Publicerat: 03 oktober 2012 18:58

Viktigt panelsamtal om bemötande

Kan man verkligen ha ett panelsamtal i en timme om bemötande?
Det är bara att erkänna att jag hade den frågan i skallen på den korta promenaden till Jupiter i Skillingaryd.
Frågetecknet rätades ut snabbt. Svaret blev ett rungande ja tack var en klok och väl förberedd panel och en moderator som kan sin sak.
Samtalsledaren Kennet Adolfsson hade förberett sig väl och delade med stor klarsyn och skicklighet ut de rätta frågeställningarna till panelen.
Alla frågeställningar kring bemötandet är ju den verkliga 10 000-kronorsfrågan i Vaggeryds kommun med stor inflyttning av människor från andra delar av landet och från främmande länder och kontinenter. Därför gjorde kommunens förra flyktingsamordnare Viktoria Önneby, numera verksam på kommunens arbetsmarknadsenhet, det kanske viktigaste inlägget:
– Det är ju så att det okända skrämmer. Men vågar du öppna dig så öppnar du dörren till världen.De kontakter jag gjorde under min tid som flyktinghandläggare har berikat mitt liv oerhört. Det gäller bara att våga lyssna en liten stund.
Grunden för samtalet kring bemötandet var en rad frågeställningar som Kennet Adolfsson skickade ut:
Varför är det första intrycket så viktigt? Det goda samtalet, varför blir det så bra? Vad innebär det att lyssna? Vad ska man tänka på för att undvika missförstånd?
Några viktiga saker att tänka på när det gäller bemötandet:
– Att inte döma på förhand (Berry Lilja)
– Dela tiden. Alla har rätt att bli behandlad som den människa man är. (Ann-Christin Holmgren, FUB)
– Kom överens om formerna, hitta ett sätt att samarbeta. (Viktoria Önneby)
– Utgå ifrån att en utsaga är sann och att den aldrig kan ifrågasättas. (Berry Lilja)
– Våga fråga, är det så du menar? (Peter Sibenius).
Annelie Jacobsson som själv är funktionshindrad underströk hur svårt det är att sitta i rullstol.
– Det är lätt att tappa både tänkande och talförmåga när man sitter i en rullstol.
Verkligen något att beakta.
Ann-Christin Holmgren berättade att hennes utvecklingsstörda dotter Josefin ställde saken på sin spets efter ett samtal med en läkare som hela tiden vände sig till Ann-Christin inte till Josefin :
– Varför frågar han inte mig?