Miljöpartiet om miljöprogrammet

Miljöpartiets synpunkter på förslaget till kommunalt miljöprogram ser ut så här: 

Kommunfullmäktiges övergripande mål

I kommunfullmäktiges övergripande mål för 2010 – 2014 anges att ”Vaggeryds kommun ska ligga i

spets med tydligt uppsatta strategiska klimatmål för långsiktig hållbarhet”. En mycket offensiv

inriktning som kräver att kommunen i handling visar att man menar allvar med vad man säger.

Miljöpartiet anser att miljöpolicyn, andra stycket andra meningen ska lyda ”Med miljölagstiftningen

som bas och genom ständiga förbättringar ska vi arbeta för minskad energianvändning och

miljöpåverkan”.

Genom att komplettera med ”miljölagstiftningen som bas” ges laglistan en koppling till miljöpolicyn.

Att följa miljölagstiftningen blir då den absoluta nedre basen för all kommunal verksamhet. De

ständiga förbättringarna blir då åtgärder som görs utöver lagstiftningens krav, och det är dessa som då tas upp som åtgärder i ett miljöprogram.

Som åtgärder inom en ”ständig förbättring” bör även undantas sedvanliga drifts‐ och investeringsåtgärder som att tex byta ut uttjänt utrustning eller att föreslå en fortsättning av åtgärder som redan är i drift.

Miljöanpassa transporterna

Det finns mycket att göra i syfte att förenkla och skapa kommunala rutiner till att kunna använda kollektivtrafik och alternativa färdsätt. Ett exempel är kommunala möten och sammanträden ‐ man får reseersättning för bilresor (enkelt genom att fylla i ett km‐antal på en lista) men svårt att få för kollektivtrafik (måste lämna in kvitto för den enskilda resan ‐ går alltså ej att använda sitt värdekort eller liknande). Incitament för att ta cykeln saknas också. I Tranås tex får man reseersättning även om man cyklar.

Mat och miljö

Det är rätt att vegetarisk mat påverkar miljön mindre än animaliskt. Däremot finns andra mål som tex levande landskap. Våra fina hagar och öppna landskap kan bevaras trots minskande köttkonsumtion om vi väljer ekologiskt och närproducerat kött.

Vid en genomläsning av åtgärderna finner vi att ett antal av åtgärderna har som syfte att uppfylla tvingande lagstiftning och upprätthålla sedvanlig myndighetsutövning samt att genomföra sedvanliga drifts‐ och investeringsåtgärder. Exempel på sådana är:

Tvingande lagstiftning och kommunal myndighetsutövning.

Åtgärderna; 15, 24, 25, 29, 30, 31, 34, 36, 37, 46.

Som vi tidigare nämnt bör dessa kopplas till laglistan och inte föras upp till kommunfullmäktige som särskilda kommunala miljösatsningar. Vi som politiker måste kunna lita på att varje verksamhet planerar och genomför åtgärder så att lagstiftarens miljökrav uppfylls och att kommunal tillsyn och myndighetsutövning inom miljöområdet utövas enligt det uppdrag och de befogenheter myndigheten har. En fundering kring detta,

‐ När vissa lagtvungna insatser läggs in i ett miljöprogram, vilken dignitet får då andra som inte har lagts in?

Sedvanliga drifts‐ och investeringsåtgärder.

Åtgärderna: 17, 18, 22, 28, 32, 48, 65, 66, 67, 68, 70, 75, 79, 80, 81, 82, 84.

Vissa av åtgärderna är sådana som redan nu utförs, tex 17, 18, 32 och 48. Bra miljöåtgärder men som kontinuerligt pågått ett antal år, en del sedan 1980‐talet. Andra typer av de uppräknade åtgärderna är driftsoptimeringar med en kort avbetalningstid, byte av utrustning som tjänat ut, åtgärder som redan beslutats samt skötsel av ett redan beslutat kommunalt naturreservat. Alla åtgärderna är bra och miljöfrämjande men vi anser att de främst bör ses som sedvanliga/redan beslutade drifts‐ och investeringsåtgärder av olika slag eftersom de inte i sig leder mot miljöpolicyns inriktning om ständiga förbättringar.

Det är önskvärt att så många som möjligt av åtgärderna kan mätas eller bedömas om de är genomförda eller inte. Detta kan i vissa fall vara mycket svårt för sk ”Verka för” –åtgärder och dessa kan då istället anges som ”inriktningar”. Åtgärderna vi främst avser här är 6, 8, 12, 60, 61‐63.

103 föreslagna åtgärder kan låta mycket men ett ansenligt antal av åtgärderna leder inte till en ”ständig förbättring”. Miljöpartiet känner därför en stark tveksamhet till att de rena förbättringsåtgärderna bidrar tillräckligt till att dels uppfylla målen inom respektive miljökvalitetsmål, dels till att kommunen kommer att ligga i spets med sina miljösatsningar.

1. Begränsad klimatpåverkan

På vilken nivå låg utsläppen 1990? Hur långt har vi kommit hittills? Detaljerat mål anger 2014. Är inte detta för snävt?

Åtgärder:

4. Förutom att öka andelen miljöanpassade fordon bör fler åtgärder skapas som tar fram olika alternativ till bilen, allt enligt stycket ”miljöanpassa transporterna” sid 29. Vanliga cyklar, elcyklar osv.

6. Exempel som vi vill nämna är att;

‐bygga säkra passager över de stora trafiklederna,

‐prioritera de oskyddade trafikanterna före bilarna i trafikmiljön.

Man ska aldrig behöva avstå cykel/promenad för att det känns osäkert eller för att man inte kan ta sig fram.

Det är viktigt att man även bygger så elfritt som möjligt. Förnybar el är en självklarhet, men lika viktigt är att minska användningen och ställa högre krav på energieffektivitet vid nybyggnation. Eftersom dagens nybyggnation kommer att stå i minst 50‐100 år borde vi redan nu enbart bygga passiv‐ eller plusenergihus.

Vi stödjer idén om en klimatfond men det behövs en beskrivning av hur pengarna ska/kan komma att användas.

Kommunen och de kommunala bolagen ska inte använda fossila bränslen för uppvärmning av någon

fastighet. Skriv om så att det blir en generell inriktning att kommunen inte ska värma upp någon

fastighet med olja (befintliga fastigheter och sådana som i framtiden kan komma att köpas in).

2. Frisk luft

Angående tvåtakts röj‐ och motorsågar finns nu batteridrivna sågar avsedda för professionell användning som ska kunna ersätta tvåtaktare inom många användningsområden. Undersök även om robotgräsklippare kan ersätta både två‐ och fyrtaktsklippare.

4. Giftfri miljö

Målet om ekologisk mat inom kostorganisationen (27 %) är lägre än vad som nåtts under 2013 (34 %). Miljöpartiet föreslår att målet 2020 ska vara 100 % ekologisk mat inom kostorganisationen. Flera andra kommuner har redan satt upp detta mål.

Åtgärder

19.

Användning av plastföremål och material i förskolornas inomhusmiljö bör begränsas kraftigt, åtminstone där plast kommer i direkt kontakt med barnens hud/mun (t.ex. leksaker, tallrikar). Dessa kan i många fall ersättas med saker av känt säkra material som trä, bambu, porslin osv. Plaster bör inte heller ha kontakt med livsmedel då ingen i dagsläget vet vilka av alla mjukgörare (likt bisfenol) som är hormonstörande eller skadliga på annat sätt. Enbart ett fåtal är känt skadliga och alla övriga vet vi egentligen inget om. Vi ifrågasätter även starkt att förskolebarnen får leka med plastbaserat spillmaterial från företagen (cellplast, plaströr, plastmattor osv), då ingen kan veta vilka ämnen dessa material innehåller. När det gäller leksaker finns åtminstone en viss kontroll av att kända skadliga ämnen inte används i plast, men i plaster ej avsedda för leksaker finns inte ens denna kontroll.

Enligt uppgift har vi nått 34 % ekologiskt under 2013. Här behövs ett mer långsiktigt ambitiöst mål. Vi föreslår 100 % till år 2020. Vi tycker även att allt kött ska vara svenskt och helst även närproducerat och ekologiskt. Genom att minska mängden kött som används kan ekonomin gå ihop ändå och vi får därmed även klimatvinster på köpet.

6. Säker strålmiljö

I mål och åtgärd bör finnas ett ansvar att i all stadsplanering ta hänsyn till behovet av skugga. Vid anläggande av nya bostadsområden bör noga övervägas vilka träd som behöver tas bort. Ett skrämmande exempel är kalhuggningen av marken till det nya bostadsområdet vid Kvarnen i Vaggeryd. När får dessa gräsmattor en behövlig skugga, för lekande barn och andra?

7. Ingen övergödning

38. Diffus målbild.

8. Levande sjöar och vattendrag

Kommunen bör ställa krav i upphandlingen att entreprenörerna gått utbildningen.

12. Levande skogar

Vi bör även ha plats för orörd/oskött skog och natur, även i och nära tätort. Detta påminner den moderna människan om vårt ursprung och om den natur som vi faktiskt är helt beroende av att den både finns kvar och fungerar. Samhällsplaneringen bör därför utgå ifrån att vissa områden ska behållas som opåverkad naturskog.

15. God bebyggd miljö

En förtätning av centrumbyggnation bör samplaneras med grönstrukturplaneringen så att våra stadslungor och grönområden kan behållas.

Är åtgärder som kan bli aktuella att genomföra en åtgärd? Borde de inte i så fall tas upp som enskilda åtgärder som kan mätas och följas upp? Genomföra eller inte genomföra?

Vi anser inte att kommunen eller dess bolag ska bygga uppvärmning med olja. Detta har vi också angett i KS genom en protokollsanteckning, tillsammans med flera andra partier.

17. Verksamhetsutveckling

”Vänd på steken” och skriv i ägardirektiven att de kommunala bolagen ska fullfölja de driftsoptimeringar och annat som finns i de punkter som vi angett ovan under rubriken ”sedvanliga drifts‐ och investeringsåtgärder”.

Vad gäller VSBo föreslår vi att det i ägardirektivet även anges att bolaget enbart ska bygga passiveller plusenergihus. Kommunala bostadsbolag i andra kommuner har beslutat om detta. De hus och energisystem vi bygger nu låser fast oss för en lång tid framöver.

18. Kommunikation och beteendeförändring

Vi kan inte nog betona kommunens centrala roll som en lokal opinionsbildare och beteendeförändrare. Alla måste förstå (kommun, näringsliv, föreningar och privatpersoner) vikten av att vi gemensamt förändrar samhället mot en hållbar utveckling och här har kommunen en mycket viktig roll att gå före och visa vägen, både i ord och i handling.

För Miljöpartiet i Vaggeryds kommun

2014‐04‐07

Stig‐Göran Hultsbo och Mikael Wahss”