter kommande veckor

– 26 september 2022 klockan 14.00: Första byggmötet

– 28 september 2022 styrelsemöte klockan 16.00

– Styrelsemöte 21 september 2022 klockan 16.00 (220915)

- 21 september 2022 klockan 18.00 har SIS jubileumskommitté möte i lokalen

– Start för målning utomhus (om vädret tillåter) med Börje Sandberg (220914)

– Uthyrt: Valvaka med Centern (220911)

– Besök från Länsmuseet 1 september klockan 09.00

– Möte om målning utomhus 30 augusti 2022 (Per B + Börje Sandberg)
– Möte om färgsättning utomhus 29 augusti 2022 (Per B + Kenneth Skoogh)
– Arbetsmöte 23 augusti 2022 14.00 + styrelsemöte 16.00
– Föreningsmöte 6 april 17.00
– Föreningsmöte 19 april 17.00
– Föreningsmöte 4 maj 17.00
– Ishockeyn i Skillingaryd på 60-talet om matcher mot Öster, Rögle, Malmö med flera Marknadsdagen lördag 7 maj från klockan 11.00

I höst/vinter
– Flera aktiviteter med SIS, HK Vaggeryd 50 år, Frimärkets Dag, invigning, utställningar, lördagsöppet, Rekordmagasinet, samlarbilder, frimärksmässa...

Välkommen 26 mars. I panelen flera Vasaloppsåkare.
Sedan är det utställning av vykort, försändelser, nålar, diplom med mera med anknytning till Vasaloppet.

-

-

Hej medlemmar i Skivaryds Samlarklubb och kanske blivande...

Boka in tisdag 22 mars 2022 klockan 17.00 för årsmöte i vår lokal.

För smörgåstårtans skull bör intresserade anmäla sig senast torsdag 17 mars till undertecknad per e-post skivaryd@skillingaryd.nu eller sms 070-213 14 66. Anmäl gärna även respektive.

Vi inleder med att äta tillsammans med den militärhistoriska föreningen och sedan delar vi på oss för vårt årsmöte.

Med vänlig hälsning,

Skivaryds Samlarklubb
Per Bunnstad, ordförande

•••••••••

Coronapandemin har även påverkat oss i Skivaryd men vi jobbar för högtryck med vår nya lokal och kommer inom kort med mer information (220113)

•••••••••

Årsmöte Skivaryds Samlarklubb
Tisdag 25/5 2021 kl. 17.00
OBS! Ändrat till redaktionen för Skillingaryd.Nu, Östra Allégatan 27 åt norr, Skillingaryd (gamla boulelokalen)

Föranmälan krävs senast 24/5 till skivaryd@skillingaryd.nu eller 070–213 14 66

Välkomna!
Styrelsen

 

••••••••••••••••••••

På grund av coronapandemin har vi begränsat mötesverksamheten tills vidare under 2021 till högst åtta deltagare.

Höstens möten 2020 klockan 18.00–20.00
i vår lokal Bangårdsgatan - Artillerigatan i Skillingaryd

14/10

11/11 Inför Frimärkets Dag

14/11 Frimärkets Dag i Vaggeryd, Magnisa stuga

21/11 Frimärkets Dag i Skillingaryd, NBV-lokalen

8/12 Julfest (anmälan senst 1/12 till per@skillingaryd.nu eller sms 070-2131466.

Hjärtligt välkomna!

 

Aäldre nyheter nedan

Vårens första möten 2020 klockan 18.00–20.00
i vår lokal Bangårdsgatan - Artillerigatan i Skillingaryd

22/1, 18/2, 17/3, 15/4.

Hjärtligt välkomna!

 

2019:

Ordinarie möten klockan 18.00
Kvällsmöten: onsdagar: 13/2, 20/3, 17/4, 15/5, 26/6

25/09 18.00

15/10 18.00

19/11 18.00

11/12 18.00

Dagmöten kl. 10.00 tisdag 5/2, onsdagar: 27/2, 27/3, 10/4, 22/5

9/9 Frimärkets Dag i Vaggeryd
16/9 Frimärkets Dag i Skillingaryd

Vi räknar även med att ha öppet i vårt post- och järnvägsmuseum vid några tillfällen

Vi samarbetar med Studieförbundet NBV

Gammal information nedan;

 

 

2018: 24/1, 21/2, 21/3, 18/4, 16/5, 13/6
Från hösten ändrad dag till tisdagar kl. 18.00: 21/8, 18/9, 23/10, 13/11, 11/12.

Arbetsmöte tisdag klockan 10.00 i vår lokal: 14/8, 11/9, 9/10, 6/11, 4/12

Vi har sommarfest tosdagen den 21 augusti. Anmälan senast 17 augusti till Per Bunnstad: skivaryd@skillingaryd.nu

Skivaryds Samlarklubb har följande mötesdagar 2017 (oftast onsdagar):

18/1, 22/2, 8/3, 18/3 Frimärkets Dag i Skillingaryd och Vaggeryd, 25/3 Medverkan på mässa i Värnamo, 19/4, 17/5, 14/6 Sommarfest. Höstens mötesdagar: 23/8, 20/9, 18/10, 15/11, 13/12.

 

 

 

Vi skaffar egen lokal för post- och järnvägsmuseum
Inlagt söndag 27 oktober 2013
Håkan ”Pinebo” Johansson presenterar lite av det som ska visas i det blivande museet.


Vid nyåret 2014 tar vi formellt över Östbo Historiska Sällskaps gamla lokal vid Artillerigatan-Bangårdsgatan i Skillingaryd som vi framför allt ska använda för ett post- och järnvägsmuseum.
Håkan ”Pinebo” Johansson har samlat på sig en hel del saker från sin tid som stins i Skillingaryd och dessa ska vi visa. Vi räknar med att det ska vara inrett under våren 2014.

Vi behöver nu lite sponsorer för att klara hyreskostnaden och erbjuder företag att bli medlemmar hos oss för 500 kronor eller mer per år. Avgiften för kommande år kan sättas in på bankgiro 5381-9611

Privatpersoner välkomnas som medlemmar för 100 kronor.

Hjärtligt välkomna!

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Äldre information nedan

Skivaryds Samlarklubb har följande mötesdagar 2016 (oftast onsdagar):

20/1, 23/1 11.00–13.00 Invigning av vårt Post- och järnvägsmuseum, 24/2, 16/3 (OBS! kl. 17.00), 19/3 Frimärkets Dag i Skillingaryd och Vaggeryd, 20/4, 11/5, 15/6 Sommarfest, 24/8, 14/9, 19/10, 16/11, 14/12


Möten hålls oftast klockan 18.00–20.00 i klubblokalen som är Östbos gamla vid Artillerigatan-Bangårdsgatan.
Även nya medlemmar välkomnas.

På denna länk finns artiklar på Skillingaryd Nu

Vi samarbetar med Studieförbundet NBV

 

Skivaryds Samlarklubb har följande mötesdagar 2015:

14/1, 18/2, 18/3, 28/3 (Frimärkets Dag), 22/4, 20/5, 10/6, 16/9, 21/10, 18/11, 16/12

13–15 mars är det utställningen WERNAMO 2015 i Värnamo och vi hjälper till med en rad saker dessa dagar och även före.

 

Välkommen till vårens möten 2014

i höst 2014: 27/8, 24/9, 22/10, 19/11 och 17/12.

Välkommen till Skivaryds möten i höst
Jämna månader i Skillingaryd (Stationsgatan 3, 3 våning), udda i Vaggeryd (Magnisa stuga) kl. 18
• 11/9 Inför WERNAMO 2015
• 28/9 Frimärkets Dag i Skillingaryd och Vaggeryd
• 23/10 Ett eko från UPPFRIM i Uppsala
• 20/11 Om sidan www.vyer.nu
• 11/12 Från en vykortsmässa i Birmingham

Möten våren 2013

16/1, 20/2, 27/3, 24/4, 22/5.

Vi träffas för möten klockan 18.00.

Udda månader

 

 

Möten hösten 2012

• 15/8 Stationsgatan 3 Skillingaryd
• 19/9 Magnisa stuga Vaggeryd
• 24/10 Stationsgatan 3 Skillingaryd
• 10/11 Frimärkets Dag Skillingaryd och Vaggeryd
• 21/11 Magnisa stuga Vaggeryd

Vi börjar med ungdomsmöten klockan 17.00 och fortsätter med möten för alla klockan 18.00

Välkommen alla som är intresserad av vykort och/eller frimärken

Frimärkets Dag (uppdaterat 8+18 nov 2012)
Årsmöten (uppdaterat 23 april 2011)
Per Bunnstads sida med mycket om frimärken/vykort

 

 

 

 

Tack till Bostadsbolaget VSBo för att vi fick låna er lokal på Artillerigatan i Skillingaryd vid utställningen fredagen den 5 oktober 2012

• Kommande möten våren 2012:
11/4 18.00 Stationsgatan 3, Skillingaryd, 9/5 18.00 Magnisa Stuga, Vaggeryd, 13/6 18.00 årsmöte Stationsgatan 3, Skillingaryd,

Vi arrangerade Småland-Blekinge-Träffen 2011 – lördag 12 november

LÄS MER HÄR!

 


Höstens möten 2011
• 24/8 18:00 Skillingaryd, Stationsgatan 3, 3 våning
• 14/9 18:00 Vaggeryd, Magnisa stuga
• 19/10 18:00 Skillingaryd, Stationsgatan 3, 3 våning
• 16/11 18:00 Vaggeryd, Magnisa stuga

OBS! Möten för ungdomar kl. 17:00–18:00

2011 Skivaryd – frimärks- och vykortsutställning 2011   
(inlagt 16 jul 2009 – uppdateras ofta)


Mötesdagar 2010  är tisdagar kl. 18.00–20.00.
Välkommen du som har ett intresse av frimärken, brev, vykort och annat spännande att samla på.
Udda månader i Skillingaryd – Stationsgatan 3, 3 våning (Filatelistförbundet), jämna månader i Vaggeryd – Magnisa Stuga

Program för mötena fastställs senare, men vi kommer en stund vid varje möte att tala om vår kommande utställning SKIVARYD 2011

OBS! 28/12 2009 åker vi till Värnamos möte. För samåkning: Kontakta Per Bunnstad: per@skillingaryd.nu

• 26/1 18.00 Stationsgatan 3, Skillingaryd
• 23/2 18.00 Magnisa Stuga, Vaggeryd
• 23/3 18.00 Stationsgatan 3, Skillingaryd
• 20/4 18.00 Magnisa Stuga, Vaggeryd

Nu har vi bildat en egen klubb
Inlagt torsdag 24 september 2009
Två av dem som ingår i styrelsen är Bengt Pettersson och Tomas Johansson.
Skivaryds Samlarklubb är född.

Det var i tisdags kväll som en trio beslutade att bilda en egen klubb ur den kommitté för Frimärkets Dag som i cirka 15 år funnits hos Östbo Historiska Sällskap.
Frågan om en egen klubb diskuterades vid det senaste mötet med Östbo och där fann man det helt naturligt att frågor kring vykort, frimärken och annat samlande borde ingå i en egen grupp.
Till ordförande i klubben har valts Per Bunnstad. Övriga styrelsen presenteras senare.
Första stor aktiviteten för den nya klubben är Frimärkets Dag i morgon.
Bengt Pettersson och Per Bunnstad kikade på Pers vykortssamling om Albatross.
Välkommen till höstens frimärks- och vykortsmöten
Inlagt onsdag 2 september 2009

Om du är intresserad av frimärken eller vykort är det ett gyllene tillfälle att komma till våra möten, ung som gammal och allt emellan välkomnas.

• Udda månader Skillingaryd: Stationsgatan 3, 3 våning
• Jämna månader Vaggeryd: Magnisa Stuga
Samåk gärna och kom med förslag på program
Tag gärna med nya medlemmar

Mötesdagar är tisdagar
• 22/9 kl. 18.00 SFF-kansliet Skillingaryd. Slutplanering inför Frimärkets Dag. Per Bunnstad visar ett utställningsexponat från Ienecopia. Om eventuellt ”egen” förening
• 13/10 kl. 18.00 Magnisa stuga Vaggeryd.
• 10/11 kl. 18.00 SFF-kansliet Skillingaryd
• 15/12 kl. 18.00 Magnisa stuga Vaggeryd

Andra viktiga datum i höst
• Lördag-söndag 5–6/9 Ienecopia i Huskvarna. Läs mer här:
• Fredag 25/9 09.00–20.00 Frimärkets Dag på ICA Supermarket Vaggeryd
• Lördag 3/10 09.00–13.00 Frimärkets Dag på Skillingaryds Marknad
• Fredag 9/10 09.00–12.00 Frimärkets Dag på Fågelforsskolan Skillingaryd

 

 

 

xxxxld

 

xxxxxxxxxx

 

Motocross