Posthuset i Hultsgärde har återuppstått

 Efter 60 års förfall har det lilla posthuset i Hultsgärde rest sig som en Fågel Fenix ur sitt miserabla tillstånd och högtidligen återinvigts.
– Den har nu blivit ett landmärke för en skövlad bygd, konstaterade Kjell Boberg ordförande i Tofteryds-Hagshutls Hembygdsföreningvid återinvigningen.
Den skedde på tisdagen då Göran Carlsson från Sjöaryd klippte det röda bandet.
I den skara som fanns på plats vid invigningen hade Göran liksom sin bror Olle och Lillemor Flood en alldeles särskilt anknytning till posthuset. Här, på vad som var en samlingsplats i bygden,  har de otaliga gånger hämtat sin dagliga post. Dagen till ära anlände Lillemor på cykel, precis som hon gjorde på den tid det begav sig.

Cykeln var länge och väl gångbar i det dagliga arbetet här.
– Posten kördes dit på cykel eller moped av lantbrevbäraren  Erik Jonsson från Skillingaryd under 40 år framtill 1964. Den samlade mängden post kunde väga uppåt 70 kg. I posthuset fördelade han sedan breven i de olika gärdernas låsta postlådor i trä. Men det fanns också gul postlåda för avgående post, berättade Kjell Boberg, och projektets primus motor.
Två av de gamla postlådorna finns kvar och visas i pietetsfullt renoverat skick. Men i övrigt har arbetslaget med Göran Carlsson, Roland Gustavsson, Jan Johansson, Anders Lindén och Kjell Boberg tvingats bygga om från grunden. Arbetet har tagit drygt 300 timmar att genomföra och har återställt byggnaden i sitt ursprungliga skick.
 Posthuset är ingen stor byggnad. Men den rymmer ändå en  utställning över sin historia och över en bygd, Hultsgärde och Norra Linneryd, med elva gårdar och 30 byggnader som förlorat alla sina landmärken. Mats Johansson är idag ende boende i Hultsgärde på den enda fastighet som inte tvångsinlöstes av militären för 70 år sedan när skjutfältet växte.
Posthuset ska i sin litenhet därför inte underskattas för sitt  symbolvärde. Här är ju en byggnad som återuppstått i en annars svårt härjad bygd.

Skrivet av Kåre Boberg