Det är verkligen inte vardagsmat att en tvättäkta smålänning vinner ett SM-guld på skidor. Det Leo Johansson från Skillingaryds FK gjorde vid USM på skidor i Filipstad var helt enkelt en bragd. Klart att det ska firas.
På fredagskvällen stod guldtårtorna därför uppdukade på lång rad på Grönelund så att Leo Johansson guld skulle kunna hyllas och firas riktigt rejält. Vi kan tillägga att guldtårtorna smakade något alldeles extra, precis som Leo Johanssons prestation var något utöver det vanliga.
Ett 70-tal SFK:are och anhöriga till Leo var på plats för att delta i hyllningarna. Vid hedersbordet satt förutom Leo själv mamma Lena, pappa Håkan och mormor.
Skillingaryds FK:s ordförande Jörgen Lindqvist var först ut i gratulanternas rad och framhöll först mamma Lenas viktiga roll i det lagarbete inom familjen som lett fram till USM-guldet. Vi förmodar att blomsterbuketten från Lindqvist till sist rättmätigt hamnade i Lenas händer.
Därefter stal en ung flicka showen för några minuter. Åttaåriga Patricia Andersson visade sig vara en nästan lika mästerlig Mozart-tolkare på piano som Leo Johansson är skidåkare. Vad månde bliva.
Jörgen Lindqvist ledde därefter en improviserad frågesport mellan far och son Johansson innan Erland Claesson överlämnade gåva från föreningen och satte i guldmedaljen i sitt historiska sammanhang.
SFK.are har vunnit SM-guld förr. 1953 vann föreningen ett lag-SM på 10 000 meter löpning och därefter bärgade medel- och långdistanslöparen Kent Claesson en rad SM-guld på löparbanorna.
Men ett SM-guld på skidor- vilken skräll! Vem kunde tro att en sådan raritet skulle hamna i Skillingaryd – dessutom efter en vinter som saknat både snö och kyla!
Huvudrollsinnehavaren själv seglade omkring i lokalen brett leende med mungiporna någonstans trakten av öronen och bara njöt den här kvällen. Det gjorde han rätt i. Det gäller att fånga ögonblicket när man har gjort något alldeles extra.
Plötsligt händer det helt oväntade!
Tack till Skilingaryds FK som anordnade festen och till alla er som kom!
Leo, Lena och Håkan