Nu har tekniska utskottet fastställt formerna för hur den kompostjord som producerats på återvinningscentralen i Vaggeryd ska fördelas.
Det är stora mängder som produceras med hjälp av allmänheten. Privatpersoner lämnar varje år trädgårdsavfall vid gröntipparna i Skillingaryd, Hok och Klevshult samt återvinningscentralen i Vaggeryd. Avfallet sorteras i två olika fraktioner,r is och grenar samt gräs, mossa och växter.
Ris och grenar flisas därefter och används till kompostering av avloppsslam eller till förbränning medan gräs, mossa och växter blandas och komposteras. Den mängd matjord som sållas fram uppgår till 700 kubikmeter om året.
Av denna imponerande mängd används en stor del till kommunens anläggningsarbeten och en viss mängd säljs.
Men hur ska återstoden fördelas? Svaret på den frågan har inte tidigare varit politisk förankrat.
– Privatpersoner får gratis hämta maximalt en kubikmeter jord två gånger om året, det är det förhållningssätt som politikerna enats om, säger kommunens tekniske chef Magnus Ljunggren.
Han understryker att den jord som produceras inte är ogräsfri men att det heller inte är något fel på den och att den lämpar sig väl till olika typer av odlingar.
Har man verkligen kollat så att den inte innehåller Phytophtera? Om man får in detta i komposten och sedan sprider komposten över kommunen har man en ilsken epidemi på halsen. Som jag ser det vore det bättre att av säkerhetsskäl kremera hela rasket och sedan sprida askan, för den innehåller närsalterna men är med rimlig säkerhet smittfri. Se på vad som hände i Pildammsparken i Malmö när man i god ambition försökte restaurera den till ett 100-årsjubileum men på köpet fick in Phytophtera som angripit hela parken. Pessimister tror att stora delar av den flora vi känner nu kommer att dö ut på grund av den där svampen. Bränn skiten med dela inte ut den!
Då var vi där igen. TÄNKTE INTE PÅ DET.
Senaste ”innesjukdomen” är kastanjeblödarsjuka, som vi fått via Holland (plantskoleimporter??), som dödar hästkastanjer och som orsakar av en bakterie i pseudomonas-släktet. Hur sprids den? Här hanterar vi potentiellt smittsamt avfall i kompostform och ser detta som en resurs. I andra ändar, men inte denna, tillämpar man extrem ”försiktighetsprincip”.