Det finns all anledning att tro att det blir många besökare på Vaggeryds Konstförenings vårutställning under veckoslutet. Två utställare, varav en som är välbekant för publiken, Ann Jansson från Harfall söder om Skillingaryd och en nytt ansikte, Kätie Nilsson från Steninge i Halland borde vara en mix som fångar publikens intresse.
För de två utställarna handlar det dessutom om en möjlighet att förverkliga en gammal dröm.
– Vi träffades första gången i början på 1980-talet i Falkenberg när fyra konstnärer från Smedbyn i Huskvarna ställde ut i Mellersta Hallands Konstförening. Där var Kätie utställnings kommisarie. Så vi känner varandra väl, berättar Ann Jansson.
– Många gånger sedan dess har vi pratat om att det skulle vara kul att ha en utställning tillsammans och nu kan vi förverkliga planerna tack vare Vaggeryds Konstförening.
I samband med konstrundan i Halland förra året knöts kontakterna med Konstföreningen och nu berättar Kätie Nilsson på grafiska blad främst om inspirationen hon fått av sitt Ingeland (Steninge, Slöinge och Getinge) utfter hallandskausten med horistonlinjen, växlingarna mellan hav och himmel.
– Det handlar inte om exakt återge vad jag känner utan mer om att förmedla en känsla, berättar Kätie Nilsson.
– Grafiken är en långsam process. Men den ger otroligt många möjligheter.
Hon nämner Karin Boyes dikt Våren (Visst gör det ont när knoppar brister) om vårens tvekan som exempel på en dikt som inspirerat henne.
Ann Jansson ger prov på sin konstnärliga mångsidighet genom att ställa ut både akvareller och blästrat glas.
1995 fick hon möjlighet att via glaset pröva nya uttrycksformer. På den vägen är det skulle man kunna säga.
De akvareller som Ann ställer ut beskriver hon som mera abstrakta än föreställande.
Kätie Nilsson och Ann Jansson gör sig redo att ställa ut tillsammans.
Kätie Nilsson.
Ann Jansson ”Tiden krapplack”.
WordPress
Facebook
Google+
