Göran Norgren presenterar en insändare om rovdjursförvaltning.
Demokratin fungerar inte
Någonstans i vår så kallade demokrati har det gått väldigt fel. Innan jul tog riksdagen ett beslut om en ny rovdjursförvaltning som gick igenom med stor majoritet, ett så kallat demokratiskt beslut. Som nu har stoppats.
Ett antal föreningar har överklagat och fått igenom sin vilja att obstruera emot detta majoritetsbeslut, som tagits av våra folkvalda politiker.
Och nu är även delegeringen av skyddsjakten överklagad, vilket innebär att länsstyrelsen inte får fatta beslut om skyddsjakt. Istället är det Naturvårdsverket som ska ta besluten, vilket innebär att sådana beslut kan överklagas till förvaltningsrätten, som vi av erfarenhet vet kommer att inhibera skyddsjakten.
I och med detta är rovdjursförvaltningen totalt lamslagen en lång tid framöver, eftersom alla beslut går att överklaga i många led.
Dessa grupper har därmed i stort sett förklarat krig mot oss, folket som får leva med de negativa konsekvenser som rovdjuren ger.
Detta genom att utnyttja systemet som i grunden är fel, när inte ens ett riksdagsbeslut fungerar som det är tänkt.
Nu är det tydligen upp till oss att utnyttja systemet till att obstruera, eftersom demokratin inte fungerar.
Göran Norgren, Värnamo
Vad har vargkramarsidan åstadkommit?
1 De har, säkert tvärsemot deras egna avsikter men ändå, pressat fram beräkningar av antal individer för gynnsamt bevarandestatus, inte bara för vargarna utan även för övriga stora rovdjur, d v s björn, lo, järv och kungsörn. Så eftersom antalet djur av dessa arter i betydande grad överskrider gynnsamt bevarandestatus behöver man inte längre ta hänsyn till dem vid konflikter med andra intressen. Var det ett bra, önskvärt eller lovvärt resultat?
2. De har sett till att vargstammen för närvarande fortsätter expandera okontrollerat, utan nämnvärd avskjutning av individer med oönskat beteende och utan att man i vargstammen präglar in att människokontakt är farlig och skall undvikas. Var det bra, önskvärt eller lovvärt?
3. Det finns de som hävdar att om vargantalet passerat 1000-1500 individer så blir vargen rent jakttekniskt omöjlig att kontrollera även om man skulle försöka. Vargen sällar sig då till mink, vildkanin, vildsvin, kanadagås med flera. Jämför med det ännu högre antal Naturskyddsföreningen förespråkar och fundera över varför de vill ha så många? Om vargen når okontrollerbart antal individer – vore det bra, önskvärt eller lovvärt?
4. Vargkramarna har även i Sverige provocerat fram en inställning som liknar den i Finland, där antalet vargar började minska drastiskt efter ett liknande idiotstopp för vargjakt. Vargkramarsidan framhärdar naivt nog i att detta skulle vara en inavelseffekt men tydligen är till och med Finlands regering inne på att det rör sig om okontrollerbar illegal jakt. Var det bra, önskvärt eller lovvärt?
5. Om vi nu även i Sverige provocerar fram en bred acceptans av en SGT (Skjut, Gräv och Tig) hantering av vargproblemet riskerar denna inställning att sprida sig till många fler arter. Vore det bra, önskvärt eller lovvärt?
Vad kan vi andra göra? Göran Norgren måste nog förklara vad han menar med att vi måste obstruera! Skall vi i nästa val rösta på det enda parti som deklarerat noll-tolerans mot varg? Skall vi rösta oss ut ur EU om vi framöver får den möjligheten – vi vet ju att EU med sin slovenske kommissionär har haft sina tassar i det svenska vargproblemet? Skall vi traska omkring med patetiska plakat och skrika slagord?
Mycket bra inlägg!
Man undrar vad det är för mening att gå och rösta när de valda ledamöterna i Sveriges Riksdag fattar demokratiska beslut som sedan en domstol upphäver!