Blommor, vajande flaggor, kaffekoppar och trätrösklar. Barn springer omkring, människor fikar. Det är sommar på Byarums hembygdsgård.
Det måste vara något med hembygden. Något spännande med det som har varit, med historien om våra förfäder. Någonting verkar väldigt kul i de där timrade 1700-tals husen på Byarums hembygdsgård.
Melker och Frank liksom slänger ifrån sig sina cyklar i farten. De hinner inte ens ta av sig hjälmarna, så snabbt vill de komma in i en av byggnaderna, Ryggåsstugan med gräs på taket.
– Helt fantastiskt! Det är inte saften, kakorna eller den söta glassen som lockar mest, utan ett 1700-tals hus, säger Oscar Smith Oskarsson, ordförande i Byarums hembygdsförening.
Han värnar om hembygden, menar att den kan berätta mycket för oss. Oscar hoppas att att intresset hos yngre ska växa när det gäller historien om oss själva och vår hembygd. Och chansen finns där.
Inne i det timrade 1700-talshuset har flera barn kommit in. I ett hörn står en gammal vagga, en gunga för ett litet barn hänger från taket, dåtidens babysitter. På bordet står köksföremål. Det grova trägolvet är täckt av trasmattor. Det är uppenbarligen mer spännande med huset och de gamla föremålen, än med fikat.
– Det är roligt att vara här, säger Tilla, 6 år.
Hennes ögon lyser. Tilla är på besök med sin mamma, pappa och syskon. Och så mammas mormor och morfar.