För en blåsmusikant i Vaggeryd är det tradition att stiga upp tidigt en 1:a majmorgon för att hälsa våren välkommen.
Det började med Göta musikkår, fortsatte med musikkåren i Vaggeryds Missionskyrka och i slutet av 1950-talet tillkom Betels blåsorkester.
Marschen utgick från Slätten i Götafors, fortsatte längs Riksettan och Storgatan och slutade i Missionsparken. Folk anslöt längs vägen och flera hundra personer lyssnade i Missionsparken till blåsmusik, sång av dåvarande Vaggeryds manskör och vårtal av olika personer, allt följt av fika. Vårtalet hölls oftast av Evert Amnefors från Värnamo. Få har lyckats klä vårens ankomst i ord som han gjorde.
Vaggeryd Brass har utan uppehåll fortsatt med detta. Marschen har på senare år utgått från Hjortsjöskolans parkering (eller Gulf som blåsarna själva envisas med att kalla startplatsen) och slutat bakom Missionskyrkan.
I år blev det tyvärr ingen marsch. Orsak är brist på trumslagare. Tystnad mellan marschmusiken går ju inte. Utanför Missionskyrkan blev det dock klockan0 8.00 musik av Vaggeryd Brass, vårsånger av nuvarande Vaggeryds manskör och vårtal samt fika förstås.
Vissa musikanter har medverkat i över 55 år. En av dem, Lars-Göran Ottosson, ledde samlingen på sitt humoristiska sätt.
Vårtalet hölls av den relativt nye pastorn i Pingstkyrkan, Henrik Mjörnell, som har visat sig vara en alldeles utmärkt talare.
Publiken uppgår numera inte till tresiffrigt, vilket var lätt att förstå denna gång då temperaturen var under 5 plusgrader.
Nästa år hoppas vi på marsch igen.
Lars-Evert Eskilsson