Tofteryds Älgskötselområde har nu dragit igång ett långsiktigt projekt som syftar till att stärka den biologiska mångfalden och kvaliteten på viltfodret men som också lyfter fram och skapar nya kulturmiljöer i skogen. Projektet heter Viltfoder i samverkan, sträcker sig över nio år och har ambitioner inom skilda områden som skogsbruk, viltvård och kulturvård.
Projektet handlar också om tallen som håller på att trängas undan i de svenska skogarna. Den betas så hårt av viltet att skogsägarna föredrar att plantera gran.
Om vi går tillbaka 50 år utgjorde tallen ungefär 40 procent av skogarnas träd. Men sedan dess har tallen trängts tillbaka, främst för att den betats så hårt. I dag utgör tallen endast fem procent av alla träd som planteras. Det innebär att granen, som inte betas, breder ut sig och att mångfalden hotas i skogen.
En tall som är betad växer nämligen aldrig ikapp vilket inneburit ödelagda tallplanteringar.
Denna sneda fördelning är inte bra. Daniel Paulsson från Tofteryd har ingått i ledningen för projektet och konstaterar kort och gott:
– Detta är en katastrof för naturen som vi på något sätt måste försöka vända. På torrare mark trivs tallen bättre. Dess rötter söker sig på djupare ned i marken efter vatten än granens mer ytliga rotsystem,säger han.
– Därmed tål tallen stormar bättre. Det kan tänkas att effekterna av stormen Gudrun påverkade vårt sätt att tänka. Tallen bidrar också till ökad mångfald och mer levande biotoper i skogen.
Man kan konstatera att även myndigheterna ändrat uppfattning och förstod tankegångarna i det projekt som man började planera ute i Tofteryd.
Men hur vända trenden när man uppenbarligen inte kan göra stora tallplanteringar? Det var knäckfrågan när man ute i Tofteryd började skissas på vad som kan göras.
– Det blev ju inte tal om att förstöra produktiv mark, klargör Daniel Paulsson.
Tallen ska istället planteras som viltfoder på ödetomter, invid kraftledningar, på åkerrenar och platser som är näst intill impediment, som åkerholmar.
Så mycket som nio av tio av dessa plantor riskerar visserligen att ätas upp av viltet. Men rimligen innebär det att andra tallplantor får växa upp på det som kallas produktionsytor.
Målet är att uppnå ett slags balans så att fler skogsägare väljer att plantera tall vilket gynnar alla parter.
Satsningen innehåller också omvårdnad om kulturmiljöer som gamla kulturmiljöer, ängs- och hagmark ; att spara dessa och att försöka hitta användningsområden, att öppna landskapet och göra fina betesområden på ett sätt som gynnar mångfalden.
Nu har 45 000 tallplantor planteras på älgskötselområdets 14 000 hektar. Men projektet stannar inte där, det kommer att löpa vidare med utbildning och praktiska åtgärder. Efterhand kommer effekterna att blir tydliga. Men redan nu kan vissa positiva effekter upptäckas.
I ett längre perspektiv är tanken att skapa ett vårdat landskap med mångfald.
– Visst kommer små åkerlappar att planerats igen. Men vi hoppas hitta åtgärder som är bra för markägare, jägare och viltet. Man får bara inte låta fantasin stanna vid vad som gjorts, säger Daniel Paulsson.
WordPress
Facebook
Google+
