Små svampar på små stjälkar

Vår naturkrönika Dan Damberg har tittat närmare på höstens svampar.

Små svampar på små stjälkar

Små svampar på små stjälkar, en naturkrönika i 3 bilder från
svamparnas märkliga värld en höstdag i slutet av oktober när vintern
inte kändes långt borta.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd i oktober månads tredje
vecka 2012.

Det hela började med att jag skulle klippa ner de tre
plymspireabuskarna, ”Aruncus dioicus”, i trädgården. Längst ner på
de sedan länge vissna och döda stjälkarna växte mängder med små
beigevita svampar som först såg ut som små knappar på en liten
nedtill avsmalnande fot. Det visade sig vara små skålar på en liten
nedtill avsmalnande fot, det såg jag efter att ha hämtat luppen.

Apropå daggmasken till höger; daggmaskar ”Lumbricidae” är en
familj i ordningen ”Haplotaxida”. De är tvåkönade, med andra ord,
hermafroditer, med fyra par korta borst på varje segment. De
vanligaste arterna av daggmaskar är mycket viktiga för markens
ekologi.

Det finns cirka 2000 sorters daggmaskar i världen, varav 14 arter finns
i Sverige. Den längsta daggmasken i Sverige kan bli upp till 30
centimeter lång. De största daggmaskarna, jättedaggmaskar, lever i
Australien och kan bli upp till 3 meter långa. Daggmaskar bidrar som
sagt till nedbrytandet av växtmaterial och på så sätt bidrar de till hur
den lokala jordmånen ser ut, systematiken är däremot omstridd.

Sagt och gjort, jag tog med stjälken med svamparna ner till källaren och
studerade dem i stereoluppen samtidigt som jag letade i såväl
litteraturen som på nätet. Efter en stund kom jag fram till att
svamparna väldigt mycket liknande några små skålar som jag sett vid
ett flertal tillfällen på grenar av olika slag, nämligen kvistskål,
”Hymenoscyphus calyculus”.

Efter ytterligare en liten stunds letande i litteraturen visade det sig att
”mina” små svampar tillhörde arten långfotad stjälkskål,
”Hymenoscyphus scutulus”, och denna art hade jag, vad jag kan
minnas, aldrig sett förut.

Långfotad stjälkskål, ”Hymenoscyphus scutulus”, synonym
”Hymenoscyphus scutula”, är en svampart som först beskrevs av
Christiaan Hendrik Persoon, och fick sitt nu gällande namn av
William Phillips år 1887. Långfotad stjälkskål ingår i släktet
”Hymenoscyphus” och familjen ”Helotiaceae”. Arten är
reproducerande i Sverige och en underart finns, nämligen
”Hymenoscyphus rudbeckiae”.

I den svenska databasen Dyntaxa används istället namnet
”Hymenoscyphus suspectus” för samma art, taxon.