Dick Harrison fängslade 70 åhörare

Redan för tiotalet år sedan talades det om att försöka få historieprofessorn, dubble På-spåret-vinnaren med mera Dick Harrison till Vaggeryd för att berätta om bygdens äldre historia.

I går gjorde Waggeryds Släkt- och bygdeforskare verklighet av planerna. Det tackar vi ödmjukast för.

Även om om Harrison inte kunde skingra mystiken kring Byarums nunneklosters mycket korta historia, och anledningen till dess flytt till Sko i Uppland på 1200-talet, var det nog ingen i den 70 personer stora publiken i Fenix-aulan som klagade.

Detta var nämligen ett alldeles briljant men  dessutom underhållande föredrag som man inte behövde vara historia-nörd för att uppskatta. Harrison har på mödernet rötter i Finnveden och det kändes att detta var ett ämne som intresserade och engagerade den lärde från Lund. Med tonfall och anslag som skiftade under de 90 minutrarna och  dessutom var pedagogiskt och fjärran från akademiskt mässande fångade han publikens intresse och lyckades dessutom knyta ihop säcken efter 60 minuter. Som bonus svarade Harrison sedan på frågor i 30 minuter. Det var starkt jobbat och därför bara beklaga alla historiskt intresserade som valde att stanna hemma.

Varför det? Jo för att vi fick ett klargörande av hur det gick när de 13 tämligen självständiga små landen blev en del av riket, främst genom Birger Jarls och Axel Oxenstiernas försorg, och om hur konjunkturerna i maktkampen skiftade mellan lokalt självstyre och centralmakt.

Harrison menade att de inflytelserika munkarna Nydala grundade sin maktposition på  suverän i urkundsförfalksning och att det därför nästan gick till  en blodig uppgörelse mellan munkarna och folket i Östbo och framför allt då Värnamo om två allmänningar i gränstrakterna mellan dem. Den smarte och hänsynslöse Birger Jarl löste den knuten på 1200-talet.

I spåren av Digerdöden på 1300-talet (som dödade 2/3 av befolkningen i Småland)  följde ett par hundra år då kungamaktens inflytande upphörde. Smålänningarna betalade då inte skatt till varken danskar eller svenskar. Men å andra sidan roffade lokala krigsherrar och stortjuvar (blivande adelsmän) åt sig mark när statens långa arm inte nådde ned i Småland.

Under Nordiska sjuårskriget på 1560-talet förstördes 80 procent av bebyggelsen i Lagadalen av svenskar och danskar. Men sedan Karl X Gustaf 1655 gjort upp räkningen med dansken blev Småland inte längre en gränstrakter och den stora freden bredde ut sig över de små landen och även Lagadalen.

Skrivet av Kåre Boberg