Publicerat: 27 januari 2013 20:21

Blå timman vid Morups tånge

Vår naturkrönikör Dan Damberg har besökt Morups tånge.

Blå timman vid Morups tånge

Blå timman vid Morups tånge, en naturkrönika i 9 bilder från
landskapet Halland, strax norr om Falkenberg.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd i januari månads första
dagar 2013.

Trutar och skarvar på revet som kallas Karet, i södra delen av Morups
tånge, en plats som heter Korshamnsviken och är ett eldorado för
fåglar, speciellt vadare under tiden juli till oktober. Området sträcker
sig från Glommen i norr till Olofsbo i söder och utgör Morups tånge
naturreservat.

Karet brukar också innehålla en och annan raritet såsom toppskarv
men denna hittade jag inte vid mitt besök trots att den observerats för
inte så länge sedan.

Stora flockar med råkor, kråkor och kajor flyger till nattkvist i
skymningen och kommer då främst från fälten och minkfarmen i
närheten.

Det var ganska tomt på småfågel denna eftermiddag men fyra vackra
snösparvar fick jag både se och höra, dock missade jag den vackra
berglärkan som också fanns i området.

Den lilla snösparvsflocken lät sig väl beskådas och detta var utkiken,
de andra tre gick i tången och letade föda.

Till väster på bilden står en vuxen, adult, gråtrut i vinterdräkt och till
höger på bilden står en ung, juvenil gråtrut.

Flock efter flock av ejdrar drar in från öppet vatten till skyddande
havsvikar inför den stundande natten och det är ett vackert skådespel
att se dessa stora, vackra fåglar.

Ejder heter på latin ”Somateria mollissima” och är en art i
fågelfamiljen ”Anatidae”, underfamilj dykänder. Den blir cirka 60
centimeter lång och är en av de största dykänderna. Den fullvuxna och
könsmogna hanen, gudingen, är svart med vit ovansida och vitt huvud
som har svart hjässa och ljusgrön nacke. Honan, ådan, är däremot brun
med mörk tvärvattring. Den ettårige hanen, hälsingen, är mörk med
vitt bröst.

Ejdern lever framför allt av blåmusslor och kan dyka mer än 10 meter
ned för att komma åt dessa. Den häckar längs hela Sveriges kust och i
övriga Europa söderut till norra Frankrike och dessutom längs norra
Nordamerikas och nordöstra Asiens kuster. Under flyttningen, som
framför allt pågår i april, ses ejdrar flyga fram i långa band längs våra
kuster och under parningsspelet, som sker i flock, stegrar sig
gudingarna och utstöter vittljudande, klagande ”a-oh e”.

Gudingarna samlas under sommaren i stora flockar ute till havs, och i
september–oktober beger sig alla ejdrar till övervintringsplatserna i
södra Östersjön och i Nordsjön. Det mjuka dun som ådan fodrar boet
med samlas in och används som stoppning.

Ejderjakt får bedrivas i de svenska kustområdena under tiden
september till januari och jakten sker med hagelvapen under sträcket
eller för utlagda vettar. De äldre hanarna, gudingarna, lämnar
kustområdet redan under försommaren, varför jakten endast berör
honfåglarna, ådorna, och ungfåglarna.