Lyssna på den lilla…

Intresseföreningen för Palsbobygden har yttrat sig över den planerade vindkraftsutbyggnaden i Palsbo.
Föreningen har nu skickat ett yttrande där man bland annat skriver: Det är av yttersta vikt att den lilla människans röst inte dränks i de stora bolagens propagandaapparat.

Här följer yttrandet i sin helhet:

Yttrande över planerad vindkraftsutbyggnad i Palsboområdet i Gislaveds och Vaggeryds kommuner.
Fastighetsägare och boende runt det planerade området är starkt oroade över de presenterade planerna för utbyggnad av vindkraftparken, vi vill därför anföra följande inför kommande beslut.

Vi anser att det är mycket viktigt att beslutande församlingar som kommuner och länsstyrelse aktivt lyssnar på de boende och övriga berörda personer.
Det är av yttersta vikt att den lilla människans röst inte dränks i de stora bolagens propagandaapparat.

Vi som bor i dessa områden har inte de stora bolagens resurser och möjlighet till lobbyverksamhet. Men det är vi som blir berörda av de beslut som fattas.
Det är viktigt att de beslutande personerna ordentligt sätter sig in i de konsekvenser eventuella beslut får för de som kommer att drabbas av en utbyggnad.

Det är också viktigt att de beslutande personerna ordentligt sätter sig in i de konsekvenser eventuella beslut får i form av stora förluster av natur-, kultur – och miljövärden under överskådlig framtid samt hur detta påverkar utvecklingsmöjligheterna för området på sikt.
Beslut måste fattas på väl underbyggda fakta och i förväg kända planer och underlag.
Undertecknarna av detta dokument representerar en majoritet av fastigheter som finns inom eller i anslutning till berört område.

Verksamhetens påverkan på miljön
Påverkan av boendemiljö och närmiljö diskuteras flitigt. Vindkraftbolagen försöker påvisa så liten påverkan som möjligt. Det ligger i deras intresse att visa upp minimala effekter av en kraftverksutbyggnad. Man mäter påverkan vid för dem gynnsamma förhållanden och väljer mätmetoder som gynnar deras sak. Exempel är när man mäter ljudpåverkan. Den mäts i dB(A) som är ett sammanvägt resultat av ett stort frekvensområde.

Samtidigt är det känt att det är de lågfrekventa ljuden som upplevs som särskilt störande. Det är just dessa frekvenser som har längst livslängd och fortplantar sig lättast. Högfrekventa ljud ”dör ut” snabbare. Jämför med ljud från en musikhögtalare på långt håll. Där hör man basljuden medan diskantljuden försvinner. En rimligare mätning av påverkande ljud borde vara i dB(C).

Vid enkäter med boende runt tidigare etablerade vindkraftparker (bl.a. Hishult) framkommer att många har synpunkter på ljudnivåerna. De känner sig lurade av kraftverksägarna och de nivåer som presenterats innan utbyggnad. Även personer som tidigare varit positiva till utbyggnad visar sig nu vara mycket negativa till hur det blivit. Man nämner t.ex. sömnsvårigheter av det ”monotona och malande” ljudet.

Det upplevs speciellt störande av de personer som i övrigt bor i områden med tidigare låg ljudnivå. Då framträder vindkraftsljudet tydligare, eftersom det inte blandas med annat omgivande ljud.

En annan påverkan som vanligen utpekas som störande är varningsljusen. På landsbygden finns inga tidigare större ljuskällor utan på kvällar och nätter är det mörkt. De varningsljus som sitter på kraftverken och ska fungera som varningsljus för flyg blir därför ett inslag som har stor påverkan på omgivande miljö.

Dessa blinkande ljus är inte inbördes synkroniserade utan blinkar med olika frekvens och stora vindkraftparker kan därför närmast upplevas som en ”tivolianläggning”. Då dessa verk är höga och ljuset är starkt berör det inte bara närboende utan syns i landskapsbilden på långt håll.

I orter med detaljplan reglerar man all byggnation i minsta detalj. Samhället har synpunkter på byggnaders utformning och påverkan på omgivande bebyggelse; man reglerar taklutningar och stakets utformning. I områden utanför planlagt område regleras inte detta på samma sätt. Men ett stakets utformning anser vi vara en mindre bagatell jämfört med påverkan från en vindkraftpark på 45 st. 200 meters verk.

Vi känner det som att man ”silar mygg och sväljer kameler”. Omtanke och hänsyn till de som bor på landsbygden verkar inte vara lika stor som till de som bor i tätort. Det är lätt att sitta långt ifrån de berörda områdena när man tar negativa beslut för de boende, men om man själv hade berörts hade man nog tänkt efter, både en och två gånger. Vi ber alla beslutsfattare att själva leva sig in i den situation som vi berörda boende kommer att utsättas för vid ett beslut som medger en utbyggnad. Hade ni själva accepterat detta?

Gislaveds kommun
I alternativ 1 planeras 21 av 45 vindkraftverk på mark i Gislaveds kommun.
I yttrande till översiktsplan för Vaggeryds kommun har Gislaveds kommun yttrat sig positivt till etablering av vindkraftverk i detta område. Detta har gjorts trots att en eventuell placering på den egna sidan av kommungränsen ännu inte prövats, vilket vi finner vara en mycket olycklig tågordning.

En etablering av dessa 45 verk i detta område öppnar även upp för kommande ansökningar. Det innebär svårigheter att säga nej till kommande önskemål om etablering i området. Totalt finns det planer på 66 st. kraftverk i detta natursköna område.

Om Gislaveds kommun menar allvar med innehållet i sin egen vindkraftspolicy, så är en etablering i området inte så självklar som man har givit uttryck för.

I sin vindkraftspolicy skriver man bland annat följande:
”Huvudprincipen ska vara att vindkraft ska placeras – I redan påverkade områden.”
Vi anser att en utbyggnad i detta område klart strider mot detta innehåll!
”Detaljplan ska övervägas vid etablering av grupper om tre verk eller fler.”
”Detaljplan ska även övervägas om vindkraft lokaliseras till områden med höga natur- kultur eller friluftsvärden”

Avser Gislaveds kommun upprätta en detaljplan för detta område? Om inte, så anser vi att man bryter mot sin egen vindkraftspolicy då detta handlar om 21 vindkraftverk på mark i Gislaveds kommun!

”Vindkraftverk ska lokaliseras med hänsyn till värdet av en god boendekvalitet.”
Vi anser inte att denna placering tar hänsyn till vår boendekvalitet. Vems boendekvalitet tar denna placering hänsyn till?

”Vindkraftverk ska lokaliseras med försiktighet där naturvärden kan skadas.”
”Vindkraftverk skall lokaliseras med hänsyn till turismen och friluftslivets värden.”
Anser kommunen att denna kraftindustrianläggning i orörd natur inte påverkar dessa värden?
Förutom de fast boende har många danska och tyska medborgare valt att ha sitt fritidsboende i detta område.

De har valt denna plats med hänsyn till naturvärdena och den tysta och lugna miljön. Området besöks också av många genomresande turister för just dessa värden.
”Vindkraftverk bör inte visuellt konkurera med fasta synliga fornlämningar eller värdefulla kulturelement, exempelvis kyrkobyggnader.”

E.ON:s egna fotomontage visar att från Stengårdshults kyrka syns vindkraftparken mycket påtagligt visuellt. ”Toppen-föreningen” har pekat ut Stengårdshults kyrka som en potentiell mycket attraktiv bröllopskyrka och pratar om att marknadsföra den mer aktivt och funderar även på att bygga en kyrkbåt för färd på Stengårdshultasjön. Sådana satsningar är i det närmaste lönlösa vid en etablering av vindkraftverk som har en sådan inverkan på landskapsbilden sett från kyrkan.

”Grupper med ett fåtal stora verk bör väljas före en grupp med många små verk.”
Var drar Gislaveds kommun gränsen för ”ett fåtal” verk? Vi anser detta i allra högsta grad är ett stort antal!

”Vindkraftverken bör lokaliseras och placeras så att de negativa effekterna på landskapsbilden blir så små som möjligt.”

Vindkraftverk ska naturligtvis placeras där det finns vind och där det blåser mycket. Men här gäller det ett idag i det närmaste orört område med höga naturvärden. De vackra vyerna vid t.ex. Stengårdshultasjön kommer att påverkas mycket negativt. Området för utbyggnad ligger geografiskt högt och med kraftverk med en höjd av 200 meter kommer dessa att synas från mycket långt håll. Som jämförelse kan nämnas att byggnaden Turning Torso i Malmö har en bygghöjd på 190 meter, vilket ger en uppfattning om hur höga anläggningarna kommer att vara i praktiken.

Om Gislaveds kommun menar allvar med sin antagna Vindkraftspolicy kan inte ett medgivande från kommunen komma ifråga här. Vi utgår därför att kommunen med hänvisning till denna policy använder sin vetorätt för detta projekt. Vi hoppas att kommunen är mån om sina egna kommuninvånare även i denna norra del av kommunen.

Vaggeryds kommun
Vaggeryds kommun har inte i likhet med Gislaveds kommun antagit någon policy för vindkraftsetablering. Däremot finns i förslaget till Översiktsplan avsnitt som berör vindkraft i kommunen.

Där kan man läsa bland annat dessa citat:
”Ett av riksintresseområdena (det södra) sammanfaller med det vildmarksliknande området i skogarna söder om Bondstorp. Där är naturen i väldigt låg utsträckning påverkad av modernt skogsbruk och området är också tyst och obefolkat. Vaggeryds kommun anser att detta är ett värde som kommer att gå förlorat om vindkraftstutbyggnad sker i området och därför är man inte positiv till utbyggnad i detta område.”

Vi anser att man ska stå fast vid sin syn på detta område som ett vildmarksliknande område som man hade i remissunderlaget till ÖP. Att byta åsikt efter påtryckningar från stora kommersiella intressen och överge de boende i området är oroväckande för demokratin.
”Vindkraft skall inte placeras så att verken skadar riksintressen, eller så att verken påverkar viktiga landskapsbilder negativt t.ex. särskilt känsliga områden med skydd för landskapsbilden eller kulturmiljöer.”

Vi anser att detta i högsta grad påverkar landskapsbilden i området. Det är idag ett mer eller mindre orört område som kommunen själv kallar ”vildmarksområde”. Det finns även kulturmiljöer i området med fornlämningar och en gammal hembygdsgård. Att placera en vindkraftsindustri med 200 meter höga kraftverk här är en väsentlig påverkan.

”Vid behov skall detaljplan upprättas när det krävs avvägningar och regleringar. I enklare fall skall vindkraftsärenden hanteras som bygglov. I ärendets hantering skall även behovet av nya vägar och annan infrastruktur vägas in i bedömningen om lämplighet. Infrastrukturens påverkan på miljön skall redovisas.”

Detta kan inte betraktas som ett ”enklare fall” utan om en prövning för vindkraft i området ska ske, måste det föregås av en detaljplan för området. Infrastukturens påverkan kommer att bli kraftfull.

”Vaggeryds kommun föreslår inga förändringar i skyddade naturområden. Däremot finns det motstående intressen vid exempel det vildmarkslikande området syd-ost om Bondstorp.”
Man skriver här att inga förändringar föreslås i skyddade naturområden. Samtidigt finns det uttalande från vissa förtroendevalda att de kan tänka sig överväga en ”skog” av 200 meter höga vindkraftverk här.

”Målet är att arbeta aktivt med skyddet för naturområden och värna om miljön utöver den skyddsnivå som redan finns i lagstiftningen. Bevarandet av naturområden skall beaktas i nyttjanderättsavtal gällande kommunens mark och i plan- och lovärenden.”
Vi anser att kommunen ska arbeta aktivt med skydd av naturområden och miljö även på mark i kommunen som man inte själv äger.

Naturskyddsföreningen skriver i sitt yttrande över planen: ”E.ON:s planer på en vindkraftpark vid Mosshult söder om Bondstorp skulle inkräkta på det unikt tysta vildmarksområdet. Området hyser också mycket höga naturvärden som kommer att påverkas negativt. Här är vi helt överens om de farhågor som kommunen hyser.”
Vi håller till fullo med Naturskyddsföreningen. Vi hoppas att kommunen även fortsättningsvis kommer att följa tidigare yttrande och befästa vindkraftverkens negativa inverkan på området och boendemiljön.

Länsstyrelsen
Enligt länsstyrelsens hemsida framgår följande:
”Arkeologiska undersökningar
Om du planerar ett arbete som kan störa eller förstöra en fornlämning, exempelvis genom nedgrävning av kabel eller nybyggnad av hus kan länsstyrelsen begära att du som exploatör ska bekosta arkeologiska undersökningar. Undersökningsresultatet utgör underlag för vårt tillståndsbeslut och är en dokumentation av undersökningen och av fornlämningen med dess fynd. Inför mer omfattande arbeten, till exempel bygge av ny väg kan vi kräva att exploatören bekostar en utredning för att se om några tidigare okända fornlämningar kan beröras.”

Då det i området i anslutning till planerad utbyggnad finns många fornminnen, är sannolikheten att det även finns fler fornminnen i området. Vi utgår ifrån, ifall det blir ett positivt beslut för exploatören att bygga ut ett industriområde för vindkraft här, att sökanden åläggs att genomföra en omfattande utredning av eventuella okända fornminnen.

”Vilka åtgärder man behöver vidta för att skydda hotade arter bör alltid prövas från fall till fall då omständigheterna aldrig är identiska. Kunskapsnivån vad gäller effekter på olika arter är fortfarande låg. För effekter i skogsmiljöer och på landskaps- och ekosystemnivå är kunskapen mycket låg. Det är därför viktigt att uppdatera sig på nya forskarrön, samla in ny kunskap samt att tillämpa försiktighetsprincipen.”

Då detta är en mycket stor och miljöstörande verksamhet, utgår vi från att man tillämpar försiktighetsprincipen och noga undersöker vilka negativa konsekvenser detta får inte bara för djur, utan även för människors boende och för besökande i området. Omkringliggande områden har t.ex. rovfågelhäckning.

Vi anser, då det är så många som 45 planerade stora vindkraftverk som ska byggas, att länsstyrelsen undersöker och utreder hur risken för en audiologisk interferens mellan kraftverken kan påverka bullermiljön för området. Då verken får olika frekvenser vid olika varvtal kan de interferera med varandra så att ljudnivån förstärks avsevärt. Vi utgår från att expertis på audiologi och ljudmiljöer kartlägger riskerna innan eventuellt tillstånd ges.

I övrigt hänvisar vi till ovanstående avsnitt som avser respektive kommun. Vi anser det viktigt att länsstyrelsen tillser att kommunerna följer de av kommunerna antagna och gällande planerna liksom de riktlinjer man har upprättat.

Gislaveds och Vaggeryds gränsområde genom Jennie Thalenius – Adolfsson
Sekreterare i föreningen