Djurrättsalliansen kommer med ett debattinlägg kring svenska minkfarmer.
Fortsatt vanvård på minkfarmer
Under sommaren 2011 har Djurrättsalliansen samlat in bild- och videomaterial från sju svenska minkfarmer.
Vi kan precis som förra året avslöja att verkligheten för minkarna är något helt annat än vad pälsindustrin och myndigheter får det att låta som. Dokumentationen visar tydligt att missförhållandena fortgår, även i de nya burar som landsbygdsministern, Jordbruksverket och branschen själva hoppas ska rädda minkuppfödningen. Två av de besökta farmerna ligger i Skillingaryd samt Nässjö.
– Vad vi kan se har det inte skett några förbättringar alls sedan vårt avslöjande 2010. På de besökta farmerna i Småland har vi kunnat dokumentera mycket stora bitsår, stressade och döda djur. Bland annat en mink med ett öppet och blödande sår över hela huvudet. Anledningen till att minkar blir väldigt stressade och mår psykiskt dåligt i bur är att de inte kan få utlopp för sina naturliga beteenden som att leva ensamma på väldigt stora områden där de kan simma, klättra och jaga, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.
I maj 2011 gav Jordbruksverket förslag på ett antal regeländringar för att förbättra djurens situation på pälsfarmerna. Förslaget på regeländringarna som ska börja gälla 2014 är för tillfället ute på remiss och Djurrättsalliansen är remissinstans. Bland förslagen som Jordbruksverket ger är att minkarna ska hållas i ”etageburar” och att de ska ha tillgång till föremål att sysselsätta sig med. En ”etagebur” är en minimal bur ovanpå den vanliga buren som används idag. ”Etageburar” har funnits på fyra av sju farmer som Djurrättsalliansen besökt och vi kan avslöja att samma problem förekommer i även dessa typer av burar.
– En bur är en bur och minkar mår dåligt och kan inte bete sig naturligt i en bur oavsett om de sen kallas standard- eller etagebur. Bild- och videomaterial har även samlats in från minkfarmer i Danmark, Finland och Norge där ”etageburar” används i ännu större utsträckning än i Sverige och även det visar på minkar som mår oerhört psykiskt dåligt och att problemen är desamma i ”etageburar”. Uppenbarligen kan inte bristerna rättas till med marginella regeländringar. Och det visar väldigt tydligt att nya burar inte är en lösning på problemen, för minkarna är det samma gamla djurplågeri, säger Malin Gustafsson.
Den statliga utredningen ”Djurens välfärd och pälsdjursnäringen” (SOU 2003:86) sade redan 2003 att svensk minkfarmning måste ta itu med de problem som finns innan 2010 annars borde industrin helt eller delvis avvecklas. Pälsindustrin fick sju år på sig att förbättra situationen för minkarna, men de gjorde ingenting. Varför får de då ytterligare tid när en tidsgräns redan var satt? Djuren har väntat tillräckligt länge. Inga större burar kommer någonsin att förbättra något. Om svensk djurskyddslag ska följas så kan inte minkar hållas i bur.
Djurrättsalliansens remissvar är följande: förbjud minkfarmning nu!
Djurrättsalliansen
Nu är ju bara frågan när bygden ska få börja springa runt och samla in minkar efter att den militanta delen av djurrättsalliansen släppt ut tusentals minkar till en säker död, igen!
Är det bättre att släppa ut mink efter stora vägar där dom ligger halvdöda, döda och tillplattade eller springer alldeles förvirrade. Jag anar att Ni också är emot djurförsök när det gäller att få fram mediciner också. Detta är ju helt nödvändigt men det fattar väl inte ni galningar.
inga minkfarmar, inga utsläpp. Tyvärr sant. Och år 2011 finns alternativa metoder som framkallar medicin.