Missionshuset i Ekeryd ser nästan alldagligt ut där det ligger i skärningspunkten mellan vägarna från Bratteborgs station, Bratteborgs herrgård, Skjutebo och Taberg. Men byggnaden som uppfördes 1881 har haft en långt större betydelse för bygden än dess anspråkslösa yttre antyder.
Runt om i kommunen byggs gamla frikyrkor om till andra ändamål. Den som åker runt i landsbygden i Vaggeryds kommun kan säkert hitta 15 gamla missionshus som fått andra användningsområden, främst som bostäder efter att småförsamlingar avvecklats eller lagts samman till större enheter.
Ekeryds missionshus skulle logiskt sett räknas till den skaran men så är det inte. Långt därifrån.
Numera bor det inte många människor i Ekeryds by. Men det röda bönehuset spelar ändå en viktig roll för hela den norra delen av Vaggeryds kommun som mötesplats, inte minst för ungdomar.
Ekeryds Missionsförsamling och dess ungdomsverksamhet går nämligen mot trenden.
År från år minskar antalet aktiva ungdomar i föreningslivet i kommunen, vare sig det handlar om idrott eller religiösa organisationer.
Men det gäller inte Ekeryds Missionsförsamling, trots att dess mötesplats ligger i glesbygd en och en halv mil norr om Vaggeryd och egentligen har riktigt dåliga förutsättningar att lyckas samla ungdomar. Trots detta finns det faktiskt ungdomar som reser hela vägen från Vaggeryd för att få vara med!
1981 firade Ekeryds Missionsförsamling 100 år. Detta jubileum celebrerades med en artikel i Byarums Hembygdsförenings årsskrift skriven av Frank Byrmo som bland annat berättar att ungdomsverksamheten samlar 30 barn i söndagsskolan.
Även om söndagsskolans attraktionskraft har minskat, inte bara i Ekeryd, är bilden en annan 34 år senare.
I dag omfattar församlingens ungdomsverksamhet 45 UV-scouter, 16 deltagare i söndagsskolan samt 17 i en tonårsgrupp.
– Räknar vi in alla som är aktiva i församlingen hamnar vi någonstans kring 100 personer, en otrolig siffra, tycker församlingens pastor David Skoglar.
Stefan Apelqvist, som numera är ordförande i församlingen, bestämde sig för att flytta till Ekeryd för fyra år sedan efter att på ryktets vägar hört mycket gott om bygden och inte minst om ungdomsverksamheten i Ekeryds Missionsförsamling:
– Så jag beslöt att testa, flyttade hit och sedan gick det snabbt. Vi trivdes från första stund och blev mottagna med öppna armar vilket gjorde det lätt för oss att komma in i gemenskapen. Det ledde till att både både jag och min fru engagerade oss i församlingsarbetet, berättar han.
David Skoglar har naturligtvis även han känt de positiva vibbarna.
– Den positiva trend som vi länge har haft betyder väldigt mycket. Upplever man att verksamheten minskar i en organisation tappar man fart av bara det, säger han.
– Men här har vi haft så många glädjeämnen på senare år att det har gett energi tillbaka. Vi försöker verkligen vara kyrkan mitt i byn. Utöver den rent kyrkliga verksamheten arrangerar vi tipspromenader, grillkvällar och bilrallyn. Dessutom har vi haft förmånen av en grupp fräscha unga ledare som barnen trivs med.
Men denna positiva stämning har inte alltid varit vägledande. Under en längre tid låg UV-verksamheten vilande men på initiativ av Astrid Johansson började man samarbeta med Byarums Missionsförsamling. Resultatet blev så småningom att all UV-verksamhet samlades i Ekeryd och att Missionsförsamlingen i Byarum lades ned. Men varje år flyttar UV-verksamheten ut i naturen till gården Bron som ligger norr om Byarumssjön, några hundra meter väster om kyrkbyn.
Tonårs-ledaren Samuel Wåhlin har 30 år bakom sig som ledare och har upplevt både låg- och högkonjunkturer.
– Idag har trenden vänt och det hjälper oss eftersom vi har en god inflyttning till bygden, konstaterar han.
– Längre tillbaka hade vi en tonårsgrupp där verksamheten vilade i fem år. Men så kom en grupp ungdomar födda 1993 som ville fortsätta att träffas efter UV-tiden och på deras begäran startade vi om tonårsverksamheten, berättar han.
– Vi har just den åldersgruppen att tacka för mycket eftersom flera i gruppen blivit ungdomsledare.
Men han understryker också vikten av kontinuitet och tradition:
– Församlingsarbetet kräver att vi ställer upp annars skulle det inte fungera. Vi har haft fördelen av en stomme ledare vars föräldrar tidigare har varit engagerade i församlingen. Sedan har vi kunnat hjälpa nya ledare att komma igång. Det har gett stadga åt församlingsarbetet.
Framtiden, då? Inflyttningen är god just nu och det ger en viss trygghet.
Rickard Wackt pekar på betydelsen av skolbygget i Byarum.
– Alla som har gått i Byarums skola har varit med här. Därför ger skolbygget i Byarum oss en jättefördel.
En typisk vårvinterkväll i början av mars. Snötäcket och barmarken bildar en spräcklig yta ute på de vidsträckta åkrarna kring Ekeryds by.
Denna kväll fungerar Ekeryds missionshus som mötesplats för hela bygdens ungdom. Det är UV-kväll och bil efter bil lastar av pojkar och flickor för att sedan försvinna i alla väderstreck.
Ur kyrkans fönster strålar ett välkomnande ljus. Det är stimmigt värre i lokalen innan pastor Skoglar får ensamrätt till ljudvågorna. Han beskriver med hjälp av ett större fat popcorn hur världens tillgångar fördelas:ett barn får väldigt mycket, de flesta får dela på smulorna. Och tro det eller ej, budskapet går hem:
– Ni är lyckligt lottade som får växa upp i Sverige, glöm inte det när 50 miljoner är på flykt och flertalet människor i världen tvingas leva på det som blir över när de rika människorna tagit sitt.
UV-chefen Rickard Wackt konstaterar senare under kvällen vid ett samtal kring värdet av församlingens ungdomsverksamhet.
– Det finns inte många andra ställen i samhället där frågor om etik och moral förmedlas så tydligt som i våra kyrkor.
Det är bara att instämma:
– Ni är lyckligt lottade som får växa upp i Ekeryd med omnejd.