Roland Oscarsson i Missionsförsamlingen i Skillingaryd debatterar yoga i skolan.
Är skolan religionsneutral?
Nyligen fick jag veta av en ung kvinna att hennes lillasyster, som går på Sörgårdsskolan, hade suttit hemma med korslagda ben i lotusställning och mumlat ”mmmmm”. På frågan vad systern höll på med fick hon till svar att ”så gör vi på morgnarna i Sörgårdsskolan”.
Alltså tydligen någon slags meditations- och avslappningsövning inför dagen för att barnen ska bli lugna och harmoniska? Men är skolans ledning medveten om vad man släpper fram?
Hinduismen har många olika vägar till Gud, eller till Brahman, världsalltet. En av de mest populära, som även började spridas till väst i större utsträckning på 1960-talet och framåt, är yoga, som egentligen betyder ”att förena”, och som ytterst handlar om en teknik där utövaren av yoga ska uppnå förening med världsalltet tills han eller hon kan säga ”tat tvam asi”, eller ”jag är det”. Att sitta i lotusställning och ihärdigt upprepa hinduismens heligaste ord ”om” eller ett annat ”mantra”, ”heligt ord” som man fått av sin ”guru” (lärare), går egentligen ut på att tömma sinnet på allt annat och hitta det gudomliga inom sig. Målet är att det ”tredje ögat” ska öppnas och man ska helt uppgå i Brahman, världssjälen.
Hinduismen är en religion som kännetecknas av kast, karma och återfödsel. Du föds in i en kast, och detta påverkas i sin tur av dina gärningar, ditt ”karma” i ett föregående liv. Du återföds till nästa liv, beroende på hur du levt nu. Individen måste i genomsnitt genomgå 8,4 miljoner återfödslar innan man når ”samadhi”, alltså upplösning i det universellt gudomliga. Återfödelsen är alltså en förbannelse för genomsnittshinduen, utom för dem som redan står allra högst upp på skalan, inte minst Brahminerna, prästerskapet inom hinduismen. Det är också de som skapat hela detta system som håller hundratals miljoner hinduer fångar i fruktan för vad som kan hända om de inte rättar in sig i leden och följer sin plikt inom kastsystemet.
I vårt land har man länge försökt saluföra yoga som en neutral, fysisk avslappningsövning. Och visst kan den rent fysiskt vara det. Men de olika former av yoga som annonseras i bland annat lokalpressen, under namn som till exempel Hatha-yoga, Astanga-yoga etc, är i sig inte religionsneutrala utan en del av hinduismen.
Att införa yoga-liknande övningar i skolan och lära barnen upprepa ”om” eller något annat ”mantra” är inte religionsneutralt!
Efter att ha växt upp i Indien och arbetat där i 18 år har jag lärt känna hinduismen ganska väl. Jag är inte i detta inlägg ute efter att kritisera hinduismen. Men jag är förvånad över att så många svenskar okritiskt accepterar och anammar hinduiska tankegångar och metoder utan att förstå vad de faktiskt är kopplade till.
Att fira advent i kyrkan är inte längre accepterat. Varför är det då OK att leda en hel klass i yoga-övningar?
Vad säger skolledningen på Sörgårdsskolan om detta? Vad säger ni föräldrar?
Jag välkomnar ett fortsatt samtal i denna fråga!
Roland Oscarsson
Håller med pastor Oscarsson i denna fråga. Skolan ska ju på religionkunskapslektionerna undervisa om och inte i teism (religion) och ateism (filosofi). Att ta dit en präst på julavslutningen behövs inte heller utan det klarar rektor bra själv men det är roligt och intressant att när det handlar om andra religioner är jag och frikyrkopastorerna överens
Göran Pettersson, Skillingaryd
medlem i Humanisterna Jönköping
Jag blir upriktigt glad över denna reaktion,j ag tror inte att folk i allmänhet förstår faran i detta,utan man tror att det är ett bra väg för att uppnå det lugn man så väl behöver i skolan, då är alla vägar tillåtna.Jag har barn i Sörgårdsskolan, men har ej hört talas om det här. jag skulle inte godkänna att mitt barn får delta i någon form av yogaövningar. Detta vill också jag få ett svar från skolan på.Jag hoppas verkligen inte att man i skolan tvingar på barnen något som man som förälder är helt ovetande om.
Mvh.Elisabeth Ragnarsson
hade det inte funnits någon religion i världen hade alla kommit överens.
Sila mygg & svälja kameler är det jag tänker på när läst detta….
Några utdrag ur kursplanen för Idrott och hälsa:
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan. Barn och ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till det egna välbefinnandet. Utbildningen i idrott och hälsa syftar till att utveckla elevens fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Den tillvaratar elevernas naturliga behov av rörelse och fysisk aktivitet. Genom egna upplevelser och erfarenheter kan eleverna utveckla lust och vilja att delta i olika aktiviteter.
Ett grundläggande syfte med utbildningen är också att skapa förutsättningar för alla att delta i aktiviteter på sina egna villkor, att utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra. Organiserade fysiska aktiviteter utövas i de flesta kulturer. Därför kan utbildningen i idrott och hälsa ge möjligheter att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar från olika kulturer.
Ämnet idrott och hälsa har ett brett innehåll. Ämnets kärna är idrott, lek och andra fysiska aktiviteter, utformade så att alla, oavsett förutsättningar, skall kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter och utvecklas på sina egna villkor. Grundläggande är det breda hälsoperspektivet som innefattar såväl fysiskt och psykiskt som socialt välbefinnande. Ämnet präglas av en helhetssyn på människan, dvs. att kropp, känslor och tankar är beroende av varandra, och kan på så sätt medverka till att elevens kroppsuppfattning utvecklas.
Det är i ämnet naturligt att diskutera såväl hälsofrågor som etiska frågor som hör ihop med idrott och friluftsliv. Tillsammans med kunskap om de avarter och trender som är knutna till vår tids kroppsövningskultur ger ämnet möjlighet att ifrågasätta de idealbilder som sprids via olika medier. I ett etiskt perspektiv ryms också frågor om förståelse för människors olika förutsättningar när det gäller fysiska aktiviteter. Ett kulturellt perspektiv i ämnet speglar såväl egna traditioner och sätt att tänka som synsätt och rörelseuttryck i andra kulturer.
Hej!
Har länge arbetat med Idrott och hälsa i skolan!
Jag har mycket svårt att tro att barnen skulle som du skriver: sitta i lotusställning och ihärdigt upprepa hinduismens heligaste ord ”om”. För mig låter det som om det lika gärna skulle kunna vara så att de nynnar med till musiken som ger upphov till en avkopplande sinnesstämning.
Jag blir glad av att höra att man använder yogan i skolan som ett sätt att finna lugn och koncentration.
Jag läste senast i höstas en kurs på Universitetet i Växjö som hette: Dans i skolan där de verkligen framhåller dansens och rörelsens vikt i skolan för att främja barns inlärning. Där ingick mängder av olika rörelseövningar och danser från världen över. Afrikansk dans, streetdance, gammeldans, bugg yoga m.m.
Såhär beskrivs yogan i denna utbildning:
En tidlös praktisk träningsform av kroppen och medvetandet. Yogaställningar och koncentrationsövningar stimulerar båda hjärnhalvorna och skapar balans mellan dem. Genom yoga kan man öka barnens ordförråd, eftersom man lär sig namnen på olika kroppsdelar och föremål när man tränar kroppsställningar. I yoga används ett positivt språk och positiva påståenden samt visualisering tekniker som förhoppningsvis ger barnet en bättre självkänsla.
Jag vet av erfarenhet att Sörgårdsskolans personal är mycket professionella i sitt arbete och att barnen tar med sig avslappningsövningar hem ser jag inte som någon religionsutövning utan att man arbetar målinriktat i skolan.
Visst utövar de yoga inom hinduismen men yogarörelserna är inte religionen i sig så att tycka att barnen inte ska få prova yoga i skolan är en smula trångsynt. Kan väl vara bra att få dagens sockerberoende alltför livliga ungar att få en chans att lära sig hur man kan slappna av på ett bra sätt istället för att de ska ta ut sina behov på nån elev som de tycker behöver en smäll eller liknande! Yogan som sådan är ju faktiskt bara ett sätt att ta hand om sin kropp, de som jag vet som yogar (inkl mig själv) har inte den minsta tanke på hinduism när vi yogar, sen är det skit samma vad yogan heter, det handlar fortfarande om att röra kroppen på ett sätt som är behagligt och mycket lugnande. Man känner dagens stress rinner av en och lugnet infinner sig och efteråt är man mjuk i kroppen och mår alldeles utmärkt.
Och att meditera – som det lät som att barnet i fråga gjorde – är väl för sjutton inte så farligt det heller?? Man blir inte hjärntvättad eller hindu eller skadad för livet för att man mediterar. Fler borde lära sig denna form av avslappning, det är liksom 2010 nu, släpp lite på trångsyntheten och se att det finns andra vägar än ”era” att hitta ro i livet. Man kan meditera på massvis med olika sätt, var och ens meditation är helt personlig! Det behöver inte innebära att man tror på hinduism. Jag är inte ens kristen, huga!
Som jag sa förut, många av dagens barn med krav på sig från alla håll tar ingen skada av att meditera eller yoga, rent skitsnack! Jag går på yoga på gymmet och där är det fasen inget snack om hinduism, där yogar vi för att hålla kroppen mjuk och rörlig. Och det är nog det som skolpersonalen har i åtanke också, en smidig form av rörelse för barnen som går lugnt tillväga och då yoga är så förankrat här i landet så ser man det som en form av träning och inte nåt som har med religion att göra.
Jag kan inte annat än berömma personalen på Sörgårdsskolan!
Bra skrivet av ”Rörelseglad mamma och pedagog” också!!
Fantastiskt att barnen lär sig avslappning!
Typiskt frireligösa bibelbältet att ens komma på tanken att göra detta till ett problem. Hade barnen suttit och talat i tungor hade de inte sagt något.
Kul att någon vågar sig fram med kursplan för idrott och hälsa! Men det här gäller inte de utsatta lektionstimmar för idrott, utan en stund varje morgon. Jag har själv ett syskon på Sörgårdsskolan, de har aldrig utövat någon yoga. Däremot massage och liknande, bra! (tycker jag.)
Men yoga? Yoga är som Roland beskriver ett sätt att komma fram till målet med sitt liv, inom hinduismen. Vare sig det är lärarnas avsikt eller ej att utöva någonting med religionsanknytning så har skolledningen i Vaggeryds kommun på många sätt gjort det tydligt att de inte vill ha något utövande av religion på sina skolor.
Roligt att alla verkar förstå syftet med Rolands inlägg helt fel. Han tycker inte att yogan i sig är fel men varför ska viss ”religionsutövning” vara okej men viss inte? Finns ”bönerum” på de flesta skolor nuförtiden men att skolavslutningen hålls i en kyrka, det är tydligen fel.
Man måste vara konsekvent. Är skolavslutning i kyrkan fel, ja då är yoga med sin religionsanknytning fel. Likaså ett bönerum, det är fel.
Själv anser jag att de alla borde finnas men så är det ju tyvärr inte pga trångsynta rektorer som är livrädda för att nån enstaka ska känna sig diskriminerad och hellre diskriminerar den stora massan.
Synd att det inte finns nån rektor i närområdet som har lite stake och inte känner att man måste böja sig inför varje regel och tolka allt nitiskt. Synd.
Man måste förstå att i denna tid som vi lever i kan man inte ha ett religionsbaserat parti som ex kristdemokraterna. Ett demokratiskt val ska vara religionsbefriat så att alla människor ska kunna rösta på sina åsikter oavsett på sin religion. Kristdemokraterna får ju bara de kristnas röster – det finns i Sverige många medborgare som inte är kristna eller helt enkelt är religionsbefriade. Dags att tänka om att vad det gäller en svensk demokratisk religionsbefriad politik
Jag håller med Arne Anka i det här. Man måste vara konsekvent. När blev skolväsendet (eller samhället i stort) så flummigt? Om en läraren hade bett morgonbön tillsammans med barnen istället, skulle det inte bli fullkomligt ramaskri? Föräldrar skulle bli upprörda och Humanisterna skulle tända till på alla cylindrar.¨
Även om man själv inte kopplar yogan på gymmet till hinduism så är det fortfarande en religionsutövning. Jag skulle kunna försöka ”avkristna” bön på samma sätt som yogan ”avhinduiseras”, men det hade fortfarande varit religionsutövning.
Jag är kristen och tror på en religionsneutral skolform. Inte sagt att religion inte ska få utrymme inom skolväggarna utanför religionsundervisningen (som i skolgrupper och studentföreningar t.ex.), men ingen form av offentlig tillbedjan får ta plats under lektionstid. Jag är även tveksam till konfessionella friskolor. Själv skulle jag inte låta mina barn gå på en kristen friskola.
Att mitt inlägg väckt så många reaktioner visar att jag tagit upp något som behöver ventileras! Jag hoppas vi kan använda andra argument i debatten än slagord som ”trångsynta bibelbältet” etc. Jag skulle absolut inte acceptera att barnen satt och ”talade i tungor” som en avslappningsövning, det vore lika fel i en skola med en religionsneutral skolform.
Finns det inte andra sätt att ha avslappningsövningar? Att lyssna till lugn musik, medan man sluter ögonen och slappnar av, t.ex? Varför använda lotusställningen och samtidigt mumla ett ord, vare sig det är ”om” eller något annat, som är så nära associerat med en central meditationsövning inom hinduismen? Hade det varit lika OK om läraren bad alla eleverna sluta ögonen, knäppa sina händer och upprepa ”Jesus” eller något liknande?
Debatten handlar inte i detta sammanhanget om den kristna vägen kontra andra vägar, utan om var gränsen går för i vilken riktning en lärare får påverka en klass i skolan.
Även om barnen någon gång under skolgången suttit i sk. yogaställning under en avslappningsövning så tror jag inte barnen har suttit och; sagt mmmmm och absolut inte talat i tungor! Det tror jag är något barnen själva har hittat på eftersom det ofta kan ses i t.ex olika barnprogram. Min dotter har aldrig sagt att dem har gjort något sådant och jag tycker Roland gör en höna av en fjäder.
Vet man om det finns en grund till den här debatten överhuvudtaget. Jag ställer mig frågande till det. Har erfarenhet av Sörgårdsskolan sedan fyra år tillbaka. Jag känner inte igen mig här. Givetvis kan och ska man debattera skolsystemet i allmänhet,men här har man namngett Sörgårdsskolan ,ingen kommentar har kommit från skolan ännu, vilket jag efterlyser. Det är ju en ganska allvarlig anklagelse mot personal om det är så att debatten är grundlös. Är det däremot riktigt, så är det naturligtvis oacceptabelt att viss religionsutövning får förekomma, och andra inte.
Mvh.Elisabeth Ragnarsson
Mamma till elev & Elisabeth Ragnarsson: Det är min väns kompis lillasyster detta gäller, så visst finns det grund till detta.
Jag förväntar mig fortfarande en kommentar ifrån skolan.
Mvh.Elisabeth Ragnarsson
Det kan jag tyvärr inte tillhandahålla. Det får du vända dig till dem för.
New age är en ockult religion
New age som betyder ny tidsålder är egentligen “old age”, det vill säga gammal andlighet! De tankegångar som ryms inom new age, är alltså inte särskilt nya. Meditation och yoga försök att få kontakt med de döda, en tro på naturens inneboende kraft och vishet, mysticism, sådant som är dolt och hemligt är tankegångar som kan spåras tusentals år tillbaka i tiden.
Den gemensamma nämnaren för medlemmarna av de olika new age-grupperna är en förfalskad religiös upplevelse i kontakt med demoner genom droger, meditation, psykoteknik och på andra sätt ledning från demoniska väsen, visdomens mästare i den planetariska hierarkin djävulen från vilken new age-planen har sitt ursprung. New age anhängare tror på ufo:n och varelser från yttre rymden, från vilka de enligt utsago också tar emot budskap.
Bibeln som är Guds ord varnar för dessa avskyvärda seder: 5 Mosebok 18:10-13. 1 Timoteus brevet 4:1-2. 2 Thessalonikerbrevet 2:3-11.
Det finns bara en utväg ut ur new age som är en ockult religion.
Jesus är vägen, sanningen och livet. Johannes 14:6. Hos ingen annan finns frälsningen Apostlagärningarna 4:11-12. Vandra i ljuset 1 Johannes brev 1:5-10 och 2:1-2.
Ulrik Petersson
Skillingaryd