Älgen

Vår naturkrönikör Dan Damberg har tittat närmare på älgen.

Älgen

Älgen, en naturkrönika i 7 bilder om de stora bjässarna på västkusten
i trakterna av Långasand, Årstad och Heberg.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd, i augusti 2012.

Bilderna är klickbara.

På hemväg från Falkenberg och Morups tånge en sen eftermiddag
kommer med majestätiska steg fem älgar från kornåkern i norr och
passerar över vägen till kornåkern i söder.

Det är fyra tjurar och en ko, alternativt en kviga, och två av tjurarna
är prydda med kraftfulla skovelhorn med basthuden kvar, medan de
två andra är så kallade pinntjurar.

Tyvärr hinner jag inte få upp kameran förrän de passerat och därför
blir bilderna inte från deras bästa sida.

När väl älgarna beslutar att stanna upp och vända på sig är avståndet
tyvärr för långt och bilden blir som den blir.

På den tredje och sista bilden från detta tillfälle ser ni alla fem djuren
i åkerkanten och det var länge sedan, om ens någonsin, som jag sett
fem älgar i en flock varav fyra var tjurar.

Jag tar vänligen emot kommentarer från er jägare om detta fenomen
är ovanligt.

Några kilometer längre fram, i trakterna av Årstads kyrka kommer
nästa älg, denna gång en liten kviga, springande över vägen och då
hade jag kameran redo från förra mötet och kunde snabbt knäppa
några bilder genom vindrutan.

Hon får problem med att bromsa på den hala asfalten innan språnget
över diket och man riktigt ser hur hon parerar och balanserar den
tunga kroppen med de långa smala benen.

Lite halvt klumpigt snubblar hon ner i diket, halvt på chans, halvt på
skicklighet, men allt ser ut att gå bra, kameran klickar och det är allt
lite spännande. Tur att hon var så långt borta.

Väl nere i diket rätar hon ut de långa benen, steglängden ökar, och
strax är hon som uppslukad av jorden.

Avståndet till älgen var från början cirka 100 meter, vår hastighet var
då 90 km/h, vilket är 25 m/s, m.a.o. hade hon behagat korsa vägen 4
sekunder senare hade vi kolliderat! Usch och puh!