Som vanligt inleddes fullmäktigeåret med en andaktsstund där närvaro inte var obligatorisk. Kyrkoherden i Byarums pastorat Erik Dreier manade politikerna att använda orden väl. Han tog hjälp av profeten Jeremias ord om att ”den starke inte ska vara stolt över sin vishet och den starke inte över sin styrka”. Därför var det kanske föga förvånade att det talades smycket om samarbete.
Många inlägg gjordes och de hårda orden var ganska nedtonade. Kommunalrådet Allan Ragnarsson tyckte i sin slutsummering att det hade varit en bra allmändebatt. Det kan förstås diskuteras.
Om man med det menar att händer sträcktes ut över blockgränserna var det en bra debatt. Det var många som talade om samverkan. Men mottagandet blev inte så där 100-procentigt från motsatta sidan.
– Under alla dessa år har jag aldrig varit med om att det flörtats så ohämmat med (S) och våra 32 procent . Detta kramkalas trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva, medgav Roger Ödebrink (S) i sitt slutanförande för (S) där han dock inte direkt tog emot de utsträckta händerna:
– Jag ser fram emot hur ni ska handskas med er galopperande minoritet och det budgetarbete som ni nu ska dra igång…
Han ansåg att ”de utsträckta händerna” rimmade illa med Femklöverns valtekniska samverkan ute i nämnderna ”som berövade (S) mandat”.
Stig-Göran Hultsbo (MP) underströk än en gång vikten av samarbete, inte minst när det gäller miljöfrågorna:
– Låt oss arbeta vidare med miljöfrågorna och att inte glömma att vi inte har ärvt jorden av våra fäder, vi har lånat den av våra barn.
Skolpolitikern Bengt Staude (M) lyfte fram skolans lokalbehov.
– Redan 2016 kommer skolorna inte att räcka till. Det handlar om ett akut och brinnande behov. Vi behöver ta ett beslut om en ny skola under mandatperioden
Det talades också mycket om personalpolitik, sociala företag, socialnämndens ekonomi men också om LogPoint och om kostfrågan för att bara ta några exempel. Kanske var det en debatt som spretade för mycket.
Det talades också om den ungdomsverksamheten och dess lokalfråga. Men när kultur- och fritids vice ordförande Tuula Ingner (S) tog till orda passade den stora grupp Fenix-elever som fanns på plats på att lämna lokalen!
Lämnade lokalen gjorde några (S)-ledamöter som vanligt inför den inledande andaktsstunden. Det tycks fortfarande råda delade meningar i fullmäktigeförsamlingen om andaktsstundens vara eller inte vara där vid det nya årets premiärmöte.
Socialdemokraterna vände ryggen till inledningen i fullmäktige i kristen anda som som bör spegla Sverige valda tro.Undrar om de vände huvudet mot Mecka istället ? Nästa gång det blir val och ni Socialdemokrater som har en kristen tro, tänk om. Tro inte att nuvarande politiker inom S går er väg. Rösta på ett parti som har en annan attityd för det svenska systemet.
Var och ens religiösa eller icke religiösa övertygelse, jag själv är ateist, måste få vara en privatsak och därför hör det inte hemma i kommunfullmäktige
Kan bara konstatera att det inte är korrekt återrapporterat. Andakten är frivillig och några av våra ledamöter deltog ej. Partiet lokalt har heller inte tagit ställning till hur ledamöterna ska agera utan det är upp till var och en.
Att kyrkorna är viktig del av kommunen och att politikerna och kommunens invånare oavsett tro eller inte har nytta av varandra är då säkert.Allt ideellt arbete som görs för de som har det svårt i samhället. Krisgruppen som samarbete med kommunen vid katastrofer stora som små. Kyrkorna ordnar mötesplatser för gammal som ung. Diakonalt arbete är också en viktig del som avlastar socialen indirekt.
Därför anser jag även om det är frivilligt att gå på andakten, så hör det till god ton att ställa upp på denna vid kommunfullmäktiges första möte på året.
Att kyrkorna gör ett viktigt arbete i kommunen är riktigt och det finns en hel del som vi kan lära av varandra. Men om man vill delta i en andakt eller inte kan bara den enskilde avgöra. Att kräva att de som är aktiva politiskt också ska delta i andakter är inte rimligt. De som inte tycker att det känns rätt att delta måste få kunna välja detta. Man kan vara en god människa ändå.