Det bodde cirka 700 personer en gång i tiden där det är skjutfältet i dag och nu söks vykort och även fotografier med anknytning till just Skillingaryds skjutfält.
När Skillingaryds skjutfält anlades 1898 skövlades mycket skog och många fick flytta från Bohult och andra delar. Det lär ha bott cirka 700 personer som fick flytta då eller vid senare utvidgningar.
2007 presenterade Per Bunnstad ett vykortsexponat på cirka 180 vykort med tema Skillingaryd en militärort. Det var med vissa vykort från skjutfältet men endast med militära motiv
– Åtta år senare ska jag nu bygga om det och en del i detta är att berätta lite om hur livet var på skjutfältet när det bodde folk där. Så vad jag söker i första hand är fotografier som har vykortsbaksida – linjer –från Bohult, Studstorp eller andra platser. Det kan vara vyer, hus, familjer eller annat. Det går även med porträtt. Ett kort på Bygget har jag fått från Karin Eriksson, men skulle behöva ytterligare några från andra miljöer, berättar Per.
Det var vanligt att man tog foton av kanske familjen eller gården. Ganska ofta var det linjer på baksidan för att man skulle kunna skicka det till bekanta.
Per ska ställa ut sitt exponat vid NORDIA 2015 i Täby i månadsskiftet oktober – november och han jobbar som bäst med att färdigställa de 40 A3-sidorna där det kommer att rymmas cirka 210 vykort.
Ett nytt avsnitt blir just livet på skjutfältet och det är till detta Per försöker finna lite fler kort.
– Man förbiser lätt konsekvenserna när något drastiskt görs som med skjutfältet. Många minns säkert skjutfältsstriden på 1970-talet, men det var nog ännu värre flera årtionden tidigare då folk tvingades lämna sina hem, säger Per.
Korten ska också vid lämpligt tillfälle presenteras vid en lägerkväll med Skillingaryds Militärhistoriska Förening där Per för övrigt är sekreterare. Den föreningen hoppas även att Pers jakt på vykort även ska resultera i en del fotografier från livet på skjutfältet innan militären tog det i anspråk.
– Det finns mycket dokumenterat i bildväg om militärens närvaro från 1898 och framåt men väldigt lite hur det såg ut där folk bodde. Det finns säkert både vykort och vanlig fotografier i olika familjealbum runt om i bygden, säger Per som nu hoppas få draghjälp i forskningen kring livet på skjutfältet.
Bygget för 95 år sedan. Här tvingades man så småningom flytta när skjutfältet utvidgades.