Nu är avloppsinventeringen i Hokån-Häråns vattensystem avslutad. Ungefär 40 procent av fastigheterna har bra avlopp och återstoden dåliga.
261 hus har besiktigats, 179 permanentboenden och 82 fritidshus. Utredaren Sara Werdelius har räknat in 114 bra avloppsanläggningar och 146 dåliga.Hela 111 anläggningar saknar tillstånd.
Av dessa 146 är 55 anläggningar så bristfälliga att åtgärder föreslås inom ett år. 32 måste åtgärdas inom två år medan prio 3-byggnaderna med huvudsaklingen gamla anläggningar ska fördelas på de båda övriga prioriteringarna efter att fastighetsägarna informerats. De återstående 114 fastigheterna har godkända anläggningar eller används inte.
– Många avloppsanläggningar är bristfälliga. Det finns fortfarande enkammarbrunnar och tvåkammarbrunnar med wc påkopplat i bruk och spillvatten leds fortfarande till diken, vattendrag etc. Likväl är många anläggningar gjorde innan 1987 men har påkopplats moderna bekvämligheter som så som diskmaskin, skriver utredaren.
I dag förs 107 kg fosfor och 750 kg kväve ut i havet. Om och när åtgärderna är vidtagna kommer fosforutsläppen från Härån-Hok att minska med 93 kg till 14 kg medan kväveutsläppen minskar från 750 kg till 528, en minskning med 222 kg.
Inventeringen har kostat 316 533 kronor. 150 000 kronor av den summan är statsbidrag.
Härån i Svnearum svämmar ofta över som här i september förra året. Foto: Läsarbild.
Härån är en flitigt använd kanotled.
Två saker har kommunen glömt.
1. De pensionärer som bor på landsbygden har åtminstone tidigare blivit ålagda att bygga nya reningsanläggningar för 50-70 tusen kr. Om jag inte har fel så finns det ett beslut någonstans på riksnivå att pensionärer inte skulle omfattas av dessa åtgärder. Jag vet en ensam pensionär på över 85 år som bodde ensam ganska lång ut i skogen och som tvingades till att bygga ny avloppsanläggning för några år sedan, jag tror inte att det från dennes hushåll förorenade naturen så det ens var mätbart. Detta är att slå emot den svage i samhället. Sådana beslut kan tvinga pensionärer att flytta ifrån sin bostad tidigare än nödvändigt, har kommunen då resurser att ordna bostad till dessa.
2. Vi har två golfbanor inom kommunens gränser som båda ligger i absolut närhet till vatten, hur mycket förorenar dessa?
Hör aldrig något om att det är kontroll hos dessa. Har med egna ögon sett hur mycket konstgödsel och bekämpningsmedel som används och dessutom konstbevattning på de genomsläppliga marker de ligger på, spolning och tvättning av grönytemaskiner där vattnet rinner rakt ut i vattensystemen. Skulle t.ex. en lantbrukare använda så mycket konstgödsel och bekämpningsmedel per hektar på sina åkrar skulle det bli ett ramaskri. Var finns helhetstänkandet?
Det är ju lätt att ta vattenprover i rinnande vatten som det här är frågan om före och efter dessa anläggningar, men detta görs ju enligt uppgift nästan aldrig.
Lantbrukare vid härån
Alla dessa kanotister hur har komunen tänkt lösa deras toalettbestyr. Har ställt frågan till komunen men ej fått något svar.Komunen tycker väl inte att de förorenar vattnet men för oss som har betesdjur utmed ån kan det vara ett problem med smitta
På tal om golfbanor och föroreningar. Vattennivån i hokaån är just nu (Feb-13) väldigt låg och om man går längs åkanten utmed parkbanan ser man golbollar överallt. Skulle kunna tänka mig att där finns miljontals bollar som ligger bortslagna, synliga el nedtryckta i dyn. Är detta ok? Vad säger lagen om nedskräpning el miljöförstöring? Är golfbollarna helt ofarliga för miljön? Vad jag vet anordnas ingen organiserad städning av vattendragen.
Vet någon något om detta ?