Debatterar fakturabedrägerier

Frida Boklund från Företagarna debatterar en i semestertider vanlig men lika tråkig företeelse.

Var vaksam i semestertider

För företagare finns det i semestertider anledning till att vara extra vaksam.  Vikarier i receptionen, mindre bemanning på ekonomiavdelningen och kanske lite lägre vaksamhet skapar möjligheter för kriminella att begå brott mot företag genom så kallade fakturabedrägerier (bluffakturor). När du tar semester är de kriminella aktörerna bakom bluffakturorna som mest aktiva.

Ett fakturabedrägeri på 10.000 kronor kan vara förödande för ett litet företag. Ändå har frågan fått begränsad uppmärksamhet då skadeverkan är begränsad i större företag. Omfattningen är stor och verksamheten omsätter cirka 1,2 miljarder kronor.  Tidigare har systematiken i denna brottslighet riktad mot företag inte gjorts synlig. Det är organiserad brottslighet – inte sällan med kopplingar till annan grov brottslighet.

Inför sommaren trappar vi nu upp flödet för att förbättra informationen till företagare om hur man skyddar sig mot bluffakturor. Bedragarna är skickliga på att röra sig i ett juridiskt gränsland där det kan vara svårt för den drabbade företagaren att bevisa fakturabedrägeriet. Bedrägerimetoderna ser olika ut.

• Ett vanligt tillvägagångssätt är att bedragaren tar en första kontakt och ger sken av att ha en tidigare relation till företaget. Bedragaren ringer till företag och säger sig vilja ”förnya” ett tidigare abonnemang eller kontrollera tidigare kontaktuppgifter. Inte sällan spelas en del av telefonsamtalet in för att kunna målas upp som bevis till styrkande av bedragaren och företagets avtalsrelation-allt till syfte att förmå företaget att betala den stundande fakturan.

• En annan metod är att bedragaren skickar ut ”erbjudanden” som framstår som kostnadsfria men i realiteten kostar pengar. Det förekommer rentav att bedragaren har egna inkassobolag, som gärna tar sig an bluffakturorna när seriösa inkassoföretag vägrar.

Drabbade företagare står ofta inför en lång juridisk process. En process som i värsta fall kan sluta med oviss och kostsam domstolsprocess eller med betalningsanmärkning som kan skapa problem gentemot banker eller andra affärsrelationer. För många företagare väljer att betala, då fakturan ofta är betydligt mindre kostsam än arbetet med att slippa den.

Ett snabbt och konsekvent agerande från myndigheternas sida för att utreda och beivra brott är grundläggande för att nå resultat. Företag själva kan göra mycket för att minska risken att bli utsatt genom att säkra rutiner för beställningar och betalning. Även i små företag bör man ha rutiner för hur företaget ska hantera inkommande samtal för att försvåra för bedragaren, inte minst under sommarmånaderna då det ofta finns oerfaren personal i företaget. Man kan också eftersträva att ha tydliga checklistor eller rutiner för attestering och kanske en lista på godkända gironummer för att förebygga felaktiga betalningar.

Om  en bluffaktura kommer i brevlådan, bör en företagare:
– Stryk ett streck över fakturan och skriv ”Bestrider betalningsansvar på grund av att avtal ej föreligger”.
– Finns det en risk att ett avtal ofrivilligt har ingåtts, till exempel genom att säljaren lurats, kan företaget skriva ”Bestrider betalningsansvar. Eventuellt avtal är ingånget genom ett vilseledande från er sida och avtalet är därför ogiltigt enligt 30 § avtalslagen.”
– Skicka bestridandet på ett sätt så du kan bevisa det i efterhand, exempelvis: fax, epost eller rekommenderat brev till avsändaren.
– Polisanmäl! Falska fakturor är försök till bedrägeri.
–    Den som har fått en bluffaktura kan även hjälpa till och varna andra företagare genom att anmäla bluffakturan till Svensk Handels Varningslista på internet.
– Viktigast av allt, finansiera inte kriminalitet – betala inte bluffakturor.

Mer kunskap, tydliga rutiner och en vana att polisanmäla hos företagen underlättar ett systematiskt brottsbekämpande arbete från myndigheternas sida och försvårar för fakturabedragarna att verka. Under lång tid har brottslighet riktad mot företag negligerats, med låg risk för upptäckt och låga straffsatser. Men brott mot företag är ett hot inte bara mot företagarna, utan mot företagens förmåga att växa, anställa och skapa intäkter. Att bekämpa dessa brott är ett gemensamt intresse för hela samhället och det är hög tid att skärpa insatserna.

Frida Boklund, regionchef Företagarna

Frida Boklund debatterar