I veckan som gick anmälde sig en verklig raritet till tjänstgöring hos Kaj Nordquist på Miliseum. Det hand-lade om en av Warszawapaktens DDR-tillverkade pansarbandvagnar av typ MTLB, som köptes av Försvarsmakten efter östblockets fall för drygt 20 år sedan.
– Det handlade om att svenska försvarets personal skulle pansarskyddas och förbanden motoriseras fullt ut och därför valde man att till en mycket billig peng att köpa in ett par hundra sådana vagnar. Dessförinnan hade soldaterna transporterats på traktorkärror eller i terrängbilar, endast skyddade av en presenning, berättar Miliseums chef Sven Engkvist.
Tanken var en gång i tiden att dessa vagnar skulle översvämmat Västeuropa i händelse av krig. Men historien tog som bekant en annan väg. Få finns dock kvar i svensk ägo sedan regeringen beslutat att avveckla såväl bandvagnarna som de förband de skulle ingått i efter att de försvenskats för stora belopp. Nästan alla skrotades.
Det exemplar som placeras på Miliseum är ett av de mycket sällsynta exemplar som finns kvar i vårt land och som skulle använts av ingenjörtrupperna för skyddad transport av tiotalet personer.
– Det är en mycket robust vagn. När de utprovades fick vi klart för oss att de ryska vagnarna var betydligt tuf-fare än vad vi hade räknat med, säger Sven Engkvist.
Semestermånaden innebär ingen sommarstiltje på Miliseum i Skillingaryd.
– Vi kommer att arbeta med utställningsproduktionen hela sommaren, men kör med något reducerad personalstyrka. Det känns bra att 90 procent av alla föremålen idag finns inne i lokalerna.
Men nya föremål anländer alltså fortfarande. Kaj Nordquist går i väntas tider på ett stort föremål från Armé-museum, en pontonvagn till ett krigsbrosystem av 1875-års modell.
Kaj Nordquist på Miliseum fick en annorlunda pansarbandvagn till Miliseum.
Säg till om ni behöver hjälp att köra den, mitt förar bevis är fortfarande giltigt. Pbv 401 var den svenska benämningen.
Behövs det en vagnchef så löser jag detta!
Saknar dock PBV 501 eller mer känd som BMP 1.
Granerås