Vår natur- och kulturkrönikör Dan Damberg presenterar i denna krönika bilder från andra naturfotografer.
Gästnaturfotograferna, del 4
Gästnaturfotograferna, del 4, en naturkrönika i 34 bilder om den
härliga naturen genom gästande naturfotografers kameraögon.
Text Dan Damberg, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna och Catrin
Lidqvist-Johansson Bor.
Vackert höstljus genom vackert höstfärgade lönnlöv, foto Kjell
Holmqvist, Huskvarna.
Brandrök eller soldis, trolsk så det förslår, foto Kjell Holmqvist,
Huskvarna.
Rallhäger, ”Ardeola ralloides”, i Jönköping hösten 2014, foto Kjell
Holmqvist, Huskvarna.
Rallhäger, ”Ardeola ralloides”, i Jönköping hösten 2014, foto Kjell
Holmqvist, Huskvarna.
Rallhäger, ”Ardeola ralloides”, i Jönköping hösten 2014, foto Kjell
Holmqvist, Huskvarna.
Rallhäger, ”Ardeola ralloides”, i Jönköping hösten 2014, foto Kjell
Holmqvist, Huskvarna.
Älg, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Mönjeskål, ”Aleuria aurantia”, även kallad brandgul skålmurkla och
brandgul skålsvamp, är en art av sporsäckssvampar, lokal
koloniområdet vid Sörsjö, Värnamo, foto Catrin Lidqvist-Johansson,
Bor.
Mönjeskål, ”Aleuria aurantia”, även kallad brandgul skålmurkla och
brandgul skålsvamp, är en art av sporsäckssvampar, lokal
koloniområdet vid Sörsjö, Värnamo, foto Catrin Lidqvist-Johansson,
Bor.
Mönjeskål, ”Aleuria aurantia”, även kallad brandgul skålmurkla och
brandgul skålsvamp, är en art av sporsäckssvampar, lokal
koloniområdet vid Sörsjö, Värnamo, foto Catrin Lidqvist-Johansson,
Bor.
En himmel som brinner, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Scharlakansröd vaxskivling, ”Hygrocybe punicea”, foto Kjell
Holmqvist, Huskvarna.
Scharlakansröd vaxskivling, ”Hygrocybe punicea”, foto Kjell
Holmqvist, Huskvarna.
Vårtöra, ”Thelephora terrestris”, är en oätlig svamp som växer på
marken eller på murken ved i skogstrakter, foto Kjell Holmqvist,
Huskvarna.
Väggmossa, ”Pleurozium schreberi”, foto Kjell Holmqvist,
Huskvarna.
Husmossa, ”Hylocomium splendens”, foto Kjell Holmqvist,
Huskvarna.
Klibbticka, ”Fomitopsis pinicola”, på gran, foto Kjell Holmqvist,
Huskvarna.
Barrbrosking eller barrbroskskivling, ”Micromphale perforans”, foto
Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Blåmes, förr ”Parus caeruleus”, numera ”Cyanistes caeruleus”, och
stjärtmes, ”Aegithalos caudatus”, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Stjärtmes, ”Aegithalos caudatus”, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Stjärtmes, ”Aegithalos caudatus”, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Stjärtmes, ”Aegithalos caudatus”, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Blåmes, förr ”Parus caeruleus”, numera ”Cyanistes caeruleus”, foto
Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Talltita, ”Parus montanus”, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Nötväcka, ”Sitta europaea”, ingår i familjen ”Sittidae” som ingår i
ordningen tättingar. Familjen omfattar detta enda släkte ”Sitta” med
ett tjugotal arter, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Nötväcka, ”Sitta europaea”, ingår i familjen ”Sittidae” som ingår i
ordningen tättingar. Familjen omfattar detta enda släkte ”Sitta” med
ett tjugotal arter, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.
De arter av nötväckor som för närvarande erkänns är följande, men
sista ordet är inte sagt i denna fråga, Nötväcka, ”Sitta europaea”,
Naganötväcka, ”Sitta nagaensis”, Kashmirnötväcka, ”Sitta
cashmirensis”, Kastanjenötväcka, ”Sitta castanea”, Vitstjärtad
nötväcka, ”Sitta himalayensis”, Burmanötväcka ”Sitta victoriae”,
Dvärgnötväcka, ”Sitta pygmaea”, Brunhuvad nötväcka, ”Sitta
pusilla”, Korsikansk nötväcka, ”Sitta whiteheadi”, Kabylnötväcka,
”Sitta ledanti”, Krüpers nötväcka, ”Sitta krueperi”, Kinesisk nötväcka,
”Sitta villosa”, Yunnannötväcka, ”Sitta yunnanensis”, Rödbröstad
nötväcka, ”Sitta canadensis”, Vitkindad nötväcka, ”Sitta leucopsis”,
Vitbröstad nötväcka, ”Sitta carolinensis”, Klippnötväcka, ”Sitta
neumayer”, Östlig klippnötväcka, ”Sitta tephronota”, Rödnäbbad
nötväcka, ”Sitta frontalis”, Gulnäbbad nötväcka, ”Sitta solangiae”,
Filippinnötväcka, ”Sitta oenochlamys”, Blånötväcka, ”Sitta azurea”,
Jättenötväcka, ”Sitta magna” och Praktnötväcka, ”Sitta formosa”.
Mångfalden av arter inom familjen är störst i södra Asien och är
möjligen familjens ursprungliga hem, där omkring 15 olika arter
förekommer.
Svartmes, ”Periparus ater”, eller ”Parus ater”, som med över 70 000
individer ringmärkta i Sverige under åren 1911-2008 är en tämligen
vanlig fågel inom svensk ringmärkning, foto Kjell Holmqvist,
Huskvarna.
Svartmes, ”Periparus ater”, eller ”Parus ater”, foto Kjell Holmqvist,
Huskvarna.
Svartmes, ”Periparus ater”, eller ”Parus ater”, foto Kjell Holmqvist,
Huskvarna.
Svartmes, ”Periparus ater”, eller ”Parus ater”, foto Kjell Holmqvist,
Huskvarna.
Svartmes, ”Periparus ater”, eller ”Parus ater”, finns i stora delar av
Europa och Asien och är vanligen en stannfågel, foto Kjell Holmqvist,
Huskvarna.
Om bara föda finnes så håller den fantastiska fjäder- och dundräkten
värmen även i sträng kyla men visst händer det att fåglar dör under
kalla vintermånader och speciellt under kalla vinternätter då de inte
kan söka föda.
Det är särskilt små fåglar som exempelvis bildens svartmes,
kungsfåglar och mesar, som då är i farozonen men då mer indirekt av
kyla och mera direkt av att bränslet i kroppen tar slut.
Då kallnar de nämligen fort och skillnaden mellan liv och död är då
verkligen hårfin.
Bensinen får alltså inte ta slut, då stannar även en mekanisk motor och
naturligtvis även en biokemisk motor som till exempel hos en liten
fågel, fast då är bränslet socker och fett.
Svartmes, ”Periparus ater”, eller ”Parus ater”, foto Kjell Holmqvist,
Huskvarna.
Talltita, ”Parus montanus”, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Talltita, ”Parus montanus”, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.
Tack för idag och på återseende!
PS! Om ni har naturbilder som ni vill visa här på denna sida är ni
välkomna att skicka in dessa till natur@skillingaryd.nu, märk mailet
med ”Gästnaturfotograferna”.
WordPress
Facebook
Google+
