Hjortsjön – bilder från en tätortsnära sjö

Vår naturkrönikör Dan Damberg har tittat närmare på Hjortsjön.

Hjortsjön – bilder från en tätortsnära sjö

Hjortsjön – bilder från en tätortsnära sjö, en naturkrönika i 13 bilder
från en pärla mitt i Vaggeryd.

Text Dan Damberg, Skillingaryd och bild Daniel Damberg,
Skillingaryd på mars månads näst sista dag 2012.

Det är en fantastisk resurs och ett bedårande natursceneri som breder ut
sig mitt i Vaggeryd, Hjortsjön är något så ovanligt som en
fågelsjöliknande biotop mitt inne på sydsvenska höglandet.

Skäggdoppingarna återkommer i mars-april från vintervistena i västra
och sydvästra Europa och Medelhavsländerna och då kan man få se
doppingparen uppföra spelceremonier med jakt, dykningar och en sorts
”dans”, som på bilden, när fåglarna reser sig vända mot varandra med
sträckta halsar under häftiga huvudskakningar. Några enstaka
skäggdoppingar övervintrar också i södra Sverige.

Namnet skäggdopping används första gången år 1871 och ”skägg”
syftar naturligtvis på artens karaktäristiska kindtofsar. Fågeln har också
kallats vitstrupig dopping, stordopping och silkesand. Silkesand
kallades den för att den ofta ligger liksom på sidan i vattnet och visar
sin sidenvita undersida.

Många trodde förr att denna utpräglade vattenfågel, som endast med
största möda förmår att kravla sig upp i sitt våta bo, skulle ha det
besvärligt att flytta söderut. En del undrade till och med om den inte
simmade större delen av vägen ner till Medelhavet men nu vet vi att
den flyger hela vägen och att den dessutom är den snabbaste flygarna
av simfåglarna.

Allt fler villor och hus byggs intill Hjortsjöns stränder och det kan man
tycka vad man vill om men faktum kvarstår.

Tranor sträcker mot norr över Hjortsjön och kanske är de vid
Hornborgasjön några timmar senare. Aktuellt tranantal vid Trandansen
i Västergötland var den 30 mars hela 17 200 exemplar, måhända var
det årets kulmen.

Bårderna med bladvass är signifikativt runt Hjortsjön och ger sjön
karaktären av en fågelsjö. Från dessa bladvassbestånd sjunger om
försomrarna rörsångaren och ibland sävsångaren medan sothönsen och
rörhönsen söker sin häckningsplats i dessa vassar.

När kommer skäggmesarna och intar vassbälterna?

Under de dagar som bilderna togs vällde bofinkshanarna in i våra
trakter och till och med en och annan hona fanns redan på plats.
Bofinkshanarna är så här i början av häckningstiden mycket mättat
färggranna.

I det tidiga morgonljuset kan färgerna på bofinkshanen uppfattas så här
ovanligt vackert. Bofinken är tillsammans med lövsångaren Sveriges
vanligaste fågel. Den är huvudsakligen en flyttfågel som anländer i
mars-april och flyttar i september-november. Man uppskattar att det
finns cirka 10 miljoner par i Sverige och den siffran tycks ha vart
ganska oförändrad under flera hundra år, vilket kan bero på att arten är
mycket anspråkslös vad gäller sin häckningsmiljö.

Det berömda Tränget, bro eller inte bro, bebyggelse eller inte
bebyggelse, det är frågan.

En rörelse i ögonvrån, en snabb blick och ett foto på långt håll, det var
storlommen som kommit till sjöns norra del. Tidigt måhända, för det är
bara den 30 mars, men å andra sidan var det sommar för några dagar
sedan.

Skrattmåsarna har också kommit tillbaka till Hjortsjöns isfria vatten
och har än så länge luftherravälde.

I strandskogarna av björk, asp och tall trivs naturligtvis mesar samt
andra småfåglar, och deras sång bildar den vackraste sångkuliss till
promenaden vid sjön. Bildens blåmes är just nu redan en bit in i sin
årliga häckning.

En vackrare plats för studier i allmänhet och för naturvetenskapliga
studier i synnerhet kan man väl knappast tänka sig, Fenix
Kunskapscentrum inbjuder verkligen till kunskapens och vetandets
ädla konst. Den tyske filosofen Immanuel Kant skrev, ”Sapere aude!”,
med andra ord, ”Våga kunskap!”.

Vill ni läsa mera om Hjortsjön kan ni läsa min naturvärdesbeskrivning
om sjön och dess omgivningar som jag gjorde på uppdrag av
Vaggeryds kommun och som är från 2003. Denna finns inlagd i gamla
naturkrönikerummet under namnet ”Hjortsjön – en
naturvärdesbeskrivning”.

För att hitta dit så klickar Ni på ”Natur” i det svarta klickfältet ovan,
därefter klickar Ni på ”Natursidan hittar man här” och då kommer Ni
till ”I naturen med Dan Damberg”.