Sara Gustavsson
Skillingaryd
Rallytokig tjej med stor passion för kor och livet på landet
Vinterledig?
(inlagt 24 februari 2011)
Nu har jag inte varit här på länge. Tiden går fort och allt man ska hinna med går inte, hur gärna man än vill. Nåväl, sen sist har det väl inte hänt så mycket, eller?
Jo, visst har det det! Jag fick tillbaka mitt gamla jobb. Varit därifrån i 1,5 år och trodde att jag glömt allt jag kunde. Men faktiskt inte. Kändes bara som om man haft en låååång semester. Nu är det tidiga mornar som gäller och ni kan ju tänka er hur pigg och alert kvälls-/nattpigga Sara är vid kl 04.00…
Rallysäsongen förra året gick faktiskt hyfsat. Det skulle bli ett läroår, då det var första året jag skulle åka som kartläsare åt Peder. Men givetvis sattes målen kanske lite högt ibland. Frustation och irritation blev det när vi hamnade utanför pallplats. Vi har åkt en rallycup där tävlingarna är i Småland, Skåne och Blekinge, 10 till antalet.
Målet eller förhoppningen var ju att prestera så bra så att vi kom med till finaltävlingen och därmed topp tio i vår klass. Det gjorde vi och vi körde bra under dagen och låg bara någon tiondel till tredjeplatsen inför sista sträckan. Här skulle det laddas! Lättare att jaga än att bli jagad. Men det blev för stora krav för oss, missade en del och tiondelarna var inte på vår sida. Vi blev fyra, fick varken pokal eller prispeng. Snopet! Men klart att man är nöjd ändå att vara bland topp-10 i 2WD i södra Sverige.
Vi har en ombordkamera i tävlingsbilen, välkommen in och följ med oss på sträcka 1 i Novemberskölden förra året, se nedan länk:
www.youtube.com/watch?v=_dBGTGtfGsA
Ni kanske förstår att det behövs åksjukepiller även i en Opel Ascona B från 76.
Under vintern är det mycket planeringsjobb, både här hemma och på rallysidan. Alla utbildningar, tävlingar, regler, kalendrar ska spikas. I år är det mitt sjätte år som sportgrensansvarig för rally i Småland. Tiden går fort när man har roligt. Jag som bara skulle vara ansvarig ett år…
Hemmaklubben, Skillingaryds MK, firar 40 år i år. Vi jobbar hårt i jubileumskommittén, så det här kommer ni märka! Vår 40:e ” Skilling 500” kommer att firas 9 juli på klassisk mark.
Vintern har varit lång, nästan för lång. Jag älskar vinter, men nu känner jag att det räcker. Trött på långkalsonger och isskrapor. Längtar efter att få sitta i solen mot husväggen med en kopp kaffe och bara njuta. Visst vore det underbart!
Till helgen får jag skörden av julklapp och födelsedagspresent. På fredag blir det Roffe Wikström och lördag blir det Melodifestivalen i Malmö inkl hotellmys. Vilken härlig helg det kommer att bli! Hoppas att våren kommit till Malmö?!
Må väl, alla!
Dundrande underverk
(inlagt 1 augusti 2010)
Till vår glädje finns Högabråtens utsikt och tillhörande fridlyst ek med bland kommunens nominerande underverk här på Skillingaryd Nu. Men för två veckor sedan kunde det slutat riktigt illa.
Åska. Usch. Bara jag hör ordet, drar jag mig tillbaka. Är helst ej hemma. Sitter i någon bil och åker runt med hög musik på, så man slipper höra dundret. Att jag är rädd för åska kom nog för en kanske 30 år sedan när en blixten slog ner i en stor ask hemma, mitt framför ögonen på oss små Gustavsson som stod nyfiket kikandes i köksfönstret. Det var en j-a smäll, som jag aldrig glömmer och asken ramlade mot garageinfarten.
Numera slår åskan ner, oftast kanske man ska säga, i masterna som finns på gården. Eller åska SKA slå ner där och ingen annanstans. För två lördagar sedan tillbringande jag min tid på jobbet och jag såg väl bara att det regnade utanför.
Men här hemma hade det varit riktigt nära. Utan egentlig förvarning hade det bara ”swissshhhhh” och sen en riktig knall. Transformatorn till elstängslet hade brunnit upp, dessutom sitter den på, ett rätt dumt ställe egentligen såhär efteråt, på ladugårdsväggen. På logen ligger det minst 60 ton nybärgat hö. Eltråden hade brunnit upp några cm från träfasaden. Det finns någon där uppe i allafall, som ser ner på oss…
Inte mer med det. Efter några dagar hittades var blixten hade slagit ner. Cirka 100 meter från ladugården, 200 meter från masten som ska vara ett dunderåskskydd, där hade blixten slagit ner. I vår gamla ek. Den är över 400 år gammal, har troligen stått emot värre väder än så här. Blixten hade slagit från en gren långt upp och gjort en rejäl reva i eken. Fridlystmärket som sitter cirka en meter ifrån är de gamla skruvarna utskjutna en bra bit. Så nog har det varit bra kraft när det slog ner här.
Nu får vi hoppas att eken självläker och att vi får behålla den vid vår utsiktsplats, då det inte verkar finnas något ”botemedel” hos doktorn i Fagerhult.
Sommar…
(inlagt onsdag 14 juli 2010)
Visst är det härligt med sommar! Men jag ska nog aldrig mer gnälla över regn och mulet, iallafall. AC:n går för högtryck i sovrummet för att man ska lyckas få lite sömn i sig. Semestern är över, hade bara två veckor i och för sig. Nu när man är inne på andra hektiska jobbarveckan känns det ändå som det var en hel evighet sen man fick sovmorgon och gömde telefon och klockan. ¨
Vi har varit på Zakynthos, Grekland, en vecka. Det var helt underbart. Enda sättet att koppla av är att komma hemifrån. Där tillägnade vi dagarna på stranden med knep och knåp tidningar och löste en massa korsord, åt en massa god mat och sov länge! Det är semester det! Vi hyrde quad en dag (fyrhjulig motorcykel) och packade ner karta och vatten för att se oss om på ön. Det var häftigt. Vi åkte till ”Ship Wrek”.
Klicka på bilden!
Det är väl det Zakynthos är mest känt för. Vår researrangör hade båtresa dit (man kunde bara komma till viken via båt), för massor av euro, så vi beslöt oss för att se om vi kunde åka dit med fyrhjulingen. Vi stod på berget ca 200 meter ovanför. Man fick gå ut på en bräda och titta ner, då kunde man skymta skeppsvraket. Det var smugglare som hade förlist i viken, strömmarna gjorde så att båten hamnade uppe på land och där blev den. Skeppet är halvt begravt av sand. Detta hände för 30 år sedan och det är ju inte så länge sedan. Men utsikten var enorm och, trots att jag är höjdrädd, var jag nog ute på plankan iallafall några minuter, fast jag höll mig närmast berget, ifall att.. Vi fick höra senare att vattnet var för strömt, så båtutflykten hade inte blivit av. Tur att vi tog ”moppen” dit!
På midsommarafton satt vi här, utan sill och nypotatis, på en mysig restaurang precis vid havet.
Och till sist…. Äntligen är fotbolls-VM och Almedalsveckan slut, så man kan sätta på tv:n igen!
Du skriver riktigt bra!
Kul att läsa Frk Gustavssons blogg!!
Ja Zakynthos har nog den finaste sandstrand jag har varit vid. Det var kul med dessa otroligt stora sköldpaddor som man såg en bit ut när man snorklade, men det gick bra att sed dem i från båtar också för vattnet är ju så klart och varmt vi var där i juni jätte varmt TOPPEN semester.
Tack för dina härliga sidor och GRATTIS i efterskott
Kram Berit