Efter 73 år en politisk dröm äntligen på väg att förverkligas. Den 15 december invigs den planskilda korsningen mellan järnvägen och Götaforsvägen i Vaggeryd.
Det var år 1938 som tanken på en planskild korsning mellan väg och järnväg föddes rent politiskt i Vaggeryd. I årets hembygdsbok berättar Magnus Dauhn hur det gick till: det var fjärdingsmannen och socialdemokraten Albert Andersson som lämnade in en motion till municipalfullmäktige om att anlägga en ”skenfri” korsning på Storgatan.
Tillsammans med handelsbiträdet Berndt Gustavsson hade Albert Andersson gjort en trafikräkning som beskrev hur många som passerade järnvägsövergången på Storgatan den 14 oktober mellan 08.00 och 18.00. Merparten var fotgängare och cyklister, 830 respektive 1 525. Bommarna sänktes 48 gånger denna dag.
Sedan dröjde det ungefär tio år innan frågan återigen blev aktuell. Det talades om Vaggeryds Tegelbackselände efter en känd förebild i Stockholm. Huvudspåret var då en korsning på Storgatan men även Sveavägen kastades fram som tänkbar plats för en tunnel. Men allt stupade på kostnaderna för en ganska lång tunnel under, alternativt viadukt över, det då breda spårområdet. Det fanns dessutom så mycket annat skulle byggas vid den här tiden.
Riktigt nära var det för 20 år sedan men då avstyrdes tunnelbygget av politikerna själva trots att banverket den gången visade sig vara mycket generöst med bidrag.
En och en halv månad kvar....
Ja du Kåre mycket är vi rörande övrensmed men detta spektakel var väl det sista vi behöver. Denna och ingen mer, enligt kommunen finns det ju inga planer på att gå vidare (det har man inga ((resurser)). Det blir som en halvfärdig renovering lite här och lite där men fint är det. Vem som sedan varit arkitekt i detta vet jag inte men tveksamt är ju om han varit nykter för fulare undergång har väl sällan skådats. En tanke mättar inga skolbarnsmagar och skapar ingen trygghet för de äldre, men tyvärr blev det inget mer när några få skall monumentera deras eget.
Nää fy tvi
Manliga arkitekter ritar tunnlar, kvinnor ritar broar, detta beror på ett psykologiskt tankesätt kvinnor har gällande risker för våldtäkt, något som få män har i någon tanke på eftersom detta sällan drabbar män.
Min tanke går snarare till att en tunnel lätt kan bli sönderklottrad, vilket vi inte ser på broar. Något vi redan lärt oss av undergången vid stationen.
Jag förstår inte hur folk kan klaga när det byggs planskilda korsningar vid järnväg. Är väl bland det bästa man kan bygga för att slippa alla tillbud när det inte går att vänta 1-2 minuter vid fällda bommar. Det mest skrämmande är ju att det oftast är vuxna som springer över när bommarna är på väg ner eller precis bakom tåget.
Hur många
tillbud kan Johan räkna upp som skett vid övergången som nu byggs om?
Kommer
ihåg två grr. först var det greven Von Seth som blev stående i mellan bommarna,
andra ggr. var det om jag inte missminner mig en äldre herre med barnbarn som
råkade illa ut. Men man bör betänka att detta var övergången vid Storgatan och
denna finns ju inte med i planeringen för att göras om.
Tack i himmelen för att vi slapp det här åbäket vid storgatskorsnigen. Hade varit katastrof för vårt centrum.