Polisen måste spara

I dag har polisstyrelsen tagit ställning till de besparingar som myndigheten behöver göra för att få en ekonomi i balans inför 2015. 

Inget beslut om budget har fattats, det görs på styrelsens nästa sammanträde i december, utan idag har ett inriktningsbeslut fattats. Detta kommer myndigheten arbeta vidare utifrån.
– Vår ekonomiska situation har krävt att vi tittar på åtgärder för att minska våra utgifter, säger länspolismästare Håkan Sandahl.

Med anledning av besparingarna har Polisförbundet gått ut med en debattartikel där de uttrycker sin oro för att den kommande tiden troligtvis inte kunna hinna utföra sitt arbete lika snabbt, effektivt och tillgängligt som de önskar.

– Jag ser debattartikeln från Polisförbundet som ett starkt uttryck för den oro som många medarbetare känner och jag förstår detta. Beslutet gällande besparingspaketet som helhet är inte fattat ännu, men det är klart att det kommer att märkas i verksamheten när vi ska spara cirka 11 miljoner kronor, säger Håkan Sandahl.

Ambitionen är dock att allmänheten ska märka så lite som möjligt.
– Det är viktigt att poängtera att utryckningsverksamheten och utredningsverksamheten ska säkras. Ringer man 112 och behöver omedelbar hjälp så kan man räkna med att vi kommer. Där blir det ingen försämring jämfört med idag. Vi kommer naturligtvis också att kunna utreda de brott som anmäls till oss även nästa år. Det som påverkas negativt är till exempel vår planerade verksamhet där vi agerar för att upptäcka ny brottslighet.

– Givetvis är det aldrig roligt att hamna i det ekonomiska läge som Polismyndigheten i Jönköpings län är i nu. Läget kräver av oss att vi vidtar åtgärder och för att inte behöva bära med oss ett stort underskott till nästa år måste vi börja spara redan i år, säger Håkan Sandahl.

Lokala åtgärder för en ekonomi i balans
Några av besparingsåtgärderna är att minska antalet timanställda, såsom arrestantvakter och operatörer vid Polisens Kontaktcenter  och se över de vikariat som finns. Utbildningsbudgeten föreslås för polisstyrelsen att minskas avsevärt, liksom en neddragning av deltagande i nationella utbildningar. Myndigheten kommer bara skicka medarbetare på utbildning när det handlar om nyckelfunktioner såsom till exempel förundersökningsledare. Även lokalt planerade utbildningar ses över.

– Medarbetarna utgör den största kostnadsposten i vår budget (80 %), men är samtidigt vår största tillgång för att klara vårt uppdrag. Vi väljer att göra allt vi kan för att behålla fast anställda samtidigt som vi inte tar in timanställda och ser över våra korttidsanställningar, säger Håkan Sandahl.

– Konsekvenserna av att minska antalet timanställda och vikarier blir bland annat att poliser kommer att få gå in och jobba vissa pass som arrestantvakter. Vi kommer också att fylla upp vakanser på Polisens Kontaktcenter med poliser. Det här vet jag att en del medarbetare inte tycker är bra lösningar. De tycker att det medför en alltför stor ökning på belastningen på flera delar av verksamheten som redan är hårt ansatt när kollegor tvingas fylla hål inom andra delar av verksamheten. Men faktum är att antalet poliser i Jönköpings län är fler idag än förra året.

– De arbetsuppgifter som poliser ska utföra istället för civil personal, som Polisförbundet tar upp i debattartikeln, är en del av polisarbetet. När jag var ung polis tjänstgjorde jag ofta i arrest och reception. Arbete i länskommunikationscentralen och Polisens Kontaktcenter innebär också en kompetensutveckling för de som får tjänstgöra där. Eftersom vi kommer rotera medarbetarna så kommer de vara bättre på vissa saker när de åter hamnar i yttre tjänst och ha med sig en större helhetssyn.

– När det gäller våra lokalkostnader så har vi redan gjort vissa åtgärder för att minska dem. Bland annat så flyttar vi i dagarna polisverksamheten i Gislaved till nya mindre och mer ändamålsenliga lokaler.

Anslagen täcker inte kostnadsökningarna
Polisen är i huvudsak en anslagsfinansierad verksamhet, det vill säga man får pengar av regeringen för att bedriva polisverksamhet, och det finns alltid ett rationaliserings- och effektiviseringskrav. Polisens anslag räknas upp med 1,4 procent nästa år. Samtidigt ger enbart löneavtalet, som sluts mellan arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna på nationell nivå, kostnadsökningar på 2,3 procent nästa år. Till detta ska andra kostnadsökningar läggas, som till exempel hyresökningar för våra lokaler.

– De indikationer som vi fick i våras var att vår myndighet var en plusmyndighet, men när vi senare fick vår anslagsökning visade den sig vara väsentligt lägre än kostnadsökningen, fortsätter Håkan Sandahl. Vi har alltså inte levt över våra kostnader under året, utan vårt ekonomiska läge är en konsekvens av omvärlden eftersom vår uppräkning inte täcker kostnadsökningarna. Det är viktigt att ha med sig. Att vi skulle hamna i det här läget vi är i nu var inget som vi kunde förutse i början av året.

– Viktigt i sammanhanget är också att vara medveten om att det inte bara är vår myndighet som tvingas ta till sparåtgärder, säger länspolismästaren. Det handlar om att hela svensk polis måste spara. Vi kan inte gå in en ny myndighet 2015 med stora underskott. Här har Rikspolisstyrelsen initierat ett arbete där polismyndigheterna tar fram åtgärdsplaner för att få en ekonomi i balans.

Länspolismästaren Håkan Sandahl