Problemet ligger enligt socialcheferna i ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna utformats.

För ensamkommande flyktingbarn  krävs att barnen kommunplaceras redan under asylprocessen. Kommunen förväntas teckna avtal om visst antal asylplatser för barn, och när barnet erhåller permanent uppehållstillstånd är det kommunens ansvar att ordna fortsatt boende och utbildning på orten. Då asylprocessen beräknas till i genomsnitt 3-6 månader per barn (tyvärr upp till sju månader idag) innebär det att varje plats för asylsökande kan generera upp till två till fyra barn per år för kommunen att ta hand om. Detta skapar enorma planeringssvårigheter i kommunerna, bland annat eftersom man aldrig vet om barnen kommer att erhålla uppehållstillstånd eller inte. Då asylplatserna i allmänhet finns i boenden där även barn med uppehållstillstånd vistas påverkas ofta hela verksamheten negativt av den oro som uppstår då ungdomar får avslag på sin asylansökan”.

Socialchefer i Jönköpings län, föreslår istället att Migrationsverket tar ansvar för de ensamkommande flyktingbarnen under hela asylprocessen. Först när barnen erhållit permanent uppehållstillstånd placeras de i kommunerna.

”Dagens höga inflöde av asylsökande barn och ungdomar har medfört att asylprocessen förlängts till upp mot sju månader. Den långa period av otrygghet för den asylsökande som detta medför är inte förenlig med vår allmänna strävan att i enlighet med FN:s barnkonvention sätta barns bästa i centrum inom det sociala arbetet. Istället medför den allvarliga risker för att ytterligare skada dessa utsatta barns och ungdomars psykiska hälsa. Här måste staten omgående ta fram bättre resurser för att säkerställa en snabb och rättssäker asylprocess. En ny ansvarsfördelning mellan stat och kommun kräver också en snabb asylprocess mot bakgrund av att ensamkommande barn har stora behov av att komma in i ett socialt sammanhang där man varaktigt kan knyta an till personer i sin omgivning.

Ytterligare en regelförändring, som staten bör genomföra skyndsamt, och som skulle både bidra till bättre mottagande och rimligare kostnader för mottagandet handlar om kravet på HVB-hem. ”…ungdomsboende med varierande grad av boendestöd kunna vara ett bra alternativ för många i målgruppen”, skriver socialcheferna.