Mink dödade 15 fasaner

På onsdagsmorgonen tog sig en mink in två angränsande burar och dödade 15 avelsfasaner hos Ritva och Uno Carlsson i Snuddebo öster om Vaggeryd.Röllekaboden i Snuddebo har i årtionden varit ett populärt utflyktsmål och blivit något av Vaggeryds Zoo med alla sina djur. Där har besökaren alltid mötts av ett liv och ett kiv från fasaner, höns, gäss, påfåglar, hundar och katter.

Men i går morse var det alldeles tyst i burar och hägn. Det råddde en dödens tystnad kring Röllekaboden.

I två burar kunde vi räkna till sammanlagt 15 fasaner som i sina vackra färger låg till synes fridfullt vilande på marken. Men i själva verket var de ihjälbitna och det var ingen vacker syn.

– Det hände vid åttatiden på morgonen när jag själv låg och sov, berättde Ritva Calsson.

– Jag sover alltid tungt på morgonen och vaknade inte trots att jag hade fönstret öppet. Men Uno var ute på gårdsplanen och observerade då en mink. När han kom tillbaka bara några minuter senare hade minken på något sätt lyckats ta sig in i burarna och på mycket kort tid dödade den 15 fasaner, guld-, diamnat-, silver- och kalijfasnaer.

Bara en silverfasan klarade klarade attacken. Hon vilar nu svårt sargad ut i ett säkert utrymme inne i ladugården.

– Jag hoppas verkligen att hon klarar sig, säger Ritva efter att ha tittat till det sargade djuret.

Det var en föga tröst för makarna Carlsson att hunden Ronja spårade upp minken som Uno snabbt förpassade till de sälla jaktmarkerna.

Makarna Calsson får ju med sin ovanliga och sårbara djurbesättbning alltid räkna med risken av av ovälkomna besökare från djurriket. Stora pengar har under eftersommaren och hösten investerats i nya och säkra hägn, så kallade voljärer för påfåglar, och burar. 200 mer nät sattes upp. Näten är delvis dubbla och har grävs ned 20 cm i marken för att vara säkra.

Burarna där fasanerna bodde var av äldre datum men bedömdes var täta och säkra. Men det var de inte.

– Det är svårt att förstå att minken överhuvudtaget lyckades ta sig in här och sedan

hann förflytta sig till nästa bur så snabbt. Det är omöjligt att se vilken väg den har tagit, konstaterar Ritva.

Hon beräknar kostnaderna till minst 4 000 kronor. Meni realiteten uteblir också inkomster från aveln. De dödade guldfasanerna var till exempel könsmogna till våren. Men nu får Ritva vänta i ytterligare två år innan nya guldfasaner är på väg.

– Någon ersättning kan vi inte förvänta oss. Här delar ju Länsstyrelsen inte ut någon ersättning, trots att man gör det för andra avelsdjur som renen, säger hon.

Efter minkutsläppen i Elgebo och granngården i Hankabo bara någon kilometer bort har makarna bokstavligt talat levt på helspänn. Det finns gott om mink från både Hankabo och Elgebo i trakterna. Många av djuren på gården har flyttats in i ladugården där främst gäss och höns nu delar på utrymmet.

Makarna har turats åt att hålla vakt kring fasaner och påfåglar som bor kvar ute på gårdplanen. Ritva har tagit kvällspasset utrustad med strålkastare medan Uno har skött vakthållningen på morgonen. Tolv minkar har fångats in i burar och ytterligare några har tagits av daga.

Framtiden för anläggningen ser minst sagt bekymmersam ut. Det går inte att hålla djuren inomhus året runt och vem vill och klarar ekonominskt att bygga bunkrar för djuren?

Allt tal om minkutsläppen som den värsta ”naturkatastrof” som drabbat bygden får allt mera fog för sig om man tjuvtittar in i framtiden.

Ritva Carlsson kunde konstatera att de till synes säkra näten inte kunde hålla minken borta.

Döda fasaner låg utspridda i burarna.

För Ritva Carlsson återstod bara att samla ihop de dödade djuren.

Vackra färger skyddade inte djuren.

Tur i oturen: Makarna Carlsson har under sensommaren och hösten byggt nya voljärer som skydd för påfåglarna.

Döden kom snabbt.

Skrivet av andreas