Enskällaboberg, jätten och utsikten

Vår naturkrönikör Dan Damberg har besökt Enskällaboberg.

Enskällaboberg, jätten och utsikten

Enskällaboberg, jätten och utsikten, en naturkrönika i 4 bilder från Bredaryds högsta berg med utsikt nästan ända ner till gränsen mot forna Danmark.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd den tredje septemberveckan 2013

Äntligen framme vid platsen alldeles nedom toppen på berget Enskällabo, jag gör mig redo för ett toppförsök efter bara några sekunders vila.

Jag andas häftigt på grund av att luften är så tunn men är fast besluten att nå toppen inom några minuter utan att behöva använda syrgasen.

Jag nådde toppen efter bara cirka 4 minuter, exakt klockan 11.23.30, vinden var svag och från sydväst, och jag bjöds på en sällan skådad utsikt åt södra halvklotet.

De småländska skogarna, mossarna och sjöarna samt den småskaliga odlingsbygden är precis lika vacker som dikterna och litteraturen beskriver.

Mina ögon ser det näst intill oändliga, den kornblåa himmeln, de ljusa skyarna som först döljer horisonten i fjärran och de stora skogarna som sammantaget är och har format den småländska folksjälen.

När jag ser ut över nejden ser jag inte bara gran- och tallskogar utan också stora områden med lövskog och myr, allt blandat med hus och ladugårdar som vittnar om stor odlarmöda och kampen mot igenväxning och mörker.

Detta borde varje människa få se, det ger perspektiv på tillvaron, så varför finnes det ingen liten markerad stig upp till detta vackra, upp till denna vackra vy åt söder, upp till detta bygden tak som Enskällaboberg är och har varit i hundratals miljoner år.

”Min barndomsbygd, du kära, hur skön och rik du är! Här bröts av våra fäder den mark som skörda bär.

Ack, må vi vårt kulturarv förvalta vekt och ömt, att barn och barnbarn anar den dröm vi själva drömt!”

Pälle Näver, ”På tunet framför diktalyan”.

Pälle Näver föddes år 1897 och hette egentligen Josef Högstedt. Han bodde under större delen av sitt liv på torpet Alphyddan i Stenberga, Vetlanda kommun.

Eftersom han led av tuberkulos hade han svårt att utföra ett praktiskt lagt arbete och vände sig därför till poesin. Den 1 oktober år 1934 kom den första Pälle Näver-dikten ut och han fortsatte sedan att skriva en dikt i veckan under 44 år. Dessa dikter publicerades sedan i både nationell och internationell press. Poeten Pälle Näver dog den 15 januari år 1986.