Det är den så kallade Rut-dagen den 4 januari och Frida Boklund från Företagarna debatterar RUT-avdraget.
Grattis RUT – 148 nya jobb i Jönköpings län nya jobb under 2011
RUT-avdraget är en succé, som bara under 2011 har skapat motsvarande 148 nya heltidsjobb i Jönköpings län. Det visar nya beräkningar från Företagarna som baseras på Skatteverkets statistik från januari 2011 fram till och med första veckan i december.
Jämfört med 2010 har RUT-utbetalningarna ökat med cirka 20 procent till drygt 1,6 miljarder kronor. Antalet personer som har använd avdraget har ökat lika snabbt och var förra året nästan 400.000. I snitt ”handlar” varje person alltså Rut-tjänster för 4.000 kronor. Under 2011 ökade användningen av RUT i alla län. Allra snabbast var ökningen i Norrbotten med 28 procent. Framgångarna gör att regeringen bör titta på möjligheterna till utvidgning av avdraget.
I praktiken innebär RUT-avdraget det att det underlättar för väldigt många att få vardagen att fungera genom möjligheten till hjälp med städningar, fönsterputsningar och annat hushållsnära arbete. Avdraget har således skapat nya vita jobb. Totalt sett har avdraget under 2011 motsvarat drygt 6100 heltidsjobb, jämfört med 5100 under 2010. Det totala antalet nya jobb torde dock vara betydligt större eftersom många av dem är deltidsarbeten.
Som tidigare undersökningar visat är det dessutom i hög grad personer som stått långt från arbetsmarknaden som fått jobb. RUT-sektorn har blivit en mycket viktig instegsport till arbetsmarknaden för väldigt många.
Avdraget har skapat en ny och snabbt växande marknad. Det har också blivit en viktig instegsport till nytt och ökat företagande. Över 14.300 företag jobbar nu mot RUT-sektorn. Genom avdraget har en tidigare svart, grå eller icke existerande sektor öppnats upp för seriösa företag.
Fler företag och fler företagare är något som Sverige verkligen behöver. Vi har Europas äldsta företagare, där 25 procent av alla dagens företagare planerar att dra sig tillbaka på fem års sikt. Vi vet också att omkring 9 av 10 nya jobb i den privata sektorn skapas i småföretagen, och vi vet att tjänstesektorn kommer att bli allt viktigare för tillväxt och sysselsättning. Av alla dessa skäl är ett ökat företagande i tjänstesektorn mycket viktigt.
Som flertalet undersökningar pekat på har dessutom inte avdraget kostat samhället en krona. Genom att nya jobb skapas och tidigare svarta jobb blir vita ökar skatteintäkterna från arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och moms, samtidigt som utgifter för arbetslöshet och andra stödsystem går ned.
Framgångarna med RUT- och även med ROT-avdraget visar med all tydlighet att man borde utvidga avdragen. För det första bör man plocka bort de gränsdragningar som idag slår orimligt hårt mot företag som befinner sig på fel sida gränsen, till exempel stenläggare och andra markarbeten, trädbeskärning, IT-tjänster och servering.
Regeringen borde givetvis också fundera på om avdraget kan utvidgas till nya områden, till exempel hemtjänst. Det är en naturlig fortsättning på en effektiv företagar- och arbetsmarknadspolitik.
Frida Boklund, regionchef Företagarna
Frida Boklund. Arkivbild
Tänk hur många nya jobb som kunnat skapas för våra skattepengar inom äldrevård, skola, eller på våra järnvägar (som inte fungerfart när drt snöar) i stället för städbidraget.
Ökenråttan
Frida,
Jag har tre bekanta som nu befinner sig i fas 3 och lever på existensminimum.
Kan du här och nu förklara hur dessa människor ska ha en ekonomisk möjlighet att använda sig av RUT-avdraget eller för den delen också ROT-avdraget?? Redogör gärna i siffror.
Min erfarenhet är att dessa människor har ett helsicke att få ekonomin gå ihop. Arbetsgivarna får 5.000 kronor för att ”ledsaga” dessa människor, betalar ingen lön men själva måste de ”vända på varenda krona”. Att tänka på ROT och RUT är helt omöjligt för dessa människor.
Att företagare ska skattesubventioneras kan ju långsiktigt inte vara den rätta vägen, eller hur? Ingen arbetsgivaravgift för vissa åldersgrupper, omställningsstöd, aktivitetstöd, praktikplatser osv. – allt skattesubventionerat. Och du förespråkar ju inte några skattehöjningar utan vill rejält sänka arbetsgivaravgiften för att du anser det ger flera jobb. Men du redovisar inte de samhällsekonomiska konsekvenserna av dina utspel. Man behöver inte vara matematikprofessor för att inse att det ”går inte ihop”.
Avvaktar med intresse ditt svar.