Frida Boklund debatterar kollektivavtalen.
99,3 % av alla företag i Sverige är småföretag. Medarbetarna i dessa ser sig definitivt inte som ett ”kollektiv”. Kollektivavtal anses därför av allt fler som en gammal kvarleva från 1900-talet, som passar väldigt illa i dagens verklighet. Så även fackens övervintrade rätt att hota och tvinga fram ett kollektivavtal.
De flesta tror att i stort sett alla företag har kollektivavtal. Det är fel. Närmare 60 procent av småföretagen (1–49 anställda) har det inte. Försiktigt räknat innebär det att en halv miljon människor arbetar utan kollektivtal eller hängavtal. Det framgår av en färsk rapport från Företagarna.
Här i Jönköpings län står 59 % av företagen utanför kollektivavtal. Det beror inte på att de vill ge sämre villkor till sina anställda. Det handlar i stället om att kollektivavtalen saknar tillräcklig flexibilitet, visar rapporten. Avtalen är framförhandlade med de stora företagens situation som utgångspunkt och blir ofta alltför otympliga för de små företagen. Att kalla alla företag som inte har kollektivavtal för oseriösa, är alltså en grov och orättvis förenkling.
Norrland är avtalstätast med över 60 %, medan i Stockholm bara 20 % av företagen har kollektivavtal. Bland de som har avtal anser bara hälften att avtalen är ett stöd i verksamheten.
I en tidigare rapport har Företagarna visat att det inte finns något starkt stöd för att byta ut kollektivavtalsmodellen mot lagstiftning, som finns i vissa andra europeiska länder. Däremot behöver modellen bli mer anpassad till de små företagens vardag.
Kollektivavtalet är det enda avtalet i svensk rätt som inte blir ogiltigt om det sluts under hot och tvång. Dags att lämna 1900-talet, kan man tycka. En naturlig åtgärd vore därför att göra det helt frivilligt att teckna kollektivavtal. Detta skulle leda till mer flexibla avtal, som passar fler företag.
En frivillighet kräver att fackens blockadrätt balanseras med en regel om proportionalitet, att sympatiåtgärder förbjuds och att det fackliga vetot, som av någon anledning alltid drabbar företag utan kollektivavtal, avskaffas.
Under åren har vi sett fler företag gå under för att de inte har skrivit på ett kollektivavtal, som varken företagaren eller de anställda ville ha. Det är nu dags att dra konsekvenserna av dessa orimligheter och göra kollektivavtalen – i likhet med alla andra avtal i svensk rätt – fria från hot och tvång.
Frida Boklund, regionchef Företagarna
Ja du Frida vi vill alla lämna 1900-talet.
Men inte som du vill….tillbaka till 1800-talet.
Svar till Frida Boklund
Din organisation vill att arbetsgivaren helt ska bestämma över de anställda, precis som det var tidigare då inga fackföreningar fanns. Det vore på sin plats att du pratade med personer som under 30- och 40-talet kämpade för anställdas rättigheter vis sitt fack, tvärt emot vad arbetsgivaren gjorde.
Att arbetsgivaren fritt ska bestämma när en anställd ska vara kvar eller inte är och förhoppningsvis kommer att vara en svunnen tid.
Jag har själv varit småföretagere men jag har också varit anställd. Jag har med min erfarenhet förståelse för att de anställda ska ha rättigheter, avtal ska hållas. Att en arbetsgivares ensidiga subjektiva bedömning av sina anställda är en utveckling som jag hoppas att vi slipper.
Och du, Frida, glöm inte att det har funnits tider då det inte stod tusen människor och hoppades på ett jobb. Nej, då fick arbetsgivaren ha en mjukare framtoning. Anställda kan också säga ifrån.
Hej Frida!
En väldigt intressant läsning men också förvånande på ett vis,
jag är aktiv facklig inom IFMetall och har inte den bilden av att företagare inte tycker om våra kollektivavtal, ett för att ett kollektivavtal inte är något som bara facket äger utan man äger den tillsammans (Parterna) som det heter.
Att det finns spelregler är inte något förgånget, att låta politiker bestämma hur vi ska ha det på våra arbetsplatser låter än mer konservativt och tungt.
Vi har regler även inom idrotten varför skulle det då vara konstigt med regler(kollektivavtal) på arbetsmarkanaden?
Jag sitter i IF Metalls centralaförhandlingsdelegation, jag vet också vilket ansvar våra medlemar tog under krisen där vi hjälpte våra arbetsgivare, men vad är tacken för det jo en regionschef(företagar representant)
som gnäller för att det finns regler på arbetsmarknaden.
Jag undrar hur en hockey match skulle se ut utan regler skulle vi låta våra barn spela då? tänk då hur arbetsmarknaden skulle se ut vill verkligen företagarna det och skulle vi vilja vara med i den matchen?
mvh
Besim Matoshi
Vice Ordförande IF Metall Östbo
Du skriver att medarbetarna inte se sig som ett kollektiv. Så synd! Var finns då samhörigheten och viljan att arbeta mot gemensamma mål som ger stabilitet, trygghet och utveckling för såväl anställd som företag. Inom ett kollektiv finns utveckling för individen och det gemensamma målet.
Du skriver också att företagen i undersökningen inte vill ge sämre villkor än vad ett kollektivavtal kan ge. Så bra – då har vi ju samma syn på kollektivavtalets värde – så vad är problemet?
Att vid alla inlägg från er sida dra fram några få händelser som hänt inom den totala arbetsmarknaden ( o med en parts syn på frågan) är väl ändå att hålla kvar vid något gammalt! Unionen ser gärna att företag tillhör en branschorganisation eller har avtal med oss. Dessa tecknas i god anda i samförstånd med företag, medlem och Unionen.
Vi tror på den svenska modellen -samförstånd mellan parter på arbetsmarknaden som ger oss alla, anställd som företag, en stabilitet och utveckling som Sverige såväl behöver för att kunna hävda sig i den globala konkurrensen.
Inger Rutensköld
regionchef
UnionenSmåland
Dags för arbetsgivarna att vakna,det finns något som heter den svenska modellen och det ska gälla och jag tycker dom ska vara tysta för det finns inget land i världen som företagen har det så bra som i Sverige.Nej däremot jag tycker att det ska införas regler för införande av vinstdelning i företag till dom kollektiva och att företagen ska stå för utbildningskostnader till jobb som dom behöver.Dom företag som inte kan ha kollektivavtal har inte på marknaden att göra.Man kan ta ett exempel:Ta en arbetare som har 23000 i månadslön och han tar ut 25 dagars semester,då fölorar han 4200kr om han inte har ett kollektivavtal.