Ett pris som betyder mycket för Thomas

Thomas Johansson är en av WIK:s två bästa mittbackar genom alla tider. Nu kan han fylla på troféväggen med diplomet som visar att han blivit stipendiat i Jonas Flodins minnesfond. Men för Thomas var en utmärkelse av extra stort värde.
Efter 20 år som ungdoms,-,junior- och seniorspelare i WIK-tröjan fortsätter Thomas att jobba i föreningen som ungdomstränare. Därför var det egentligen inget märkligt att han fick Jonas Flodin-priset 2014.
Men det finns ytterligare en botten i den här historien: För 40 år sedan kom två små elvaåriga knattar upp till Idrottsplatsen för att lära sig spela fotboll; Thomas Johansson och Jonas Flodin var de kanske mest talangfulla spelarna i en åldersgrupp som var ovanligt rik på begåvade spelare.
Jonas var utan tvekan den mest talangfulle i gruppen; en kvickfotad målskytt och skytteligavinanre med blick för spelet.
– Ingen annan har gjort så många tunnlar på mig som Jonas, framhöll Thomas när han poserade med priset.

Med ”tunnel” menas i det här sammanhanget att slå bollen mellan benen på en motståndare och sedan smita förbi, ett retligt sätt att bli bortgjord på för en försvarare av en överlägsen motståndare.
Men när Thomas och hans kompisar i slutet på 1980-talet mätte sina krafter med lag som Helsingborg, Kalmar FF och J-Södra var Jonas inte längre i livet. Han hade drabbats av  Cystisk fibros. Det är en ovanlig sjukdom som innebär att det slem som finns på kroppens slemhinnor är tjockare och segare än normalt.  Slemmet täpper också igen bukspottskörtelns gångar, så att man får svårt att ta upp näringsämnen från maten.
På den tiden fanns ingen verksam behandling mot denna sjukdom. Jonas fortsatte dock att hålla kontakten med fotbollen in i det sista, då som assisterande A-lagsledare. Men i början på 80-talet satte den skoningslösa sjukdomen punkt Jonas liv och ändade en fotbollskarriär som hade kunnat leda riktigt, riktigt långt.
Men hans minne lever vidare genom det årliga stipendiet ur Jonas Flodins Minnesfond.

Thomas Johansson med Jonas Flodin-stipendiet 2014.

Skrivet av Kåre Boberg