Lundsbo bokskog och det lilla torpet Kloen

Vår naturkrönikör Dan Damberg har besökt Lundsbo bokskog.

Lundsbo bokskog och det lilla torpet Kloen

Lundsbo bokskog och det lilla torpet Kloen, en viktig natur- och
kulturmiljö öster om samhället Bor, en natur- och kulturkrönika i 34
bilder om bokskogarnas biologiska mångfald.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd mellan november 2013 och
mars 2014. 

 

1 IMG_0078 Lundsbo bokskog

Lundsbo bokskog utanför Rusarebo äng nordost om Bor är ett område
som miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Värnamo kommun vill
avsätta till skyddat naturområde.

Området består till stor del av bokskog och är en nyckelbiotop där
flera hotade arter lever.

2 IMG_0487 Lundsbo bokskog torpet Kloen

På Lundsbo finns torpstugan Kloen bevarad och denna är som ni kan
se på gång att rustas upp. Det finns även grunder bevarade efter
ladugård och ytterligare ett hus, samt en lintorkningsgrop och
biologiska kulturarv som vittnar om hur livet levdes här.

Ett annat syfte med detta naturområde är att det ska vara till minne av
Edvard Wibeck.

Professor Edvard Wibeck, Tånnö, född i Kållerstad i Jönköpings län
den 3 mars 1877 av kronofogde Carl Johan Wibeck och dennes hustru
Emma Broberg.

Slåtterängarnas raspande kornknarr, tjäderns bullrande flykt och
nattvistet i skogen, myrens spelande dvärgbeckasin, ljuden återkom
när hans syn började bli dålig.

Taltrastens blå, svartfläckiga ägg, fadern kronofogden, visade pojken
Edvard hur de blåstes ur. Hans minnen från barndomens Småland var
kristallklara.

Finns det någon som kan och vill rycka till sig händelsernas roder,
skrev han 1898 när utdikningen av Tåkern var aktuell. Han gjorde det
själv. En naturens väktare och naturvårdens förkämpe blev han, och
under sitt nittiofem år långa liv höll han stadigt i rodret.

Edvard föddes år 1877 i Kållerstad, som det äldsta barnet i en
syskonskara på tio. Han tog studentexamen i Jönköping, och en
filosofie kandidatexamen, han blev jägmästare och docent i
skogsskötsel samt forskare och lärare på Skogshögskolan. Pensionen
kom år 1941 och professors namn förärades han år 1953.

Skogsforskaren, naturvännen och naturkämpen Edvard Wibeck skrev
över tvåhundra uppsatser, bland annat den första om fridlysning av
fågelsjön Kävsjön. Han skrev, talade, fotograferade, påverkade och
fridlysning kämpade han framgångsrikt för men det sista projektet,
Bolmens reglering och vattentunnel till Skåne, lyckades han inte
stoppa.

Alltid saklig, alltid viljestark, alltid rakryggad, ”En reslig fura i en
lågväxt snårskog”, så beskrevs han, Edvard Wibeck från Kållerstad.
Hans sista föredrag handlade om mannens främsta prydnad,
helskägget, och själv hade han enligt egen utsago aldrig rakat sig.

”Den allra vackraste kyrkan finns i den blomsterfyllda ängen”, skrev
den åldrige professor Wibeck med sin vackra och kraftfulla handstil,
innan han år 1972 lade ifrån sig pennan för sista gången.

Då var jag inne på mitt fjortonde levnadsår och hade varit fältbiolog i
några år samt besökt Kävsjön ett antal gånger, men tyvärr fick jag, och
mina jämnåriga fältbiologkamrater, tyvärr aldrig träffa denne
framstående man, Edvard Wibeck.

3 IMG_0007 Lundsbo bokskog torpet Kloen

Syftet med naturreservatet är att bevara naturskogsartad bokskog och
ädellövskog med dess biologiska mångfald samt att utveckla
naturskogsartad bokskog och ädellövskog med dess biologiska
mångfald.

Syftet ska uppnås genom att de äldre bok- och ädellövskogsområdena
lämnas i huvudsak utan åtgärd.

Granarna i ungskogarna och i de äldre blandbestånden avverkas
stegvis för att gynna utvecklingen av lövskog.

Plantering av bok och andra ädellövträd i områden där det saknas
tillräcklig föryngring.

Lundsbo bokskog är ett lättillgängligt och populärt besöksmål. Det
finns vägar som går genom området och goda möjligheter att parkera
ett mindre antal bilar. För att göra området mer attraktivt för besökare
bör vandringsled anläggas genom reservatet.

Torpet Kloen och miljöerna runt detta har goda förutsättningar för att
ställas i ordning för besökare, och som ni kan se på bilden är arbetet i
full gång och kanske är det redan klart när ni läser denna krönika.

3a IMG_0481 Jordkällaren vid Kloen

Den gamla jordkällaren invid torpet Kloen innehöll tyvärr inte några
”vintersovande” fladdermöss, men kontrollera gärna era jordkällare
och vindar, kanske har ni hyresgäster. Om så är fallet var rädd om dem
och känn er stolta att de valt just er jordkällare eller vind för att
överleva vinterns kyla.

Eftersom det inte finns några insekter att hitta under vintern måste
fladdermössen spara energi genom att övervintra. Och beroende lite på
väder och med andra ord insektstillgång samt art så ”sover” alla
svenska fladdermöss ungefär mellan oktober och april.

För att övervintra letar fladdermössen upp en mörk, fuktig plats,
eftersom de är känsliga mot uttorkning, med jämn temperatur som inte
helst inte överstiger 5 plusgrader och absolut inte blir kallare än noll.

Detta för att kroppsfunktionerna skall kunna hållas igång på ett
minimum av energiförbrukning. En sådan plats brukar vara en grotta
eller gruva eller som redan sagts en jordkällare eller en vind. Man kan
då även hitta flera olika arter fladdermöss övervintrandes sida vid
sida, ibland i en och samma klunga, men ofta så sitter fladdermössen
ensamma. Då och då vaknar fladdermössen ur dvalan, för att kissa lite,
för att flytta sig eller för att para sig.

3b IMG_0488 Rester av grunden på ladugården

Invid torpet Kloen hittar vi numera också de framgrävda resterna av
grunderna efter ladugård och visthus.

4 IMG_0020 Bokvårtlav Pyrenula nitida och källarspindel Meta menardi

Bilden visar den ovanliga bokvårtlaven, ”Pyrenula nitida”, som små
svarta till mörka vårtor på en grönaktig lavbål samt en vacker
källarspindel, ”Meta menardi”, till vänster på bilden.

Bokvårtlaven har en sydvästlig utbredning med de flesta
förekomsterna i Skåne, Blekinge, södra Småland och Halland. De
flesta av fynden är i Halland.

Totalt finns cirka 800 lokaler varav cirka 500 finns i Halland. På
Öland, i Bohuslän, Västergötland, Östergötland och Dalsland finns
enstaka förekomster.

Bokvårtlav förekommer främst på äldre bokar i gamla bokskogar.
Enstaka fynd finns även på avenbok, ask, rönn, lind och ek. Arten är
en av de mest karaktäristiska i gammal bokskog i södra Sverige.

I fuktiga och skuggiga bestånd i skyddade lägen blir ofta arten helt
dominerande och kan ibland täcka stora delar av trädstammarna upp
till ett par meter. I miljöer med goda förutsättningar påträffas den även
på klenare stammar och i ljusare miljöer som skogsbryn och gläntor.

Gamla bokskogar nyskapas inte och de föryngras i mycket begränsad
omfattning. Den tidigare minskningen av bokskogsarealen torde också
ha missgynnat arten.

Gamla bokskogar där laven förekommer i särskilt rikliga bestånd bör
bevaras och för denna art är det nödvändigt att gamla bokträd lämnas
kvar vid skogsskötseln.

Bokvårtlaven är för övrigt Hallands landskapslav.

Källarspindeln på bilden är en spindelart som trivs framför allt i
mörka och fuktiga miljöer, såsom källare, gruvor och grottor. Den
tillhör familjen käkspindlar, på latin ”Tetragnathidae”.

Käkspindlar är en familj i ordningen spindlar som kännetecknas av
deras långsträckta käkar som kan bli lika långa som framkroppen.
Spindlarnas kroppsstorlek varierar mellan cirka 2-50 millimeter.

Familjen finns över hela världen i ungefär 900 kända arter, av vilka 14
arter förekommer i Sverige.

5 IMG_0015 Porlav

Bilden visar lavarten porlav, ”Pertusaria pertusa”, vilket betyder
genomborrad, den har apothecier, fruktkroppar, som liknar perithecier,
det vill säga fruktkroppen mynnar i en ”por”, vilket bilden tydligt
visar. Arten växer mest på träd och i detta fall på en kraftig bokstam.

Fruktkroppen, som kallas perithecier hos bildens porlav, är den
sporproducerande delen hos såväl lavar som svampar. Fruktkroppen
hos svampar är vad man i dagligt tal menar med svamp.

Den byggs upp av tätt växande hyfer och har väsentligt olika utseende
och byggnad beroende på svampgrupp och art inom respektive grupp.
Alla svampar bildar inte fruktkroppar utan sporerna bildas ibland
direkt av enkla hyfer, svamptrådar.

Hos flertalet sporsäckssvampar och lavar bildas antingen skålformiga
fruktkroppar, så kallade apothecier, eller mer eller mindre slutna
fruktkroppar, så kallade perithecier, som Ni alltså ser på bilden.

6 IMG_0022 Vårtkrös Exidia glandulosa

Vårtkrös, ”Exidia glandulosa, är en gelésvampsart i
basidiesvampsordningen ”Auriculariales”. Den har 5–20 millimeter
tjocka och 1–10 centimeter breda geléartade fruktkroppar. Dessa är
svarta, dynlika och oregelbundet veckade med småvårtig ovansida.

Fruktkropparna, som ofta flyter ihop med varandra, är till större delen
vidvuxna underlaget, som är döda grenar och stammar av lövträd.

I torka skrumpnar fruktkropparna ihop och får pappersartad
konsistens. Arten, som är oätlig, är allmän i hela Sverige och påträffas
året om.

7 IMG_0026 Blåmossa Falsk vitmossa Leucobryum glaucum

Blåmossa eller falsk vitmossa, ”Leucobryum glaucum”, är en art
bladmossa i ordningen ”Dicranales”. Det är, som bilden visar, en
kuddbildande mossa, som i fuktigt tillstånd är grön men i torrt tillstånd
blågrön till blåvit.

Utmärkande drag är vidare den mycket breda bladnerven, som fyller
ut nästan hela bladytan, samt de mycket tättsittande bladen, så
tättsittande att stammen göms. Sporkapslar ses bara sällan.

Arten förekommer på torvjord, särskilt i alkärr i södra och mellersta
Sverige och dess totala utbredning är norra halvklotets tempererade
delar. Här ramas blåmossan in av vackert vissna boklöv från
föregående år.

8 IMG_0028 Gul ullklubba Trichia decipiens

Bilden visar slemsvampen gul ullklubba, ”Trichia decipiens”, och
slemsvampar, eller myxomyceter, ”Mycetozoa”, är en grupp som har
oklar systematisk placering men som numera vanligen förs till
understammen amöbor. Slemsvamparna omfattar cirka 600 arter
totalt, varav cirka 175 arter finns i Sverige.

De skiljer sig från äkta svampar bland annat genom sina plasmodier,
som är mångkärniga, ofta livligt färgade slemmiga kroppar som inte är
indelade i celler, samt genom att de liksom djur kan uppta fast föda.
De är viktiga nedbrytare av organiska lämningar och äter genom så
kallade fagocytos till exempel bakterier, hyfer och organiska partiklar.
Livscykeln hos slemsvamparna är komplicerad.

Genom plasmaströmningar kan plasmodierna krypa flera centimeter
per dag över underlaget. De lever på fuktiga och skuggiga ställen och
uppsöker under lämpliga yttre förhållanden torrare miljöer och
omvandlas helt eller delvis till sporangier.

Plasmodierna är normalt några millimeter stora, men sådana som är
nästan meterstora kan påträffas hos några arter.

9 IMG_0029 Zonticka

Bilden visar en vacker zonticka, ”Trametes ochracea”. Hattarna blir
hos denna ticka är konsolformade till halvcirkelformade, i tvärsnitt
ibland nästan trekantiga och närmast substratet, underlaget, finns
oftast en knöllik upphöjning.

De växer vanligen taktegellagda eller gyttrade, varvid de kan bli mer
eller mindre oregelbundna. Kanten på helt unga fruktkroppar kan
ibland vara ganska trubbig, men blir med tiden skarp, vågig och ofta
något inskuren. Ovansida fint sammetsartad till kal, först enfärgat
gråvitaktig till ljusbrun, efterhand tydligt zonerad i gulbruna till
rödbruna nyanser, men med ljusare, vitaktig kant.

Zontickan är särskilt vanlig på asp och björk, men växer också på en
rad andra lövträd. Finns både i öppna och slutna biotoper, och är totalt
sett en av våra mest frekventa tickarter, särskilt på ved i tidiga
nedbrytningsstadier.

Arten står nära och kan i vissa fall förväxlas med den något tunnare
sidentickan, ”Trametes versicolor”, som också är tydligt zonerad, men
har inslag av blå och svarta färger. Denna finns dock bara i landets
södra halva, medan zontickan är allmän också i den norra delen.

10 IMG_0031 Borstticka märklig färg

Jag blir inte klok på färgen på denna ”Trametes hirsuta”, eller på
svenska borstticka, men en borstticka är det likafullt.

Tickan bildar halvcirkelformade, njurlika eller rosettlika hattar och
den skarpa, relativt tunna kanten är något ojämn och ibland svagt
inskuren. Ovansida i övrigt tydligt borsthårig, gråvit till gråaktig men i
det här fallet varmt mellanbrun, zonerad eller koncentriskt fårad, med
tiden gulgrön eller grönaktig till följd av algangrepp.

Svampen växer på död lövved, och är en av de vanligaste tickorna i
öppna marker, exempelvis beteshagar och hyggen, där den gärna
koloniserar stubbar och lågor av främst björk och asp.

Borsttickan har kraftigare behåring än övriga ”Trametes”-arter, och
porerna blir med tiden gråare än vad som är fallet hos både den
ljusare, sammetsartade sammetstickan, ”Trametes pubescens” och den
mer rödbrunt färgade och tydligt zonerade zontickan, ”Trametes
ochracea”.

11 IMG_0033 Talgsvamp

Bilden visar den märkliga talgsvampen, ”Sebacina incrustans”, som
bildar en vax- eller stearinartad, vit, 5 – 10 centimeter bred,
oregelbunden skorpa som ofta växer uppåt och innesluter bland annat
örter och grässtrån. Svampen saknar framträdande lukt och smak.

Talgsvampen växer under hösten i fuktig, näringsrik lövskog, men
även i barrskog, mindre allmänt i Syd- och Mellansverige.

12 IMG_0054 Lunglav

Lunglav, ”Lobaria pulmonaria”, är en lav som hör till släktet
lunglavar, för vilket arten är en så kallad typart. Den är en bladlav som
växer på lövträdsstammar, sällsynt också på klippor, i områden med
nederbördrikt klimat.

Lunglavens vetenskapliga artepitet ”pulmonaria” kommer av
”pulmonarius” som antyder att det har med lungorna att göra, det
latinska ordet för lunga är nämligen ”pulmo”. Enligt den så kallade
signaturläran troddes lunglaven förr kunna bota olika lungsjukdomar,
och det är efter detta som den fått sitt namn.

Sedan 1900-talets början har lunglaven gått tillbaka och blivit
sällsyntare, särskilt i Europa där den på flera håll minskat starkt. En
orsak till att den blivit mindre vanlig kan vara luftföroreningar. Den
hotas även av habitatförlust på grund av att gamla skogar avverkas
och äldre lövträd blivit sällsyntare.

I Sverige är laven rödlistad som nära hotad och arten anses som en
signalart för skyddsvärd natur med hög biologisk mångfald.

Signaturläran är en medicinsk teori som härstammar från antiken.
Enligt signaturläran kan växter som liknar ett visst organ i kroppen
bota sjukdomar i organet ifråga. Exempelvis skulle blåsippans blad
kunna användas mot leversjukdomar, och beredningar av gula
blommor vara verksamma mot gulsot. Signaturläran går i viss mån
igen i en del varianter av det sena 1900-talets och tidiga 2000-talets
alternativmedicinska läror och new age.

Signaturläran systematiserades under medeltiden, vid de
apoteksrörelser som började uppkomma. Bland de personer som
ägnade mycket möda åt att utforma detaljer i signaturläran finns den
schweiziske medeltidsläkaren och mystikern Paracelsus.

Paracelsus eller egentligen Filippus Aureolus Theophrastus
Bombastus von Hohenheim, född den 10 november år 1493 i
Einsiedeln, död den 24 september år 1541 i Salzburg. Han var en
schweizisk läkare, alkemist, naturfilosof och mystiker.

Paracelsus kallades han från cirka år 1530, och är det namn han främst
är känd under. Det hävdas dels att detta egentligen är en latinisering
av en tysk akademisk titel under hans samtid, dels att det troligen
betyder ”överträffande Celsus”.

Paracelsus räknades av sin tid som en föregångsman inom medicinen,
och han är ett viktigt namn inom medicinhistorien såväl som kemins
historia. Hans naturfilosofi hade stor påverkan på det västerländska
tänkandet i slutet av 1500- och under hela 1600-talet, och brukar
kallas paracelsism.

Aulus Cornelius Celsus var en romersk författare under första
århundradet efter Kristus. Celsus skrev, efter Cato den äldres mönster,
en encyklopedi, innehållande anvisningar och råd i vältalighet, filosofi
och rättskunskap samt i lanthushållning, krigskonst och medicin.

Av hans verk finns i behåll böckerna 6-13, vilka behandlar medicinen,
efter bland andra Hippokrates, och har särskild betydelse såsom den
enda medicinska skrift vi äger från den romerska litteraturens bättre
tid.

12a IMG_0485 Lunglav apothesier

Det är tydligt att lunglaven trivs i bokskogen vid Lundsbo, beviset för
det ser ni på bilden, nämligen rikliga mängder med vackert rödbruna
apothecier.

Notera också de små gråaktiga och stiftlika isidierna som utgörs av
små hårda utskott på lavbålen och som lätt bryts av och sprids med
vind, vatten eller djur. Dessa isidier är viktiga för den asexuella,
vegetativa, förökningen hos lavarna.

13 IMG_0057 Vätteskägg

Vätteskägg, isull, bomullsis, kamis, sidenis eller håris lämnads efter
tomtar och vättar. Dessa är riktiga festprissar men ibland glömmer de
att gömma sig, och när solen går upp får de bråttom ner i sina hålor, så
bråttom att de ibland fastnar med skägget i grenar och kvistar.

Så lyder en förklaring till det märkliga vita ludd man kan hitta i
skogen vintertid. Den engelska benämningen på fenomenet är för
övrigt ”Frost flowers”.

Det hårlikt vita och fluffiga vätteskägget sitter nästan alltid på våta,
ruttna, döda trägrenar och kvistar, gärna på trädslag som klibbal,
björk, ek och hassel eller bok. Fenomenet beskrevs vetenskapligt
första gången redan år 1918, av meteorologen Alfred Wegener och
han förmodade redan då att någon svamp hade med saken att göra.

I vätteskäggsved trivs en svampart som skapar två viktiga
förutsättningar för att vätteskägget ska bildas. För det första gör
svampen själv veden porös och för det andra spräcker den barken, så
att den underliggande veden exponeras som betyder att vatten kan
tränga in i grenen.

Det finns dock ett antal förslag på vilken svampart det är och förslag
som frätskinn, ”Vuilleminia comedens”, björknästing, ”Diatrypella
favacea”, björkdyna, ”Hypoxylon multiforme” eller vedplätt,
”Dacrymyces stillatus” nämns som några tänkbara arter.

När temperaturen sjunker under fyra plusgrader uppstår uppenbarligen
ett koldioxidtryck inne i den svampangripna veden, och vedens vatten
börja sippra ut genom vedstrålarna. I vattnet finns organiska ämnen
lösta som katalyserar isbildningen, så att vattnet kan frysa omedelbart
när det tränger ut ur träet och kommer i kontakt med luften.

Samtidigt fortsätter vattnet att trycka på inifrån veden och då uppstår
de här vackra bomullslika ”ishåren” som bildar vätteskäggen. När
hårisen sedan tinar sammansmälter de flesta ishåren, men på
fristående ishår kan man ibland se hur den smälta isen bildar små
vattendroppar längs med den återstående tunna strängen av dessa, i
vattnet lösta, organiska ämnena.

Fast det kan ju också vara så att vättarna och tomtarna har varit
ovanligt aktiva och glada vid just dessa tillfällen när vätteisen har
behagat att visa sig i skogarna, eller?

14 IMG_0069 Fällmossa

Fällmossan, ”Antitrichia curtipendula”, är på grund av sin storlek en
av de mer iögonfallande bladmossorna i vår flora. Den växer i rika
skogsmiljöer med hög luftfuktighet, på stammar av lövträd med
rikbark och på klippor och stenblock.

Någon gång kan man även hitta arten växande direkt på marken. I
fattigare miljöer hittar man ibland fällmossan på klippor och block
under exempelvis aspar, som producerar lätt nedbrytbara blad. Det
svenska namnet har arten fått eftersom den kan täcka stora ytor, som
en tjock fäll.

Fällmossan finns i Sverige framförallt i södra delen av landet. Arten är
annars vitt utbredd på norra halvklotet och finns även på höga berg i
tropiska Afrika.

Liksom en del andra bladmossarter i rikare skogsmiljöer i södra
Sverige har fällmossan minskat i frekvens de senaste 100-150 åren.
De flesta studerade arter i sådana miljöer minskade som mest kring
sekelskiftet 1800-1900 medan fällmossan tycks ha minskat gradvis
hela perioden sedan slutet av 1800-talet. Nyare studier visar att
minskningen i dessa fall är verklig och inte ett resultat av variationer i
den allmänna insamlingsaktiviteten. Fällmossan är emellertid
fortfarande ganska vanlig i många områden.

Fällmossan är en grov pleurokarp bladmossa. Från en krypande
huvudstam växer det ut utstående eller upprätta och grenade
sekundära stammar, sidogrenar. Sporkapseln kan antingen sitta högst
upp på stammen, kallas akrokarp, eller en bit ned på stammen, kallas
pleurokarp.

15 IMG_0068 Fällmossa

I områden med hög luftfuktighet kan fällmossans sekundära stammar,
sidogrenar, ibland hänga från substratet, underlaget, ett växtsätt som
annars är vanligt i tropiska, subtropiska och vissa tempererade
regnskogar.

Fällmossans blad är äggrunda eller brett äggrunda, smalnar gradvis
eller plötsligt av uppåt och är något längsveckade. Bladnerven är
enkel och i sin basala del, nedre del, kraftig, samt har flera sidogrenar
vid basen.

Bladkanten är brett tillbakaböjd i nästan hela sin längd och är tydligt
tandad i övre delen. Speciellt nära bladspetsen är många tänder
tillbakaböjda, en karaktär som gör arten lätt att känna igen vid lite
högre förstoring.

Sporkapslar hittas ibland och sitter på ett ofta krökt skaft. Kapslarna är
smalt äggformade och raka, och har två tandkransar som består av
långa, smala tänder. Dessa fann jag dock inte vid mitt besök.

16 IMG_0074 Boklåga

Bilden visar en så kallad boklåga, en liggande död stam av bok. Lågor
är speciellt intressanta biotoper för bland andra insektsforskare,
entomologer, och mykologer som letar vedlevande svampar.

17 IMG_0140 Bokkantlav _Lecanora glabrata_

Bokkantlav, ”Lecanora glabrata”, är en skorplav med slät, grå och
något sprickig bål, som kan bli mycket stor, ofta en kvadratdecimeter
eller mer.

Arten förekommer från Skåne till Bohuslän men saknas på Öland och
Gotland. Den förekommer på omkring 600 lokaler totalt och har en
utpräglat sydvästlig tyngdpunkt samt är vanligast i Halland med drygt
400 lokaler, västra Kronobergs län och Skåne län.

Bokkantlaven förekommer både i rena bokskogar och i blandskogar
med bok, ek eller gran. Arten växer huvudsakligen på slät bark av
medelålders till gamla bokar, mer sällsynt på avenbok.

Den förekommer främst i halvskuggiga till skuggiga biotoper med hög
luftfuktighet. På platser med gynnsamt lokalklimat kan arten dominera
stora delar av trädstammarna från knähöjd upp till cirka tre meters
höjd.

Även om det finns många lokaler finns ett hot mot flertalet lokaler
genom att skogarna avverkas och att gamla bokskogar inte nyskapas
eller föryngras. Prognosen är en fortsatt tillbakagång så spara äldre
bokbestånd i områden med lång kontinuitet av bok, vilket betyder
gamla bokskogar.

18 IMG_0083 Glänsande sköldlav Melanelia fuliginosa

För några år sedan upptäcktes det att de två formerna av glänsande
sköldlav är så pass olika genetiskt, och att detta dessutom stämmer
överens med skillnaderna på utseendet, att de kan betraktas som två
skilda och olika arter.

Eftersom det redan fanns namn för vardera formen så bildades inget
nytt namn, men formerna får status som art i stället för som underart.

Den ljusa formen på bilden som först och främst växer på bark
kommer därför heta glänsande sköldlav, ”Melanelixia fuliginosa”,
medan den mörka, mestadels stenlevande formen, blir ”Melanelixia
glabratula”, inget svenskt namn finns dock ännu för denna art.

19 IMG_0091 Ribbgrynna Phlebia radiata

Ribbgrynna, ”Phlebia radiata”, är en vedlevande svamp som växer på
död ved av lövträd. Den är blekt gråviolett till rödgul i färgen och
växer tätt tryckt mot underlaget. Fruktkroppen har en rundad eller oval
form och är vaxartad i konsistensen. Ofta växer flera fruktkroppar nära
varandra och det kan bildas sammanhängande skorpor.

Ribbgrynna har ett vårtigt hymenium och ett annat kännetecken för
arten är att hymeniet har utstrålande veck eller ribbor.

20 IMG_0092 Fnösketicka på bok det bästa fnösket

Kanske har någon blivit av med sin näsa eller är det bara en vacker
näsliknande fnösketicka, ”Fomes fomentarius”. Visst är det en
fnösketicka och av denna svamp gjordes fordom fnöske.

Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material framställt från en
ticka, oftast fnösketicka eller eldticka.

Fnöske brinner normalt inte och alltså är uttrycket ”Det brinner som
fnöske” felaktigt. I stället glöder fnöske mycket bra och det är därför
man använder det för att ”fånga upp” gnistorna när man till exempel
slår eld med flinta och stål.

För att göra fnöske bryter man bort fnösktickan från stammen den
växer på sedan tar man en vass kniv och skär bort det hårda, ljusa
skalet på ovansidan av svampen. Precis innanför det finns ett
ljusbrunt, läderartat lager och det är av detta man gör fnöske.

Man skivar det så tunt man kan och kokar sedan skivorna i vatten och
pottaska, nu för tiden vatten och kaliumnitrat, vilket ger bättre effekt.
Sedan bultar man skivorna så att de blir som stora tunna cornflakes.

När de sedan har torkat helt är de färdiga att användas och liknar
närmast bitar av sämskskinn.

21 IMG_0118 Havstulpanlav

Havstulpanlav, ”Thelotrema lepadinum”, är en ovanlig signalart som
ofta följs av flera andra ovanliga arter av mossor och lavar. Artens
utbredning är i hela södra Sverige men den blir mer och mer sällsynt
ju längre norrut man kommer.

22 IMG_0109 Havstulpanlav

Havstulpanlaven, har fått sitt namn efter sitt karaktäristiska utseende,
den liknar nämligen havstulpaner.

Lavarten växer främst på barken av lövträd i gamla, skuggiga och
fuktiga skogsmiljöer och indikerar överallt skogsbestånd med höga
naturvärden, på bilden växer den på en bokstam.

Havstulpaner är för övrigt kräftdjur i underklassen rankfotingar, på
latin ”Cirripedia”. De förekommer bara i haven och i bräckvatten.

De är fastsittande filtrerare men har två frisimmande larvstadier.
Oftast sitter de på stenar och klippor i grunda vatten och
tidvattenszoner eller bränningszoner, ofta på platser med hög
vågaktivitet.

De fäster sig också på skal av snäckor, musslor då särskilt blåmusslor,
andra kräftdjur samt valar, särskilt knölval. Familjen ”Balanidae”,
med de vanliga och välkända havstulpanerna, har 238 arter.

Hela ordningen ”Sessilia” med 586 arter kan dock räknas som
havstulpaner. I svenska vatten finns cirka 10 bofasta arter och
ytterligare cirka 5 arter som uppträder tillfälligt eller är införda.

23 IMG_0111 Skriftlav, Bokkantlav och Grådaggig kantlav Lecanora rupicola

Den mörkt grå laven med den svarta gränsen heter grådaggig kantlav,
”Lecanora rupicola”, uppe i högra hörnet växer skriftlav, och i mitten
ser vi apothecier av bokkantlav. Vackert som ett konstverk, allt på en
bokstam.

24 IMG_0148 Skriftlav

Bildens skriftlav, ”Graphis scripta”, är en lavart i familjen
”Graphidaceae” bland lavarna, och förekommer på glatt bark av
hassel, lind, al och bok med flera olika träd, där den bildar täta,
linjelika, greniga och vinkelformiga apothecier av blygrå färg, vilka
erinrar om kilskriftstecken.

Bålen är svagt utvecklad samt nedsänkt i barken, sporerna är långa
och tvärdelade. Släktet ”Graphis” omfattar cirka 500 olika arter, de
flesta i tropikerna.

25 IMG_0120 Mäktiga bokar

Det är mäktiga bokar som växer i det kommande naturreservatet
Lundsbo. Bok, ”Fagus sylvatica”, är för övrigt ett stort träd med tät
krona, slät grå bark och glänsande gröna blad. Kronan är mycket tät,
grenarna breder ut sig vågrätt och bladen bildar en tät mosaik vilket
gör att nästan inget ljus släpps igenom.

 Vinterknopparna är strödda, långsmala, spetsiga, kala och står ut från
kvistarna, till skillnad från avenboken, ”Carpinus betulus”, vars
knoppar ligger tryckta mot kvisten.

Bok kan bli upp till 400 år gammal och de högsta kända träden i
Sverige fanns på Maltesholms gods i Skåne och var upp till 44 meter
höga. Grövsta stammen som uppmätts hade en bok i Hagelsrum,
Målilla i Småland, vars stamomkrets var hela 8,10 meter i brösthöjd.

26 IMG_0125 Lundsbo bokskog

Lika ljus och vacker som bokskogen är på våren, lika skuggad och
mörk är den på sommaren när bladverket slagit ut. Det är tiden innan
detta utvecklats och fotosyntesen satt igång på allvar som det finns en
intressant markflora i en bokskog.

27 IMG_0130 Korallav

Bildens korallav, ”Sphaerophorus globosus” och sprödlav,
”Sphaerophorus fragilis”, är våra två svenska arter i busklavsläktet
”Sphaerophorus”. De är de enda svenska representanterna för en
ganska stor grupp lav-svampar som bildar familjen
”Sphaerophoraceae” och som har sin huvudutbredning i
kalltempererade regnskogar i de tempererade och nederbördsrika
delarna av södra halvklotet.

De svenska arterna finns över hela landet men blir vanligare ju längre
västerut man kommer. Det svenska släktnamnet för Sphaerophorus är
som sagt korallavar och syftar på den koralliknande förgreningen som
bålen på de flesta arterna har åtminstone vad gäller de grenar som
producerar fruktkroppar.

Bildens korallav är en gråbrun till rödbrun busklav som varierar
ganska mycket i utseende. Oftast kan den i alla fall enkelt
karakteriseras eftersom den har en tydlig huvudstam med mer eller
mindre tydliga korallikt förgrenade smågrenar längs sidorna.

Den kan växa både på stenblock och klipputsprång, och på
trädstammar. Växer den på trädstammar, som här i Lundsbo bokskog,
eller på mossiga stenblock har den ofta rikt med smågrenar.

28 IMG_0157 Hjälmflikmossa

Hjälmflikmossa, ”Frullania dilatata”, denna levermossa växer här på
bokstammar och ”hjälmen” fungerar som vattenbehållare men i
densamma lever ibland också det lilla märkliga björndjuret.

Björndjur eller trögkrypare, är en stam mikroskopiskt små djur med
det latinska namnet ”Tardigrada” som omfattar cirka 500 arter totalt,
varav cirka 65 arter finns i Sverige. Stamnamnet ”Tardigrada”
kommer från latinets ”tardus” för långsam, och ”gradus” för steg.

Trögkrypare har världsvid utbredning och vanligast är de i fuktig
mossa, men de förekommer också i jord och i sediment i sötvatten och
i hav.

Trögkrypare är allt ifrån 50 mikrometer upp till 1,2 millimeter långa
och kroppen är kort och knubbig, påminnande om leksaksbjörnar samt
har fyra par ben.

Trögkrypare är skildkönade och har en inre befruktning men hos en
del arter förökar sig honorna genom partenogenes, det vill säga
jungfrufödsel eller kloning.

Trögkrypare har en märklig förmåga att kunna utstå svåra
miljöförhållanden. När vattnet omkring mossbladen långsamt
avdunstar förlorar de också själva nästan allt vatten. De drar då in
benen och går i en sorts dvala, så kallad anabios. De kan då överleva
bland annat temperaturer mellan +150 °C ner till -272 °C, med andra
ors nästan ner till absoluta nollpunkten samt ett tryck på 6 000
atmosfärer, nedsänkning i absolut alkohol och exponering för
svavelväte.

Trögkrypare och trögkryparägg har skickats upp i rymden där de
under tio dagar överlevde såväl vakuum som kosmisk strålning. Man
vet inte hur de klarar sig, men höga halter av sockerarten trehalos
tycks vara en skyddande faktor.

Trehalos är benämningen på en disackarid bestående av två
glukosenheter. Trehalos finns i hemolymfa, kroppsvätska, hos leddjur,
till exempel insekter och kräftdjur, och utgör i stället för glukos det
dominerande energigivande kolhydratet. Trehalos förekommer hos
vissa växter och bildas i större mängder av svampen mjöldryga och en
del cyanobakterier. Hos vissa insekter fungerar trehalos, tillsammans
med bland annat glycerol och mannitol, som skydd mot frostskador.

Mannitol är en alkohol som motsvarar kolhydratet mannos. Den
förekommer i många växter och svampar och kan framställas
syntetiskt genom reduktion av glukos.

Mannitol används inom livsmedelsindustrin som smakmedel,
stabilisator och förtjockningsmedel med mera samt inom elektrisk
industri i elektrolytkondensatorer. Inom medicinen används mannitol
som urindrivande medel och för att minska hjärn- och
ryggmärgsvätskans tryck i skallen.

Åter till vår vän trögkryparen, dess släktskap med andra stammar är
omdiskuterad, tidigare ansågs de besläktade med leddjur, men numera
räknas de vanligen till säckmaskar.

Rundmaskar, eller nematoder, och tidigare även trådmaskar,
kategoriseras som säckmaskar, på latin ”Pseudocoelomata”, och är
enkla, spolformade icke segmenterade ryggradslösa djur av oftast
mikroskopisk storlek.

De är en av de vanligast förekommande stammarna inom djurriket
med mer än 20 000 olika arter beskrivna, och utgör även den vanligast
förekommande gruppen av flercelliga djur.

29 IMG_0172 _Ascodichaena rugosa_, en olicheniserad svamp i ordningen _Rhytismatales_ som växer på en gammal bokstam _Lichen rugosus_

Dessa små svarta vårtlika bildningar är ”Ascodichaena rugosa”, en
olicheniserad svamp i ordningen ”Rhytismatales” som växer på en
gammal bokstam, svenskt namn saknas tyvärr. Carl von Linné kallade
den för ”Lichen rugosus” och skrev att den ”träffas på den fjälliga
barken å granar” medan lichenologen Erik Acharius kallade den för
”Opegrapha macularis”, kärt barn har många namn.

En så kallad olicheniserad svamp är när svampen parasiterar på algen.
En lav, lichen, är normalt sett annars en symbios mellan en svamp och
en alg, men i fallet ”Ascodichaena rugosa” så parasiterar som sagt
svampen på algen.

Parasitism är en form av förhållande mellan organismer där den ena
organismen, parasiten, utnyttjar värdorganismen för egen vinning på
ett varaktigt sätt utan att ge något tillbaka.

30 IMG_0483 Platt fjädermossa Neckera complanata

Bilden visar mossarten platt fjädermossa, ”Neckera complanata”, på
en gammal bokstam inte långt från torpet Kloen.

Fjädermossor, på latin ”Neckera”, är ett släkte bladmossor med sex
olika arter i Sverige. De har glänsande skott som är platta,
nedliggande eller ibland hängande från lodräta ytor, skotten är något
fjäderlika därav namnet.

Fjädermossor växer på lövträd eller på berg med basisk reaktion.
Arten platt fjädermossa på bilden är kalkgynnad och tämligen allmän i
Syd- och Mellansverige på såväl klippor som lövträd, helst bok som
här.

31 IMG_0144 Lundsbo bokskog

Låt mig avslutningsvis för denna gång få rekommendera ett besök i
den vackra bokskogen vid Lundsbo utanför Bor, några kilometer öste
om Värnamo. Promenera också den lilla vägen mot det likaledes
vackra Rusarebo äng någon kilometer åt nordväst och ni kommer att
äga ett natur- och kulturminne för livet.

Tack för idag!

Läs mer om:

Posta en kommentar

Loading Facebook Comments ...
Relaterade nyheter

Nu byter vi till nya sidor

10:11 | Framåt lunchtid måndag räknar vi med att göra en flytt till våra nya tidning som framför allt är mobilanpassad…. Läs mer

Outlines For Root Criteria For RussiaBride

19:20 | Virtually anyone who hopes to find true love is pleasant to apply for the postal mail order brides… Läs mer

Understanding No-Fuss Programs Of Dissertation Writer

11:17 | A lot of ex – pupils develop into stumped when time comes to start composing their dissertation. As… Läs mer

The Lost Secret of Online Essay Writer

09:24 | The Lost Secret of Online Essay Writer The research paper creating is a mill as you may locate… Läs mer

The Essay Conclusion Pitfall

09:23 | The Essay Conclusion Pitfall Essay Conclusion Features It really is too late to alter the essay. The concluding… Läs mer

A Guide to My Custom Essay

09:23 | A Guide to My Custom Essay The War Against My Custom Essay All-the personalized speech newspapers offered on… Läs mer

The Biggest Myth About Online Essay Writer Exposed

09:22 | The Biggest Myth About Online Essay Writer Exposed Online Essay Writer Secrets That No One Else Knows About… Läs mer

The Argument Essay Topics Cover Up

09:22 | The Argument Essay Topics Cover Up And so, if you learn to presume through writing, then you’re going… Läs mer

Introducing Online Essay Writer

09:22 | Introducing Online Essay Writer http://faculty.mdc.edu/fganivet/ENC2300/WitingPaper.htm Where to Find Online Essay Writer The author pick procedure takes in to… Läs mer

What the Experts Are Not Saying About How to Write a Persuasive Essay and What This Means For You

09:03 | What the Experts Are Not Saying About How to Write a Persuasive Essay and What This Means For… Läs mer

A History of Buy Essays Cheap Refuted

09:03 | A History of Buy Essays Cheap Refuted Do not stop until you discover a subject essays help. Into… Läs mer

Underrated Concerns About Custom Essay Papers You Need to Read About

09:02 | Underrated Concerns About Custom Essay Papers You Need to Read About What You Need to Do About Custom… Läs mer

Untold Stories on Buy Essays Cheap That You Really Need to Read

09:02 | Untold Stories on Buy Essays Cheap That You Really Need to Read Somebody deals along using well being…. Läs mer

The Downside Risk of Custom Essay Papers That No One Is Talking About

09:01 | The Downside Risk of Custom Essay Papers That No One Is Talking About The Secret to Custom Essay… Läs mer

Help with Essay Writing: No Longer a Mystery

09:01 | Help with Essay Writing: No Longer a Mystery Help with Essay Writing Features Recognizing the Ultius essay is… Läs mer

The Death of Buy an Essay

08:59 | The Death of Buy an Essay Ruthless Buy an Essay Strategies Exploited Essay writing is one of the… Läs mer

The Hidden Truth About Good College Essays

08:58 | http://libguides.lib.msu.edu/c.php?g=97090&p=908734 The Hidden Truth About Good College Essays The Basics of Good College Essays You ought to locate… Läs mer

A History of Cause and Effect Essay Refuted

08:56 | A History of Cause and Effect Essay Refuted Cause and Effect Essay Help! Conflict is among the components… Läs mer

A Startling Fact about Buy an Essay Uncovered

08:56 | A Startling Fact about Buy an Essay Uncovered Our on-line internet site gives custom writing products and services… Läs mer

The Nuiances of Good College Essays

08:55 | The Nuiances of Good College Essays The Hidden Gem of Good College Essays It is obviously wise to… Läs mer

Alarming Facts Regarding Good College Essays Unveiled

08:55 | Alarming Facts Regarding Good College Essays Unveiled Use exactly what you examine to aid you choose your own… Läs mer

The One Thing to Do for Buy Essays

08:07 | The One Thing to Do for Buy Essays Buying essays on line secure is a issue, maybe not… Läs mer

Compare and Contrast Essay Examples for Dummies

08:07 | Compare and Contrast Essay Examples for Dummies Definitions of Compare and Contrast Essay Examples In the event you… Läs mer

The Pitfall of Buy Essays Cheap

08:06 | The Pitfall of Buy Essays Cheap Inexpensive Essays Online may be so our pro writers are prepared to… Läs mer

The War Against Essay Writer Help

08:06 | The War Against Essay Writer Help Essay Writer Help Options essay writing You might possess medical issues expert-writers.net/… Läs mer

What the Pros Are Not Saying About Buy Essays and What This Means For You

08:06 | What the Pros Are Not Saying About Buy Essays and What This Means For You Essays online protected… Läs mer

What Everybody Dislikes About Buy Essays and Why

08:05 | What Everybody Dislikes About Buy Essays https://expert-writers.net and Why Essays on line safe is a issue, not simply… Läs mer

The Do’s and Don’ts of Website to Check Plagiarism

07:58 | The Do’s and Don’ts of Website to Check Plagiarism The Appeal of Website to Check Plagiarism Students utilize… Läs mer

The Tried and True Method for Website to Check Plagiarism in Step by Step Detail

07:58 | The Tried and True Method for Website to Check Plagiarism in Step by Step Detail The Basic Facts… Läs mer

Ideas, Formulas and Shortcuts for Plagiarism Free Check

07:57 | Ideas, Formulas and Shortcuts for Plagiarism Free Check Students ought to prevent donating to somebody else over online… Läs mer

Why Everybody Is Dead Wrong About Plagiarism Free Check and Why You Absolutely Must View This Report

07:57 | Why Everybody Is Dead Wrong About Plagiarism Free Check and Why You Absolutely Must View This Report Along… Läs mer