Mötet med en scharlakansröd vårskål

Vår naturkrönikör Dan Damberg har tittat närmare på den
scharlakansröda vårskålen.

Mötet, del 28, scharlakansröd vårskål
eller bara scharlakansvårskål

Mötet, del 28, scharlakansröd vårskål eller bara scharlakansvårskål, en
naturkrönika i 10 bilder om en rar liten svamp, tillika ett mycket tidigt
vårtecken.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd på årets tredje dag 2014.

Platsen för fyndet av den scharlakansröda vårskålen, ”Sarcoscypha
coccinea”, s.lat. är som en liten gryta, en backe ner till ån Lagan som
ser till att luftfuktigheten nästan alltid är hög.

Den växer uteslutande på död ved, i Sverige främst på pinnar och
grenar av al, här klibbal, och olika arter viden, släktet ”Salix”.

I detta område vid Fågelforsdammen strax nordost om Skillingaryd
finns också stora mängder med levande och döda träd av arterna asp,
sälg och björk.

Då den scharlakansröda vårskålen uppenbarligen har svårt att spridas
över längre distanser och hamna i rätt miljö är så kallad närspridning
sannolikt vanligast, vilket betyder att mängden av död ved och fuktiga
markförhållanden är mycket viktig för artens fortbestånd.

Trots att svampen har en lysande scharlakansröd färg på insidan av
skålen är den inte alltid lätt att se. På min bild finns nämligen tre
exemplar mer eller mindre gömda under mossa och fjolårslöv, kanske
kan ni se ett av exemplaren uppe i det högra hörnet.

Scharlakansröd vårskål, ”Sarcoscypha coccinea” s.lat., är i Europa
indelad i tre olika arter, nämligen ”Sarcoscypha jurana”, ”Sarcoscypha
austriaca” och ”Sarcoscypha coccinea” s.str.

”s.str.”, ”sensu stricto”, betyder på svenska i princip ”i strikt mening”

”s.lat.”, ”sensu lato”, betyder på svenska i princip ”i bred mening, i
allmän mening”

I inventeringar och rapporter är de tre arterna ofta behandlade i en
kollektiv mening, det vill säga, s.lat.

Arten scharlakansröd vårskål är utbredd i Götaland och Svealand, men
finns också längs Norrlandskusten till Norrbotten.

Svampen växer i lövskogar med rörligt vatten, ofta utmed bäckar men
också i alkärr, precis som här vid Fågelforsdammen.

I Sverige har vi sannolikt bara arten ”Sarcoscypha austriaca”, vilket
borde betyda att arten på min bild är just denna art, medan det i
Europa är ”Sarcoscypha coccinea” och ”Sarcoscypha jurana” som
dominerar.

Scharlakansvårskålen hör till ascomyceterna, det vill säga till de arter
som har sporerna i asci. Asci är namnet på säckliknande bildningar,
vilka innesluter sporerna innan mognaden.

Inom denna stora grupp tillhör vårskålarna till ordningen ”Pezizales”
samt till familjen ”Sarcoscyphaceae”.

Som ni kan se har den scharlakansröda vårskålen en kort men tydlig
fot, oftast mellan 1-3 centimeter lång som vanligen utgår från
substratets undersida. Färgen på foten är gulvit till vitaktig.

Svampen växer på död ved som ofta är begravd i marken eller
övertäckt med mossa, precis som här.

Storleken på fruktkropparna ska stå i relation till den döda vedens
volym. Om svampen växer på tunna kvistar blir fruktkropparna små,
dessa fruktkroppar får väl betraktas som relativt stora.

Hos oss i Småland finns endast 11 fynd av den scharlakansröda
vårskålen, fördelade på 7 fynd av ”Sarcoscypha austriaca” och 4 fynd
av ”Sarcoscypha coccinea”, varav dessa fyra fynd i sin tur är fördelade
som 3 fynd, ”S. coccinea”, sensu lato, och 1 fynd, ”S. coccinea”,
sensu stricto.

Den tredje arten ”Sarcoscypha jurana” är inte funnen i Sverige men
finns i europeiska bergstrakter samt i Nordamerika,