Thomas Strand (S) från Vaggeryd debatterar kunskapslyft.
Nytt kunskapslyft breddar ungas chanser till jobb
Sverige har länge kunnat kalla sig en kunskapsnation, som rustat ungdomar för högre utbildning och jobb. Vårt utbildningssystem har också präglats av en hög jämlikhet. Så är det inte längre. Kunskapsresultaten sjunker och klyftorna ökar. Särskilt oroande är ungdomsarbetslösheten.
Samtidigt ser vi hur matchningen på arbetsmarknaden kraftigt har försämrats och hur resurserna till utbildning för arbetslösa har minskat rejält under den borgerliga regeringen.
Socialdemokraterna vill vända den utvecklingen och investera i ett Nytt Kunskapslyft. De första steget i ett Nytt Kunskapslyft är att investera i gymnasiekompetens.
Vi vill: Göra gymnasieskolan obligatorisk upp till 18 års ålder.
I dag är gymnasiekompetens en förutsättning för att ungdomar ska kunna få jobb. Därför vill vi göra gymnasieskolan obligatorisk upp till 18 års ålder från år 2018. Alla gymnasieprogram ska också ha tillräckliga kunskapskrav för att ge behörighet till högre studier.
Införa ett utbildningskontrakt för unga arbetslösa som saknar gymnasiekompetens. Unga arbetslösa som saknar gymnasieexamen ska garanteras insatser som leder till en gymnasieexamen, kombinerat med jobb eller praktik.
Permanenta Yrkesvux. En viktig väg att satsa på för att fler ska nå gymnasiekompetens är den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen, Yrkesvux. Regeringen planerar att avveckla den, vilket vi tycker är helt fel. Särskilt som hela nio av tio kommuner uppger att de inte kan möta den efterfrågan som finns på yrkesutbildningar. Vi vill istället göra Yrkesvux till en permanent del i det svenska utbildningssystemet, så att fler får tillgång till en yrkesutbildning som ger jobb.
Vi vill att samhället och skolan tar ett större ansvar och ställer krav på alla elever att klara gymnasiet. Då behövs det också fler vägar att nå en gymnasieexamen och likaså rätt stöd och förutsättningar för att de ska kunna lyckas.
Vår kunskapsfokuserade politik är väl beprövad. Vi genomförde mellan 1997–2002 ett omfattande Kunskapslyft för Sverige. Det gav resultat. 800 000 människor utbildade sig och både Sveriges kunskapsnivå och människors löner höjdes. Tyvärr har den moderatledda regeringen efter det valt en väg som kännetecknas av sänkta kunskapskrav och färre utbildningsmöjligheter. Det är allvarliga misstag som kan bli dyra för Sverige.
En socialdemokratiskt ledd regering kommer att prioritera investeringar i utbildning framför nya skattesänkningar, så att alla människor i Sverige som kan får möjlighet att jobba och göra rätt för sig.
Thomas Strand (S), Vaggeryd
Riksdagsledamot och ledamot utbildningsutskottet
KUNSKAPSLYFTET BEHÖVS
verkligen, när (S) inte ens kan stava rätt på sin egen lista till kommunfullmäktige.
Sånt kvalificerat trams! Menar han på fullt allvar att man inte kan bli aktuell för ett jobb utan att ha en gymnasiekompetens som då även skall vara högskolemeriterande? Är man inte fel ute då? Jag skulle säga att det finns massor av arbeten som inte kräver den nivån på skolutbildning men istället ställer andra krav. Skall sedan samhället med ett utbildningskontrakt garantera insatser som leder till en sådan gymnasieexamen? Hur kan man tro att alla kommer att klara en högskolemeriterande gymnasieexamen bara man ställer krav på det? Vad blir det för kvalitet på den utbildningen om man försöker korvstoppa kunskap i elever som inte är studiemotiverade? Men det är riktigt bra om man öppnar dörrar för elever att komma tillbaka till skolvärlden om man senare i livet kommer på att NU skulle det vara roligt att studera. Sveriges skola som den mest jämlika? Ja, tyvärr! Man har haft just denna ambition, att massproducera examina med klent fast jämlikt innehåll. Man har glömt alla begåvade men understimulerade elever som skulle ha klarat mycket mer men tvingas sitta med i ett sammanhang de avskyr, och man har glömt att man har en massa icke-motiverade elever, skolkande elever och elever som inte klarar gränsen för godkänt betyg. Att då prata om att tvinga alla under 18 år i riktning mot en högskolemeriterande gymnasieexamen låter inte genomtänkt.
All forskning visar att vi i dagens och morgondagens samhälle behöver mer utbildning, inte mindre. Statistik visar också att arbetslösheten är högre bland den utan en gymnasieexamen än bland de som har en sådan examen. Redan idag går de allra flesta i gymnasiet, men ett obligatorium sätter press på skolans huvumän att erbjuda en bra gymnasieskola. Sedan kan en gymnasieutbilding se olika ut. För en del skulle exempelvis studier på en folkhögskola vara ett bra alternativ. I andra fall kan man variera utbildning med praktik.
De två första påståendena har jag inget att invända mot. Men resten däremot. Bra att Du nu börjar sväva på målet om högskolekompetent gymnasieutbildning till alla. För att ta ett dagsaktuellt exempel – menar Du att den som kör runt och slamsuger våra avloppsbrunnar skall behöva högskoleförberedande utbildning eller att en sådan utbildning i något avseende skulle vara av värde för det jobbet? Icke att missuppfattas att jag har något emot den chauffören, bara emot den föreslagna utbildningsgången till den tjänsten. Det här har för övrigt också en bäring på resonemanget att vi behöver invandring för att besätta arbeten som svenskar anser sig vara för fina att ta.