I bland upprepar sig historien på ett synnerligen otrevligt sätt – som det här med valaffischerna.
Knappt han de komma upp förrän vandaliseringen satte in.
Vänsterpartiet satte upp sina affischer på onsdagskvällen och i dag på morgonen var det mer eller mindre förstörda, nedklottrade med obehagliga budskap och/eller sönderrivna.
Inte ens tolv timmar fick de sitta orörda.
– Jag vill betona att det är inte bara våra affischer som har förstörts. Centerpartiets affischer är om möjligt ännu mera förstörda, säger Lennart Karlsson, fullmäktigeledamot för (V).
– Det här har gjorts i natt vilket tyder på att det inte handlar om några pojkstreck utan att det istället är vuxet folk som varit i farten.
Det här kostar förstås både energi och pengar för de drabbade partierna och ger upptakten på valrörelsen en fadd smak.
Idag läste jag i tidningen hur vänsterpartiets förstakandidat på en annan ort betecknat personer som vandaliserat ett annat partis valaffischer som ”hjältar”. Det måste nog bli ”någon jävla ordning i ett parti” som CH uttryckte det. Personligen tycker jag att varje antidemokratisk yttring är förkastlig, här exemplifierat med förstörelse av andra partiers valaffischer men det finns ett otal andra exempel på personer (inklusive partiföreträdare) som inte klarar av vanlig rumsrenhet i den politiska debatten.