Var sjätte kommuninvånare riskerar att få stroke på grund av ekonomiska problem.
Ekonomisk stress ökar nämligen risken för hjärt-kärlsjukdomar enligt en ny svensk studie som presenteras i Hjärtrapporten som Hjärt-Lungfonden publicerar i september. I Sverige klarar var sjätte person inte oförutsedda utgifter på 8 000 kronor. Det innebär att 1,3 miljoner svenskar ligger i riskzonen.
– Vi vet en hel del om de kända riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar, som högt blodtryck, övervikt och rökning, men den här forskningen ger oss ny kunskap om fler riskfaktorer. Vi behöver mer forskning av den här typen om vi ska lyckas besegra hjärt-kärlsjukdomarna, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.
Forskarna har följt upp deltagare från en studie som gjordes i slutet på 90-talet. De fick genomgå en hälsoundersökning och tillfrågades även om de hade en ekonomisk marginal på 10 000 kr. Resultaten visar nu att personer utan ekonomisk marginal hade en klart högre risk att drabbas av hjärtsjukdomar och förtida död. Resultatet kvarstod även sedan man hade tagit hänsyn till kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
– Forskarna ser en rad tänkbara förklaringar till den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det kan handla om att personer med dålig ekonomi inte har tid eller råd att vårda sin hälsa, att de ofta bor i sämre beställda områden eller att de skäms. Skam är en källa till kronisk stress som i sin tur kan leda till hjärt-kärlsjukdom, säger Jan Nilsson.
I Sverige räknar man med att var sjätte person över 15 år inte skulle klara en oväntad utgift på 8 000 kronor utan att låna eller be om hjälp enligt SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. Det innebär att minst 1,3 miljoner svenskar kan löpa ökad risk för hjärtinfarkt och förtida död för att de lever under ekonomisk stress.
Undersökningen om ekonomisk stress presenteras tillsammans med annan ny forskning inom hjärtområdet i årets utgåva av Hjärtrapporten som Hjärt-Lungfonden släpper den 9 september. Hjärtrapporten ger en helhetsbild över hjärthälsoläget i Sverige. I år är det åttonde året i rad som Hjärt-Lungfonden presenterar rapporten.
– Våra givares pengar bidrar ständigt till nya kunskaper om hur hjärtat fungerar. Vi ser varje år när vi sammanställer Hjärtrapporten hur forskningen gör fantastiska framsteg och därigenom räddar liv, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Blodtrycksmätning på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Genomförs av Niki Modyr-Torshizi, legitimerad biomedicinsk analytiker. Högt blodtryck är en riskfaktor för stroke. Foto: Anna Molander för Hjärt-Lungfonden
Det där men ”En av sex i farozonen” följt av att ”Var sjätte kommuninvånare riskerar att få stroke på grund av ekonomiska problem” är kryptiskt uttryckt och åtminstone undertecknad missförstod. Men det framgår ju längre ned i artikeln att ekonomisk utsatthet beter sig som en av många riskfaktorer för många typer av hjärt-kärl-sjukdom, inklusive stroke. Det är också väl dokumenterat att risken sammanhänger med vilken stadsdel man bor i, vilken utbildning man har, vilken etnisk bakgrund man har och så vidare. Även tandhälsa, både karies och tandköttsinflammation / tandlossning hör till komplexet. Alla dessa faktorer hänger i sin tur samman med varandra och det är närmast omöjligt att komma fram till vilken av faktorerna som är den betydelsefulla och vilka som är bifynd. Man brukar jämföra med att det föds flest barn på våren när storkarna kommer tillbaka från Afrika. Den egentliga orsaken till båda fenomenen är naturligtvis tiden på året. Men forskningsteoretiskt skulle man kunnat göra ett ”interventionsförsök”, d v s man kunde ha skjutit bort alla storkarna och sett om detta påverkar barnafödandet. På liknande sätt skulle man kunna ta bort den ekonomiska utsattheten, det finns det politiska partier som föreslår som lösning. Personligen tror jag inte ett ögonblick på att det är pengarna som gör skillnaden utan istället att både pengabristen och hjärtkärlsjukdomarna är konsekvenser av samma bakomliggande orsak.
Jag menar ju naturligtvis inte att man skulle skjuta bort ekonomiskt utsatta (så kan min formulering feltolkas) utan interventionsförsöket skulle vara att man pumpade in så mycket pengar att ekonomisk utsatthet eliminerades.