Det var i maj 2012 som miljöhotet från trikloretylen uppmärksammades inom den kommunala förvaltningen. Sedan dess har plymen av tri i marken under Vaggeryd regelbundet mätts och analyserats. Men frågan är om man har värderat spridningen och dess utbredning rätt.
Maud Larsson från Vaggeryd vill med sitt medborgarförslag, som vi berättade om i går, att kommunen ska utreda om det finns det ett samband mellan utsläppen av lösningsmedlet trikloretylen från östra industriområdet i Vaggeryd och flera döds- och sjukdomsfall i delar av det intilliggande Östermo-området i Vaggeryd.
Det är inte första gånger kommunen fått i uppdrag att utreda liknande frågeställningar. Då handlade det om ovanligt många fall av hjärt- och kärlskjudomar i Vaggeryd. Men sambanden kunde aldrig klarledas.
– Det talade som normalt höga värden. Skjutfältet, järnvägen och Munksjö fannas bland de orsaker som spekaades ut, minns Maud Larsson.
Förekomsterna av tri i jorden under Östermo industriområde i Vaggeryd har länge varit kända. I maj 2012 informerades tekniska utskottets medlemmar om ”trihotet” i underjorden. Kommunens dåvarande VA-chef Björn Svensson ville få upp frågan till ”ytan” för att öka kunskaperna. Tri eller trikloretylen är en färglös vätska som luktar kloroform och användes inom industrin vid avfettning före ytbehandling av metallföremål fram till 1990-talet då det förbjöds av hälsoskäl. Tri är olösligt i vatten och sjunker därför under grundvattnet ned mot berggrunden som den av allt att döma följer ned mot Hjortsjön.
Björn Svensson konstaterade 2012 att Flextronics har lagt ut miljontals kronor för att med stöd av sakkunskap från USA och Danmark arbeta med triproblemet. Saneringen skedde att via rör där luft blåstes ned i marken genom kolfilter på olika nivåer.
– På länsstyrelsen säger man att man inte kan begära mer av företagen. Men det här är frågor som särskilt viktiga med tanke på den framtida vattentäkten. Nu senast har man upptäckt en spridning in under Hjortsjön i höjd med Linnarbäcken–Sjögatan, berättade Svensson den gången.
För tre år sedan konstaterades också att tri-förekomsten spred sig i päronform via lutningen på berggrunden som ligger åtta meter under sanden på Östermo men återfinns 16 meters djup vid kvarteret Tor.
Denna spridning anses ha fått ”skjuts” av de stora mängder regnvatten som samlades upp på de de stora indistrifastigheternas tak och de stora asfalterade ytorna kring Idrottsplatsen och industrierna där. Därför anlades dammar i kanten av Östermoskogen för att samla upp regnvatten från industrifastigheterna och avleda detta regnvatten österut mot Lagan.
Två år senare, alltså i maj 2014 ställde förekomsten av trikloretylen i marken till problem för miljö- och byggnämnden. I Vaggeryd fick fastighetsägaren till fastigheten Skogsdal 13 inte installera bergvärme. Risken ansågs vara för stor att sprickor i begrundan skulle påskynda spridning av trikloretylen.
I juni förra året togs beslut om att uppräta riktlinjer för handläggningen av frågor som rör värmepumpanläggningar så att detta tätskikt inte bryts och för att undvika att föroreningarna sprids ned i berggrunden.
Frågan om trispirdningen har alltså debatterats flitigt på senare år. Men inte närheten till Östermo.
Maud Larsson formulerade sig så här:
– Men hur mycket har man egentligen studerat risken för spridning österut från dammarna vid Östermoskogen och söderut mot Östermoområdet ? På Östermo finns ju de bostäder som ligger närmast industrierna vid Idrottsplatsen, säger hon.
Mycket riktigt är det så att den södra yttre gränsen för trispridningen i marken tangerar de norra delarna av Östermoområdet. Tänk om den fukt som fanns i marken på 1970-talet och som vållade fuktskador i källarutrymmen på Östermoområdet har bidragit till spridning av tri upp mot markytan och in i huskropparna?
Undertecknad gjorde för snart 40 år sedan en intervju med två personer som i sin villa hade drabbats av fuktskador i källaren på sin nybyggda villa. Dessvärre är ingen av dem längre i livet.
Skiss över plymen av triföroeningar under Vaggeryd.
WordPress
Facebook
Google+
