Förre skolministern charmade skolelever

20 minuter försenad och med stormvindar  i släptåg kom förre (S)-partisekreteraren och skolministern, numera ministerkandidaten, Ibrahim Baylan till Vaggeryd.

Han kom så sent att eleverna på 1–4 på Hjortsjöskolan övervägde att puffa honom.

– Får man tillräckligt många puffar får man sitta kvar, förklarade elevrådsrepsentanterna.

– Då har jag närmat mig en en kvarsittning, erkände Baylan som förklarade förseningen med avisning av planet följt av en ovanlig skakig flygresa i motvind och kraftiga vindstötar.

Som det anstår en före detta skolminister visse sig Ibrahaim Baylan vara utmärkt på ”small talk” med eleverna;  om deras skolsituation, favoritämnen, fritidsintressen med mera.

Han berättade också om sin uppväxt i Turkiet, om hur det var att komma till Sverige som tioåring 1982 och vad allas lika rättigheter här i landet har betytt för honom.

– Han var kul och sjysst. Vi fick bra svar av honom, tyckte fjärdeklassaren Wilhelm Ringsten, granne med Baylan vid fikabordet.

Baylan fick också eleverna att peka på brister i skolan. Han lyckades till ock med utlova bättre stolar genom att vidarebefordra en elevfråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Roger Ödebrink.

– Vi ska se vad vi kan göra, stolarna är dåliga, erkände Ödebrink

Ett löfte som låg i linje med Baylans försäkra att (S) ska skjuta till mer pengar till skolan. 

Det var rektor Karin Sparrenholt och ställföreträdande förvaltningschef Carina Sandberg som tog emot på Hjortjsjöskolan. Efter att eleverna fått säga sitt blev det rundabordskonferens med lärarna Helen Löfström, Emanuel Gustavsson och  Stefan Hellström.

Utöver ökade resurser till skolan lovade Baylan minskad byråkrati för skolledning (”Svenska rektorer har blivit byråkrater”) och lärare och därmed fler peddagoger i klassrummet. 

Däremot verkade Baylan inte övertygad om att ett förstatligande av skolan skulle var allena saliggörande.

– Ett större ansvarstagande för staten, ja. Men inte en gigantisk organisation med 6 000 skolor. Jag tror inte att någon skulle vilja se konsekvenserna av ett sådant experiment.

Skrivet av Kåre Boberg