Företagarnas regionchef debatterar integration.
Efter den mycket djupa nedgången 2008–2009 har tillväxten i Jönköpings län tagit rejäl fart.
Enligt vår nya Småföretagsbarometer ser företagen i länet ljust på framtiden och över 50 % räknar med att öka sysselsättningen kommande år. Trots det är arbetslösheten ändå hög. Speciellt hårt drabbade är de grupper som står längst från arbetsmarknaden – kanske framför allt invandrare från länder utanför EU/Efta.
Det är skrämmande siffror, framför allt för alla de individer som drabbas men även för samhällsekonomin. Situationen blir än värre av att många företag samtidigt upplever arbetskraftsbrist som det största expansionshindret.
Här i Jönköpings län uppgavs det av hela 27 % av företagen.
Vilka är det då som skapar de jobb som de utlandsfödda får? Många tror säkert att det är den offentliga sektorns arbetsgivare som går före. Sanningen är dock den rakt motsatta. Som en ny rapport från Företagarna visar är det en lägre andel utlandsfödda som har sysselsättning i kommuner med stor offentlig sektor än i kommuner med en liten offentlig sektor. Utredningen visar alltså att ju större den offentliga sektorn är desto färre utlandsfödda har jobb. Ju högre andel anställda i offentlig sektor en kommun har, desto lägre är sysselsättningen för utlandsfödda (födda utanför EU/Efta).
Däremot är motsatsen sann – ju större privat sektor, desto högre andel av de utlandsfödda har jobb. En anledning till detta är att tillväxt i privata företag på ett helt annat sätt än tillväxt i offentliga verksamheter ger ”ringar på vattnet effekter” och öppnar utrymme för nya företag (inte minst invandrarföretag).
Andra skäl för att offentliga sektorn inte lyckas är att de är mindre flexibla än små företag.
En tredje viktig delförklaring är att en stor offentlig sektor också kräver höga skatter (och ofta en snårig byråkrati) vilket i sig hämmar de privata företagen och därmed hela tillväxten. Den offentliga sektorn kan alltså inte dra vare sig ett lands eller en kommuns tillväxt. Däremot är givetvis effektiva offentliga tjänster en nödvändighet för att samhäller (och därmed företagandet) ska fungera.
Det är alltså i den privata sektorn som integrationen fungerar bäst i praktiken. Mycket av politiken bestäms givetvis på nationell nivå där fokus under de senaste åren varit på att öka utbudet av arbetskraft. Detta är viktigt och bra. Men mer uppmärksamhet borde riktas mot efterfrågesidan.
Utforma det arbetsmarknadsrättsliga regelverket så att tonvikten är att det blir enklare att anställa – istället för svårt att säga upp. Det är viktigare att skapa trygghet i att det går lätt att få arbete. Sänk arbetsgivaravgifterna så att fler företag kan och vågar anställa.
Men också på lokal nivå finns det mycket att göra – snabb och enkel handläggning, skapa arenor för samverkan och utbyte, och att öppna upp de kommunala verksamheterna för konkurrens genom valfrihetssystem eller offentlig upphandling.
En offensiv småföretags- och företagarpolitik är den bästa formen av integrationspolitik.
Frida Boklund, regionchef Företagarna
Frida, jag håller med dig helt men jag måste ifrågasätta en del.
Vad betyder integration för företagarna, vilka kriterier ska en invandrare uppfylla för att han/hon ska kallas integrerad och vad som händer när människor uppfyller dessa krav??? Är integration för företagarna, staten o kommuner: så längre man jobbar och betalar skatter så är man integrerad, eller? Hur många arbetsplatser motsvarar invandrarnas utbildningsgrad? Jag känner många som är högskoleutbildade och är arbetslösa eller jobbar inom industri bara för att de tvingas göra det för att betala sina skulder till CSN (jag är en av dem, har fil. master/Lund).
Att prata om integration utan att prata om brutal diskriminering bland annat på arbetsmarknaden är omöjligt. Däremot om det är så att man måste accepter det majoritetssamhälle erbjuder för att kallas integrerad heter det inte integration utan asimilering, bara så du vet!!!! Se till i stället att vackert retorik är konsekvent med praktiken när ni pratar om integration, det gäller privatsektorn som kommuner, institutioner, myndigheter, även staten.
MVH. En välutbildad och arbetslös icke integrerad invandrare.
Visst finns det många olika tänkbara kriterier på integration, och sannolikt kan det egentligen endast mätas med hjälp av en sammanvägning av en rad objektiva och subjektiva kriterier. Vi har dock valt att fokusera på den mest ”basala” och den som den politiska debatten i hög grad utgår ifrån – nämligen deltagande i arbetslivet. Givetvis behöver en person inte vara integrerad bara för att hon har ett arbete, men å andra sidan är det svårt att vara integrerad utan arbete.
Som du skriver hamnar många (inte minst invandrare) på helt andra arbeten än de utbildats för. Däremot visar det sig att det är oerhört viktigt att få in en första fot på arbetsmarknaden, även om det är i fel sektor. Jag delar din uppfattning att integration hänger nära samman med olika typer av diskriminering. Det vi försöker visa i rapporten är att småföretagen gör i praktiken det flertalet andra bara gör i retoriken, dvs. anställer invandrare och andra grupper som lever på marginalen av arbetsmarknaden. All forskning /statistik visar att det är i de små företagen som de svåra grupperna lättast får arbete.
Med vänliga hälsningar
Frida Boklund, regionchef Företagarna
Om det är någon som förstår forskningen då är det jag och håller med dig med det mesta, men integration är någonting subjektivt och ingenting annat, det finns ingen objektivitet i definitionen integration. En fråga som bevis: vilka kriterier ska en person uppfylla för att kallas integrerad och hur mäter man integration (per kilo, per kilometer, utbildningsgrad eller någonting annat). Du säger att en person behöver inte vara integrerad bara han/hon har jobb samt som du påpekar att det är svårt vara integrerad utan jobb. Vad kallar du en person som har fil. master och har jobb som inte motsvarar hans/hennes diplom? Bara för att, som du skriver få in första fot i arbetslivet betyder inte att man är integrerad. Jag håller med dig att det är viktigt, men att jobba med någonting annat som inte motsvarar mina insatser, uppoffringar, pengar jag satsat på utbildningen och min diplom i slutändan är till och med förnedrande. Jag känner inte en enda allmän läkare som jobbar som rörmokare eller på vaggerydstvätteriet.Känner du någon??
Dina bortförklaringar, till och med statens ursäkter och bortförklaringar är inte acceptabla längre och därför har samhälle problem bland annat i Malmö. Nu ska de ”kommunicera” med invandrare och vem är det som är chef för verksamheten och de som ska kommunicera? Förmodligen människor tillhörande majoriteten, myndigheter har inte anställt en invandrare för att kommunicera med invandrare. Men vi kan diskutera hur längre som helst och jag föreslår att jag kommer och håller en föreläsning för er. Skulle ni betala en invandrare för detta. Njaaaaaaaa. MVH Fil. Master