Vi har av Jeanette Aronsson fått läsarbilder med ett reportage från vårfirandet på Grönelund i Skillingaryd.
Äntligen! En solig Valborgskväll och jag tog en härlig promenad upp från Torget via Idrottsgatan mot Grönelund.
Många människor var ute i sina trädgårdar i det fina vädret och oset från otaliga utegrillar kunde kännas i vinden. En hel hop med folk anslöt på vägen, både till fots, per cykel, rullator och permobil, alla på väg mot Grönelund för att fira Valborg.
Massor av folk kom från alla de håll och många lyckliga barn sprang omkring, och ännu lyckligare var de när de fick gratis glass som de åt i stora lass, medan vi andra drack kaffe eller åt korv, medan vi väntade på Skillingaryds Manskör, som var på annat Valborgsuppdrag i Vaggeryd och lite försenade.
Bålet tändes kl 20.00, och manskören anlände ett par minuter senare. Först sjöng de ett par traditionella vårsånger medan brasan sprakade och barn skrattande sprang omkring.
Sen höll Johannes Westman vårtal, som han kom att tänka på när han pratade med en härjad, men lyckligt leende man, på stationen i Jönköping medan han väntade på tåget hem.
Johannes tycker inte om våren, det är mörkt, för regnigt, och det blir liksom aldrig vår utan det hoppar direkt över till sommar tycker han, Dessutom gnäller alla ”det regnar för mycket” ”det är för mörkt” ”när kommer sommaren” ”när kommer värmen” hela tiden, och när värmen kommer ”då är det för varmt”.
Mannen han mötte i Jönköping tyckte våren var perfekt, för då kunde han rulla ut sin sovsäck och sova varthelst han behagade! Han behövde inte längre hitta en varm plats där han kunde tillbringa natten, därför såg han fram emot våren med glädje, han kunde äntligen sova fritt.
Johannes budskap denna Valborg var: Sluta att gnälla, lev i nuet! Vi har ju ett hus eller lägenhet med väggar och tak, en varm säng att sova i varje natt. Vi har mat på bordet, och de flesta av oss har familj och vänner så vi är inte ens ensamma. Varför gnäller vi då på att det är för mörkt ute, för regnigt, för kallt, för varmt etc.
Där jag stod var det både och denna kväll. Lite varmt på den sidan som vätte mot elden och lite för kallt på den andra. Men klagar det gör jag inte, det är ju vår och det blir ljusare för varje dag, och just idag har ju verkligen våren kommit tillbaka.
Efter vårtalet sjöng Skillingaryds Manskör några fler vårsånger, och både de och Johannes fick stående applåd av den stora publiken.
Frisksportklubben delade sedan ut Grönelundsstipendiet som gick till Team 99. Det är barn från 8 år och ungdomar upp till 20 år som tränar varje Fredag på Grönelund. Stipendiet skall användas som grundplåt till en resa till Finnkampen i år, där kanske de får möta och till och med träna med landslaget…
Sen var det dags för årets STORA nyhet ”rislyktor” som visade sig vara en aning svåra att hantera men efter en liten stund fick de in tekniken och de flesta rislyktorna svävade upp mot den mörknande himlen.
En ny tradition har startat, Skillingaryds Frisksportare med Missionskyrkan, Filadelfia och NBV kommer från och med nu att fira Valborg ihop. Vartannat år på Grönelund som i år och vartannat på Fridhäll.
Efter rislyktorna gick jag i raskt takt hemåt och när jag gått några hundra meter, insåg jag att jag missade fyrverkeriet efteråt, men det kunde vi ändå se lite av från vägen, jag fortsatte nedöver mot centrum och dova skratt hördes i trädgårdarna där folk fortfarande satt ute och grillade och levde i nuet med sina med vänner.
Och är det något jag tar med mig från denna Valborg är det att tänka på att inte gnälla när det är för kallt, för varmt eller för mycket knott eller nåt annat irriterande, jag kommer hellre att le stort och vända ansiktet mot solen och bara njuta. Gör det du också.
• Här finns en film från firandet.
Jeanette Aronsson
Det blev lite väntan vid korvkiosken.
Fortsatt väntan…
Så tändes bålet.
Barnen älskar glass.
Johannes Westman talade med manskören i bakgrunden.
Del av publiken.
Dags för rislyktor…
…som började stiga…