Byarums kyrkliga syförening utlovade stämningsfull miljö vid årets missionsauktion. Det löftet infriades med råge.
Stämningen byggdes successivt upp i bilen på väg upp till Eckersholms gård. Flingor stora som pingisbollar föll och vid uppfarten mot gården var det knappt vi kunde skönja den anrika huvudbyggnaden i snögloppet trots att ljusstakar lyste alla fönster.
Skulle verkligen folk våga sig ut i det besvärliga väglaget?
Det vågade man. Väl innanför tröskeln mötte stor värme och lika stort gemyt och dessutom massor av folk, så många som den gamla herrgårdsbyggnaden kan härbärgera, kändes det som. Uppskattningsvis var någonstans mellan 80 och 100 personer samlade.
– Jag tror att det är femte året i rad vi har missionsauktion här och jag tror inte att vi tidigare har varit så många besökare som i kväll, gissade kvällens värdinna Gullvi Ericsson.
I många år var matsalen på skolan i Byarum den givna samlingsplatsen vid kyrkliga syföreningens årliga försäljning. Men för cirka fem år dömdes den ut som samlingslokal. Det var i det ögonblicket som Gullvi och hennes make Lars-Eric ställde Eckersholm till förfogande för missionsauktionen. En kulturgärning i en kulturbyggnad av allra bästa märke.
Den stora salongen härbärgerade den den inledande andakten med sång av Da Capo-kören och med musik av Urban Gärdborn samt själva missionsauktionen med Håkan Gustafsson som ropare.
I mellanakten bjöds på kaffe med dopp. De som såg till att komma först i fika kön var att gratulera. Det innebar nämligen tillträde till de bekväma sittplatserna i småsalarna på byggnadens bottenvåning. Där rådde rent familjärt fredagsmys i soffor, fåtöljer och på stolar.
Nästa år står den nyrenoverade skolmatsalen i Byarum åter till förfogande. Men den kommer aldrig att kunna mäta sig med Eckersholms gård som mötesplats för missionsauktionen. Det är bara att hoppas att Gullvi och Lars-Eric ställer upp nästa år också.