VA-nätet – en framtida krisbransch

Klimatförändringar och brist på pengar gör det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet till ett framtida problembarn för politikerna.
Ökade nederbördsmängder kräver större ledningar. Men ledningsnätets om- och tillbyggnad  hinner inte med i den snabba klimatförändringen.
– Nätet är underdimensionerat, konstaterar Björn Svensson, VA-chef i Vaggeryds kommun.
– Normerna säger idag att ledningarna ska klara ett tioårsregn, ett sådant regn som rent statistiskt inträffar vart tionde år. Men den bestämmelsen har inte funnits så länge, den kom på 90-talet. Det som var ett femårsregn för 20 år sedan är inte ett femårsregn idag, det är ett treårsregn.
Ett högprioriterat önskemål för tekniska kontoret borde alltså vara att bygga nytt för att stå redo att möta klimatförändringarna. Men samtidigt är det så att vatten- och avloppsledningarna rent samhällsekonomiskt förväntas stå emot tidens tand väldigt länge.
– Ledningarna ska hålla i 50 till 100 år. Men nu de måste hålla längre än så eftersom det inte finns några pengar till ombyggnad, säger Björn Svensson, VA-chef i Vaggeryds kommun.
I marken ligger idag 34 mil vatten- och avloppsledningar inom Vaggeryds kommuns gränser. Att snabbt byta ut hela nätet skulle kosta en vacker slant. Eller vad sägs om 850 miljoner kronor vilket är mer än hela den kommunala budgeten.
– Idag bygger vi princip inte om, vi har inga pengar och hinner inte med. Det beror på att samhällena har utvecklats så snabbt, säger Björn Svensson.
– Därför vill vi ta fram en kommunal VA-plan. Vi har tänkt börja med den nästa år och då främst ägna oss åt dagvattnet.
Dagvattenledningarna är de mest utsatta men inte ”sämst i klassen”. De separata dagvattenledningarna är en tämligen ny företeelse. De skapades när reningsverken började byggas för drygt 50 år sedan. Dessförinnan hade allt vatten, dagvatten och avloppsvatten skickats orenat och i en enda ledning rakt ut i närmsta vattendrag. Så gjorde man i Vaggeryd i 40 år i först Hjortsjön och sedan Lagan  innan reningsverket byggdes för knappt 50 år sedan.
Numera talar man om dricksvatten, dagvatten, som uppstår utanför byggnaderna, och spillvatten, disk, toalett, bad och dusch, sådant som upptår inomhus.
Dilemmat är att de gamla ledningarna är otäta. Ett typexempel på det är Smedbygatan i Götafors som tekniska kontoret vill bygga om inför stundande gatuarbeten för att den i princip flyter fram helt full, men där det inte finns några pengar tillgängliga för ombyggnad.
– Vi skulle behöva bygga om den från 40 till 50 centimeter i diameter, alltså dubbla kapaciteten, säger Björn Svensson.
– Men därmed inte sagt att ledningarna är bättre för att de är relativt nya. Under 1960- och 70-talen  byggde man snabbt vilket ibland påverkade kvaliteten.  Många gånger är det så att de gamla ledningarna som las för hand och kunde ta ett par år att färdigställa blev mycket bra.
De äldsta delarna av vatten- och avloppsledningsnätet i Skillingaryd är drygt 100 år. De lades på 1890-talet. Men även andra delar av avloppsledningsnätet står rent tidsmässigt på tur för ombyggnad  inom tidsramen 50 till 100 år.

Klockan tickar och nederbördsmängderna blir allt större liksom risken för översvämningar…